Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Vilken dag! Alltså vädret gör ju så mycket för hur glada vi är här hemma. Idag blev världens bästa svärmor ett år äldre så Elsa och jag stannade mest inne i förmiddags för att slå in presenter och tillverka ett kort. När hon sen hade sovit middag så mötte vi upp Kristina och Jörg och Elsas faster Theda som var i stan dagen till ära. Dessutom hade Eric fått tillåtelse att ta en sen långlunch från jobbet. Det bidde italientskt, Calzone för Elsa och mig som var sådär. Den “tyska” pizzan kommer aldrig kunna leva upp till den “svenska” pizzan. Och då tror jag ändå att den “tyska” är mer lik äkta italiensk pizza än den “svenska”. Jaja. Elsa var nöjd iallafall och sen avslutade vi med en pannacotta med hallonsås som var helt okej.

Elsa hann busa en stund med pappa därute också innan det blev tid att sticka. När vi sen skulle säga hejdå så var det en viss tvååring som skrek som en stucken gris. Hennes logik sa att om hon bara vägrade säga hejdå så skulle leken och den fina eftermiddagen med nära och kära fortsätta. Men så funkar det väl inte riktigt. Som tur var så sprang vi in i en bekant som har en dotter som är några månader äldre än Elsa och tjejerna började genast hitta på bus tillsammans. Det blev alltså en timme till i solen samtidigt som vi sakta tog oss upp mot hemmet igen.

När vi kom hem igen fick Elsa en andra liten kvällsmat innan vi gemensamt plockade undan och fixade lite ordning. Vid halv sju kom Eric och hans jobbekompis hem. Hon ska förhoppningsvis ta över vår lägenhet och ikväll tittade hyresvärden också förbi så att de kunde försöka övertala honom medan jag la Elsa. Trött tjej somnade med öppen mun och alla lemmar utanför sängen. Nu har Eric och jag kollat sista avsnittet av Big Little Lies (SE!) och jag har översatt en poolbyggarinstruktionsfil till pappa. Kommit en bit på vägen iallafall.

Imorgon väntar handling och sen en lekdejt på eftermiddagen. Det blir kul.

Elsa 2 år

March 24th, 2017 | Posted by Jess in Ungen - (0 Comments)

Förra året vid den här tiden bloggade jag konstant, vilket Facebook påminner mig om hela tiden. Nu får jag inte tummarna ur mer än var 11 dag tydligen. Ber om ursäkt om det. Elsa har alltså fyllt två år nu. Så sjukt. Att jag är mamma till en tvååring.

På själva födelsedagen så fick Elsa väcka oss som vanligt innan vi installerade henne i vår säng och kom in med bricka och sång. Så som det alltid var när jag var liten. Eftersom hennes favoritfrukost är flingor med mjölk och det kändes lite väl riskabelt att servera på sängen, så bidde det en kaka till födelsedagsfrukost istället. Med svenska flaggan, en blomma och ett tänt ljus var brickan komplett. Hon var så överraskad, blyg och glad. Presenthögen bestod av en Mamma Mu-bok från gammelmormor och gammelmorfar, ett Alfonsspel som kom på posten från mormor och morfar, ett gäng bokstavsmagneter från faster Theda och en vattenflaska, ett fiskespel och en ryggsäck från oss. Ryggsäcken blev genast populär, men vi hann också spela alla spelen och läsa alla böckerna innan lunch.

Eric gick till jobbet men kom sen hem igen redan vid 14, lyx! Så då gick han och Elsa till lekplatsen medan jag ordnade inför kalaset nästa dag. På kvällen fick tvååringen bada, busa och ta på sig sin favoritpyjamas innan hon somnade nöjt i sin säng.

Dagen efter blev det alltså kalas. Vi var 7 vuxna och 4 barn som åt tårta och snurrkakor. Elsa hade beställt en rosa chokladtårta med godis på, så det var fondant på utsidan som inte smakade så gott, men festlig var den. I taket hängde ballonger och vimplar. Bordet var färgglatt med tulpanbuketter och rosa sugrör åt alla gästerna. Innan folk började droppa av vankades det fiskedamm med små presentpåsar till ungarna. Körde lite billiga leksaker, klistermärke och sånt också för att inte rent sockerchocka ungarna. Elsa var så glad över att få umgås med alla fina människor och kanske mest Mira, som är hennes 1,5 år äldre idol. När det bara var familjen Zimmermann kvar så gjorde vi pizza och lekte tills ungarna blev så trötta att läggdags var oundvikligt. Så då körde Lars och Linda också hem, Elsa gick och la sig och hennes två nöjda föräldrar sjönk ner på soffan några minuter.

