Tuff vecka har vi bakom oss, har jag bakom mig. Jag var riktigt deppig i torsdags och fredags. Det blir så lätt en ond cirkel med barnen också. När jag är på dåligt humör så märker de det och är bråkigare än vanligt så att jag blir på ännu sämre humör och då bråkar de ännu mer och då.. Ja, ni fattar. Jag vaknade med ont i huvudet i torsdags och sen gick det bara utför efter det. Kändes som att jag drunknade i hushållssysslor och Liva som snart har tryckt fram två tänder i underkäken var inte sugen på att ligga själv på golvet utan skulle hänga över min axel. De stora barnen var tjafsiga och otacksamma och Eric låste in sig på sitt “kontor” och tyckte att det var hans bidrag till familjen. Det ÄR det ju också och vi är tacksamma så länge han har något att göra och en inkomst, men ibland glömmer han liksom av att ta ansvar för sig själv och då blir jag hans hushållerska OCKSÅ.
På tisdag skulle vi åkt till Sverige, men vi bestämde redan för några veckor sen att inte åka eftersom rekommendationerna är att stanna hemma och inte ha kontakt med någon, i princip. Vi visste inte heller om flyget skulle gå och igår fick vi svart på vitt att båda flygen är inställda. Så det är väl det också som spökar och gör mig ledsen. Jag saknar Sverige, Skåne, familj och vänner. Men kanske framförallt mina syskonbarn som förändras så himla mycket när man inte träffas på ett halvår (!!!) Dessutom är jag ledsen för mina barns skull som inte får träffa mormor och morfar och sitt svenska sammanhang på så länge. PISS, är vad det är.
Jag hade helt enkelt behövt komma hemifrån, umgås med en vän ett par timmar, gjort något annat än sitta i den där jevra trädgården och glo, utan att få ett dugg gjort här hemma. Veckan som kommer ska vi försöka sticka iväg på nån skogstur för omväxling och så ska jag till biblioteket och låna massa böcker som vi kan läsa på gräsmattan tillsammans. Jag älskar att umgås med mina barn och de ger mig så mycket, men ibland blir det svårt att se någonting annat och när resten av världen också känns instängd, ÄR instängd, får jag ibland lite klaustrofobi. Märkte jag.
Iallafall. Nu blir det nya tag. Idag ska vi grilla och äta gott i nämnda trädgård och jag ska vara tacksam för att vi har den och möjligheten att gå ut. Vi är också friska och glada för att vi får vara tillsammans. Alles wird gut, allt kommer att ordna sig.