Förra året vid den här tiden bloggade jag konstant, vilket Facebook påminner mig om hela tiden. Nu får jag inte tummarna ur mer än var 11 dag tydligen. Ber om ursäkt om det. Elsa har alltså fyllt två år nu. Så sjukt. Att jag är mamma till en tvååring.

På själva födelsedagen så fick Elsa väcka oss som vanligt innan vi installerade henne i vår säng och kom in med bricka och sång. Så som det alltid var när jag var liten. Eftersom hennes favoritfrukost är flingor med mjölk och det kändes lite väl riskabelt att servera på sängen, så bidde det en kaka till födelsedagsfrukost istället. Med svenska flaggan, en blomma och ett tänt ljus var brickan komplett. Hon var så överraskad, blyg och glad. Presenthögen bestod av en Mamma Mu-bok från gammelmormor och gammelmorfar, ett Alfonsspel som kom på posten från mormor och morfar, ett gäng bokstavsmagneter från faster Theda och en vattenflaska, ett fiskespel och en ryggsäck från oss. Ryggsäcken blev genast populär, men vi hann också spela alla spelen och läsa alla böckerna innan lunch.

Eric gick till jobbet men kom sen hem igen redan vid 14, lyx! Så då gick han och Elsa till lekplatsen medan jag ordnade inför kalaset nästa dag. På kvällen fick tvååringen bada, busa och ta på sig sin favoritpyjamas innan hon somnade nöjt i sin säng.

Dagen efter blev det alltså kalas. Vi var 7 vuxna och 4 barn som åt tårta och snurrkakor. Elsa hade beställt en rosa chokladtårta med godis på, så det var fondant på utsidan som inte smakade så gott, men festlig var den. I taket hängde ballonger och vimplar. Bordet var färgglatt med tulpanbuketter och rosa sugrör åt alla gästerna. Innan folk började droppa av vankades det fiskedamm med små presentpåsar till ungarna. Körde lite billiga leksaker, klistermärke och sånt också för att inte rent sockerchocka ungarna. Elsa var så glad över att få umgås med alla fina människor och kanske mest Mira, som är hennes 1,5 år äldre idol. När det bara var familjen Zimmermann kvar så gjorde vi pizza och lekte tills ungarna blev så trötta att läggdags var oundvikligt. Så då körde Lars och Linda också hem, Elsa gick och la sig och hennes två nöjda föräldrar sjönk ner på soffan några minuter.

Vilket barn vi har alltså! Full av liv och energi och ord och tankar. Som allt oftare kommer med små egna funderingar. Som skojar och busar och försöker lära sig hoppa. Som sjunger sånger med egna texter och välbekannta melodier. Det blir bara roligare och roligare att hänga med henne och se världen med hennes blå ögon. Så jäkla fin är hon.