Vilket barn vi har alltså! Full av liv och energi och ord och tankar. Som allt oftare kommer med små egna funderingar. Som skojar och busar och försöker lära sig hoppa. Som sjunger sånger med egna texter och välbekannta melodier. Det blir bara roligare och roligare att hänga med henne och se världen med hennes blå ögon. Så jäkla fin är hon.

En måndag och en tisdag i april

April 5th, 2016 | Posted by Jess in Mat. | Tyskland. - (0 Comments)

Det går i ett här borta! Igår var vi och brunchade med Izabella, Madde, Tobias och ungarna. Elsa och Kelvin satt bredvid varandra och delade snacks och petade på varandra lite då och då. Sen gick vi hem igen Elsa och jag så att hon kunde ta en tupplur och jag skriva nån text om storstädning.

På eftermiddagen kom Eric hem tidigare och sen också dagens födelsedagsbarn, min svärmor. Hon hade även med sig svärfar så de lekte med Elsa en stund och drack lite kaffe, innan vi gick mot en persisk restaurang där vi åt smarriga röror (deras hommus är inte LCHF men SÅ god) och grillspett och grytor och saffransris och njöt. Elsa skötte sig exemplariskt också, trots att vi inte började käka förrän sent på kvällen.

Idag har vi städat och fixat lite här hemma. Jag har skrivit om fastighetsskötsel och hundbehandlingar hos veterinär. Det blev köttfärsröra till kvällsmat och innan dess var Elsa och jag och lekte med de tyska ungarna och deras mamma. Som är jättegoa, men lite ängsliga. De tycker nog att jag är en konstig hårding som inte rusar till doktorn när Elsa slår ögonbrynet i en bordsskiva eller har röda prickar på armarna.

Nu ska vi sova. Imorgon väntar promenad vid Main med svenska tjejerna här i stan, det blir nog skönt. Om det inte regnar. Och om Elsa håller sig på gott humör i vagnen.

Ojojoj. Det har inte blivit supermycket sömn de senaste nätterna eftersom Elsa krasslat på på natten. Idag var vi vakna flera gånger fram till 3.30 och sen genomgående från 3.30 tills… ja, nu. Hon vaknade nämligen igen då och sen skulle mina föräldrar med en taxi som gick kl. 5.00 så då var vi uppe för att säga hejdå till dem och sen vaknade Elsa innan vi hann somna igen och sen sov hon en stund på mig i sängen och sen var det morgon och ja. Nu är denna dagen också snart över.

Mycket påsk har det inte varit i luften från vår sida, mer än att vädret var skitfint, soligt och varmt hela dagen. Vi var och handlade en liten sväng i förmiddags och då var Elsa så sur och svag och trött i vagnen. Men efter en två timmar lång tupplur efter lunch så piggnade hon till så vi tog en tur till parken i eftermiddags också. Hon älskar ju att gunga, krypa runt i sandlådan och åka rutschkana, det lilla livet.

Jag tror att hon mår lite lite bättre, vilket är skönt, för igår var det inte mycket med henne alltså. Ändå lyckades hon har ettårskalas med paj och tårta för nio gäster utan att bli särskilt gnällig alls. Hon var bara febrig, stilla och ynklig, men kämpade på bra. Och det blev en trevlig eftermiddag, så tack till er som kom!

Nu sover hon, oroligt i sin säng och vi upptäckte precis tre tänder på uppåtgående i munnen så kanske är det de som spökat också och gett henne feber och ont i kroppen och hosta och snorig näsa. Vem vet? Vi försöker bara hänga på och trösta och kramas och sitta nära och mata med vatten och mjuka saker när vi får en chans.

Jag hade ju mycket hellre varit sjuk själv. Mycket hellre.

Elsas första födelsedag

March 19th, 2016 | Posted by Jess in Kärlek. | Ungen - (1 Comments)

Eftersom Eric bara kunde komma på två födelsedagstraditioner som var opassande för en ettåring (välja frukostflingor själv samt dela på en flaska cola med sina syskon) så bestämde jag att vi skulle köra på den Sjöstedtska traditionen när Elsa fyllde 1 år i torsdags. Egentligen ska barnet väckas med sång, men än så länge är det ju Elsa som väcker oss runt 6 och vi var inte sugna på att gå upp ännu tidigare bara för att få väcka henne, så hon väckte oss. Då gick jag och fixade en bricka med en svensk flagga på, ett levande ljus och en god frukost. I Elsas fall rågbröd med mycket smör och blåmögelost samt en pipmugg vatten. Med presenterna under armen och bricka i handen tågade jag in i sovrummet och så sjöng både Eric och jag Happy Birthday/Vi graulerar/Zum Geburtstag viel Glück. Elsa blev glad och uppspelt, mest över frukosten. Jag hjälpte henne blåsa ut ljuset och sen öppnade hon sina presenter.

Hon fick en bok om djurbebisar samt ett färgglatt Brio-tågset av Eric och mig. Farbror Arved och faster Freda hade skickat en docka med röda skor och brunt hår och lugg som heter Victoria. Av gammelmormor och gammelmorfar fick hon en supersöt hemmastickad kofta och pengar. Av gudmor Malena med familj fick hon tre hundar som vi raskt döpte till Peter, Goldie och Båtsman. Av Gromu och Grova fick hon sin bilstol. Av Molly fick hon ett par coola vårskor med glittertrådar och färg. Resten av släkten och vännerna kommer på kalas på långfredagen så då kanske hon ev. kan hoppas på mer presenter.

Efter morgonens sängfirande gick dagen i ett. Vi handlade och städade och bakade, eftersom den tyska lekgruppen skulle komma på barnkalas på eftermiddagen. Jag pyntade med ballonger och girlang samt det fina födelsedagståget som Elsa fått av moster Emelie med familj. Klockan 15 dök det upp fyra mammor och fyra döttrar som kramade om den nyblivna ettåringen. Av dem fick Elsa en xylofon med tillhörande notbok, jättefin! Vi fikade på Aladdin-ask som Molly hade med sig, hemmagjorda barnmuffins utan socker, morotskaka med socker samt lite annat köpt smått och gott.

Det blev en härlig eftermiddag med massa skratt och ungarna börjar faktiskt interagera litegrann med varandra nu och det är så roligt att se.

Sen gick de hem och Eric som ville försöka komma tidigare misslyckades med det på grund av stress på jobbet, men vi skypade med mormor hemma i Sverige och sen somnade en nöjd ettåring som en stock i sin säng. Den första födelsedagen var över.

Och vi, föräldrarna till den underbara unge, är fortfarande så stolta och kan inte förstå var tiden tagit vägen. Vår lillstrumpa är 1 år gammal.

Grattis på 30-årsdagen Jessica!

March 3rd, 2016 | Posted by Jess in Ego. - (0 Comments)

Jaha, då var man trettio år gammal dådå. Vi kan väl prata mer om det en annan gång, hur det känns och så, och nu istället sakligt redogöra för hur dagen sett ut.

Alltså Elsa och Eric är ju världens gulligaste så bara där börjar det ju bra. Av Elsa fick jag morgongos, middagsgos, eftermiddagsgos och kvällsgos i present. Av Eric fick jag en årsprenumeration på blombud! Det ska alltså komma färska blommor till dörren varannan vecka hela jäkla året! Hur fint??! Väldigt fint. De första kom idag, vackra, långskaftade tulpaner med pistachris till.

Jag gav mig av för att köpa frukostbullar med russin i, juice till Eric och blåmögelost till Elsa och mig. Sen åt vi frukost allihop. Just det, glömde ju säga att Eric tagit ledigt idag (och imorgon)! Nästan bäst present av alla.

Sen kom Erics föräldrar och av dem fick jag massor av härliga påskliljor och massor av härliga sedlar som bara var till mig. (Detta påpekade Kristina väldigt strängt, inte till bröllopet/hemmet/Elsa/Eric, utan till mig. Jag tror att jag kanske ska ta en ansiktsbehandling med lite lyxiga produkter till? Får se.)

eric och jag
De passade sen Elsa medan Eric och jag gick och åt fin mat på restaurang nere i stan. Det blev pepparstek med kål och risoléepotatis. Vi köpte med oss efterrätt från ett nyöppnat, franskt konditori. Den bakelsen alltså. Chokladmousse. Kolasåsfyllning. Och mjuk, mjuk sockerkaka. Amazing.

mousse

Sen gick vi en runda i blåsten för att Elsa skulle få frisk luft, lekte på vardagsrumsgolvet, nattade ungen, åt middag och nu tittar Eric på tv och jag skriver detta.

Det är härligt att fylla år tycker jag. Väldigt härligt. Nu dröjer det ett år till nästa gång, men det ska jag väl stå ut med. Däremellan kommer ju Elsas födelsedag och påsk och bröllop och jul och så.

Elsa 1 månad

April 21st, 2015 | Posted by Jess in Ungen - (0 Comments)

I fredags firades det födelsedag här hemma, Elsa blev 1 månad. Eric jobbade sent, men jag och lilltjejen var ute i solen en sväng och gick på kvällen över till Friedberger Platz där det varje fredagskväll hålls sk marknad, dvs, små vagnar säljer ost, korv och vin och folk samlas efter jobbet för att prata och få i sig nåt gott. Lars, Linda och Mira var också där. Det blev dock en tidig kväll för oss, Elsa ville inte ligga i vagnen och jag kunde inte skumpa runt på henne längre.

Elsa gillar: Bröstmjölk är den absoluta favoriten. Det mesta går att fixa med mjölk och vi kör fortfarande på inställningen att hon får amma när helst hon vill. Vi brukar alltid testa att bära omkring på henne, byta blöja och försöka trycka ut en fis eller tre först, men om inget annat hjälper så får hon gosa med mig och mjölkbaren. Det handlar inte alltid om hunger, utan ofta om trygghet och tröst.

Hon gillar också lampor och ljus av olika slag. Finns det en spännande lampa eller ett fönster som släpper in ljus så kan hon ligga flera minuter och bara titta. I badrummet och i köket funkar babyskyddet som stol och så sysselsätter hon sig med ljusspaning medan jag duschar eller snabbt tömmer diskmaskinen.

Ett annat starkt kort är skötbordet och den ekorrmobil som jag gjort som hänger ovanför. Om man snurrar på den så slutar hon gråta och stirrar förhäxat på den. Gullungen. Jag brukar sjunga Ekorrn satt i granen som bakgrundsmusik till.

Elsa gillar inte: Att vara utan mjölk för länge. Att ligga själv för länge. Att få tröjor och andra klädstycken dragna över huvudet. Att frysa. Att ha fis/bajs på tvären.

Elsa sover: Hyfsat bra för att vara en så liten plutt. (PEPPAR PEPPAR TA I TRÄ.) Hon ligger i pyjamas och mormors (alltså min mormor) hemstickade filt mellan oss i sängen. Hon får låna en bit av mitt täcke också och lyckas på nåt sätt alltid korva sig närmre mig och jag vaknar ibland av att hon ligger och snuttar på min arm. Jag sover alltid med ansiktet mot henne, medan Eric vågar vända på sig också. Elsa somnar för natten runt 22 varje kväll och brukar sen vakna för nattamat runt tre, fyra. Sen en gång till sju och då försöker vi vara tysta båda två så att Eric ska få sova tills hans alarm ringer vid åtta.

Elsa är: Världens finaste unge, såklart! Glad under dagen, lite grinigare på kvällen. Ett fan av kroppskontakt. Duktig redan nu på ögonkontakt, på att hålla upp sitt lilla huvud och på att titta på en när man pratar med henne.

IMG_5912

Nu är jag 29 år gammal. Det beror på att jag hade födelsedag igår. Den blev väldigt lugn och fin och bebisen bestämde sig för att den inte ville dela fölsis med sin mor och stannade i magen hela dagen.

Emelie och gynekologen tipsade om hallonbladste för att sätta fart på förlossningen så det gick jag runt och sög i mig i mängder. Emelies andra tips var att städa och eftersom hon som annars brukar hjälpa oss med det hade fått lunginflammation så körde jag på det tipset också och kröp omkring på golvet i köket och skurade lister, klättra på pall för att damma skåp och skurade toaletten så att det stänkte.

Sen när allt skit hade spolats ner i vasken eller hamnat i dammsugarpåsen, tog jag på mig ytterkläder och mötte Molly och hennes aupairunge på en chokladcroissant i solen. Jag fick fina tulpaner av henne och vi tjattrade om lite allt möjligt.

På kvällen kom Eric med massor av blommor, han hade köpt 33 stycken (internt skämt) tulpaner + påskliljor så nu är finbordet fullt av färg och krisp. Jag fick också en iPhone 6 av honom i födelsedags- och pushpresent (!!!!) För att jag ska kunna ta fina bilder på Lillstrumpan sen och skicka till honom på jobbet.

Lars, Linda och Mira dök sen upp med en härlig grå sjal och en urgullig, tidig present till bebben; ett babyskydd. Det heter det väl på svenska? Alltså en bilstol för minisar? Som vi ju inte ville köpa själv, men nu har vi en som är begagnad och miljövänlig och superfin. Kanske kan alltså lilla familjen åka taxi hem från sjukan om det inte går att gå av olika anledningar?

Vi beställde pizza, åt marängsviss och skrattade åt Mira som spanade in vår lägenhets alla skåp, lådor och öppningar. Ungefär så. Sen fick jag fotmassage på soffan innan vi gick och la oss och jag låg länge och tänkte på alla fina sms och Facebookmeddelande och kort och telefonsamtal jag fått och hur glad jag är för de härliga människorna i mitt liv. 29 alltså. Känns helt okej.

 

Jobbresor och konstutställningar och sånt

September 11th, 2014 | Posted by Jess in Ego. - (0 Comments)

Hej Världen!

Jag lever och jag mår bra och livet rullar på så till den milda grad att jag inte ens minns när jag skrev sist, vilket måste betyda att det var länge sen. Alltför länge sen tycker antagligen mormor och morfar, mina trognaste läsare hemma i Sjöbo.

Sen sist har jag bland annat hunnit med två jobbhelger. Den första var i en större stad inte så långt från Frankfurt där vi presenterade vår nya smyckeskatalog inför en begeistrad skara återförsäljare (runt 450 stycken.) Jag var personlig assistent åt en vän till VDn, tolkade och hade mig som en galning i dagarna tre. På hotellet som vi bodde, bodde i princip alla återförsäljare så det var liksom företagsrepresentation dygnet runt (= le och svara på frågor och försvara dålig kvalité och ta emot önskemål och så vidare). Men jag överlevde.

Helgen efter det var Eric och jag på museum i Mainz och tittade på färgglada alster av James Rizzi. Härligt, kulturigt och såklart väldigt mysigt att strosa runt där med honom, dricka rabarberschorle och sola kinderna. Jag har även hunnit med att träffa Angelica, vår samiska irländare som flytt Frankfurt men bodde hemma hos Izabella i några veckor för att passa barn och njuta av staden som varit hennes hem tidigare. Vi hängde alla tre, åt middag, vandrade berg upp och ner i Taunus och fnissade lämpligt mycket. Också väldigt fin tid.

Däremellan kom många dagars jobb och fixande och förberedande och utskällningar och annat skoj som liksom hör till men som man inte riktigt uppskattar ändå. Det är svårt att vara ansvarig för ett helt land, bara sådär, när alla andra anser att landet är så litet att det inte spelar så stor roll. Man måste liksom göra allt själv eller tjata på andra att hjälpa till med sånt man inte kan klara av ensam. Men jag fick ihop det och det blev helg och jag och min svensktalande finne till kollega tog ett strejk-hotat flyg till Stockholm och dekorerade ett konferensrum i några timmar. Presentationen fungerade på hotellets datasystem och ljudet var tydligt. Jag åt ceasarsallad med extra kyckling till kvällsmat och somnade med en kopp te framför världens bästa tv – svensk.

Dagen efter gick eventet åt stapeln. Vi hade för lite anmälningar för allt jobb och alla pengar vi lagt ner, men det fanns ingen återvändo utan de som faktiskt kom, förtjänade ju att bli underhållna. Så jag höll i en träningsdel innan lunchen, sen pratade en urgrym föreläsare som berörde och sa många sanningar om att tänka positivt och ta ansvar för sig själv. Noomi Frid hette hon ifall ni är sugna på duktig tjej som pratar så att man förstår. Och både gråter och skrattar under föreläsningen.
När alla var inspirerade bjöd vi på prinsesstårta och mer information från företaget innan dagen var slut, återförsäljarna spreds för vinden och vi fick hjälp av en snäll en från Östersund och en annan snäll en från Rejkjavik att packa ihop allting. Efteråt åt vi mat med Östersundarens familj; gulliga barnbarn och son och sonhustru.
Sen frestade de med singstar och mer vin hemma hos dem och jag gillar egentligen singstar (men bara om 9 to 5 finns) men vi var så slut att vi gäspade ikapp med tvååringen så vi åkte tillbaks till hotellet istället. Duschade, tog en kopp te till och sjönk ner i sängen. Trött som en gnu.

Väl tillbaks i Tyskland dagen efter firade vi Lindas födelsedag med lasagne och Mira-mys, även om vi var (för) många som slogs om henne när hela släkten också var där. Eric och jag gjorde en tidig kväll av det hele eftersom mina öron och hals kände sig lite krassliga efter flygning och jobb och stress. Dock var både Eric och jag lediga på måndagen så vi fick sova lite längre, hälsa på i Bad Homburg och sen äta Erics hemmagjorda köttfärssås på kvällen. Per-fekt.

Och nu, nu är det torsdag och jag ska träffa Josefin, som precis kommit hem ifrån sitt livräddande i Nepal, och Izabella, som är lika busy som jag så att vi aldrig hinner ses trots att vi är grannar. Det blir något att dricka på Bar Celona ikväll, kanske nån bit mat på det och så massa tidsintensivt uppdaterande innan jag cyklar hem igen för att packa inför helgen. För i helgen, efter jobbet på fredag, då sticker Eric och jag till Sövde på en välbehövlig hälsa-påresa. Känns som det var mycket längre än bara 2,5 månader sen jag var där sist. Mamma och pappa och Jannicke och Jimmie och Malena och Miriam och Emelie och Ebbe och partners och husdjur och morföräldrar, alla ska förhoppningsvis hinnas med. Jag. Längtar.

Så ni kan alltså inte förvänta er nån vidare uppdatering i helgen, men kanske nästa vecka eller så, även om jag inte vågar lova något. En del av er får ju också se mig live snart.
Hej så länge!

Födelsedagsfest med goon

May 31st, 2012 | Posted by Jess in Australien. - (2 Comments)

Fest var det alltså igår. Födelsedagsfest. Ariane från Berlin fyllde år och hade bjudit hem lite roliga människor till sitt hus här i The Village som hon delar med blandannat Marleen som jag ju pluggar tre av mina kurser med. Av Julia och mig fick Ariane en kartong med chokladpraliner från South Australia.

Festen var trevlig. Folk blev fulla på det billiga vita vinet som kallas goon och vinglade, skrattade och dansade. Arianes sambo Cindy äger en svindyr gitarr som några musikbegåvade människor rockade loss med. Antonio körde Set Fire to the Rain acapella och Cassandra sjöng sin egenkomponerade Spoon Song.

Cindy, med gitarren, vrålade och gnällde fram en av sina protestlåtar, hon är något av en samhällshatande hippie, den där Cindy och igår var hon dessutom ganska berusade. (Jobbigaste av allt var att hon vägrade dra upp byxorna och hela festen fick se crack.)

Riktigt pinsamt blev det där amerikansk Bujo av någon anledning blev hetsad att ge Ariane en lap dance. Han hade uppenbarligen gjort det för, men SHIT vad pinsamt det var att titta på!

Jag snackade mest med Julia och Antonio och Ola från Polen och en trevlig kille med mössa och sarkastisk humor som var skitlik Vinny i Jersey Shore.

Ni får vänta tills Ariane har laddat upp några av de tvåtusen bilder hon tog, så visar jag en bild på mig och Julia och Vinny då. Deal?