Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

De är berlinare

July 31st, 2016 | Posted by Jess in Resa. | Sverige. | Tyskland. - (0 Comments)

Vi är i Berlin! Efter en snabb flygresa med mycket bagage igår har vi kommit fram till Erics bror, svägerska och lilla systerdotter som bor här i en härlig lägenhet med fyra meter i tak och ett gästrum där vi fick övernatta. Elsa somnade sent och vaknade redan klockan fem, så vi är lite möra, men vi har matats med utsökt frukost, lyxiga kakor och massor av te. Vi har dessutom lyckats förvandla fem vinkartonger till tre och fyllt bilen som stod här och väntade på oss. Imorgon ska vi åka vidare till Rügen och sen ta färjan till Trelleborg, för att runt 19 på kvällen förhoppningsvis anlända hos mina föräldrar i Sövde.

Men först ska vi låta Elsa leka lite till med sin farbror, försiktigt peta på sin månadsgamla kusin och springa runt runt runt med Anton i handen på deras knarriga golv. Ikväll väntas hemmalagad thaimat, lite mer jobb vid datorn för mig och sen kanske en god natts sömn innan vi kastar oss i bilen klockan sju på morgonen imorgon.

Vi hörs från Hemlandet!

Lugnaste svensexan i stan

July 26th, 2016 | Posted by Jess in Bröllop | Friends. | Tyskland. - (0 Comments)

Helgen som gått innebar svensexa no. 2 för Eric som blev överraskad av ett gäng glada och ölutrustade grabbar här hemma kl. 12 i lördags. Eric hade inte anat någonting, eftersom jag är så bra på att ljuga, tydligen. Kanske han bör ha i bakhuvudet i framtiden… De stack iväg för att spela Laserdome och lösa mysterier, äta god mat och dricka massor av alkohol. Elsa och jag fixade lite här hemma, fick besök av hennes farmor och farfar och gick sen och handlade en snabb sväng. Det serverades fisk till kvällsmat som så ofta när Eric inte ska äta. Jag jobbade sen hela kvällen och kollade på Greys Anatomy mellan varven, som jag nu startat, men ännu inte är så superfast i.

Innan jag skulle gå och lägga mig så bubblade jag massa vatten, satte fram en kräkspann, la fram paracetamol och dessutom hade vi köpt chips och cola innan. Jag bäddade till killarna som skulle sova över och gick sen och la mig med en tyst bön om att de iallafall var tysta när de kom hem. Typ en halvtimme efter att jag släckt ljuset kommer de insmygande i lägenheten, supertysta och städade. Det var alltså slut redan vid 1 på natten och Eric var, enligt egen utsago, nyktrast av dem alla. Skön kontrast mot hans svenska svensexa alltså.

Trots det så tassade Elsa och jag hem till Izabella när Elsa vaknade vid 6 nästa morgon. Vi drack te och pratade ikapp oss och så fick Noah och Elsa peta lite på varandra bland leksakerna på golvet. Svensexan avslutades sen med en smarrig brunch på vår gågata här i närheten, dit Elsa och jag också var bjudna. Kul att hänga med killarna som jag gillar mycket, även om deras tjejer/fruar saknades, och jag fick en liten föraning om att bröllopet kanske kan bli rätt bra med de här människorna som vi har bjudit.

18 dagar kvar!

En fredag med städhjälp

July 22nd, 2016 | Posted by Jess in Tyskland. | Ungen - (0 Comments)

Det är fredag och ännu en effektiv dag läggs till historien i familjen Matthiesen. Elsa och jag har städat hela lägenheten idag. Jag dammtorkade och hon sög ur vattnet ur sin trasa (som var en ren liten handduk). Jag dammsög och hon flyttade tepåsar från en burk till en annan. Jag skurade toaletten och hon kastade leksaker i badkaret. Jag bäddade rent sängen och hon tömde min nattygsbordslåda. Jag torkade av köksluckorna och hon stoppade kylskåpsmagneter i tvättmaskinen. Jag vattnade blommor och hon hällde ut sina hårsnoddar på golvet.

Sen sov Elsa i två timmar och jag skrev texter om all inclusive-hotell i Split. När hon väl vaknade drog vi ner på stan och hämtade ett par förkortade bröllopsbyxor, lämnade tillbaks några mörkblå slipsar, handlade en fin sommarklänning med valar på och tittade på en kille som gjorde avancerade ballongdjur. Efter en avslutande timme på lekplatsen var det dags för gröt, bad, sagostund och sömn. Sen dess har vi sett två avsnitt Orange is the New Black och ätit en ostig grönsaksgratäng. Nu ska vi sova.

Så var vi tillbaks i vårt hemland och det som gör mest ont är att det är så svårt att gå ut. Hemma hos mamma och pappa i Skåne står dörren ut till trädgården alltid öppen och Elsa vandrade som hon ville ut och in, in och ut. Ibland följde lilla hunden med, ibland någon av dockorna. Hon var konstant våt om strumporna eller kall om fötterna, men så hjärtanes glad över friheten att det inte gjorde någon av oss något.

Det kändes som att fler somriga barndomsminnen skapades på de fem dagarna hemma i Sverige än vad jag hittills lyckats skrapa ihop åt henne de första sex veckorna av juni och juli här i Frankfurt. Som tur är så sticker vi ju snart igen, hyr en stuga och tar med oss pappan i familjen för att fira bröllop, bada i sjön och äta så många jordgubbar att vi nästan utvecklar en allergi.

Min möhippa hände också och var seriöst en av de finaste dagarna i mitt liv. Och då har jag ändå blivit friad till, fått en dotter, gift mig en gång och återförenats med min kärlek efter 6 månader i från varandra. Jag förstår att det låter tokigt, men från instormandet av fina tjejer på morgonkvisten och frukosten med bubblor vid havet, till den lyxiga ansiktsbehandlingen och drinkfnittrandet resten av kvällen så var dagen så freaking perfekt. Elsa passades av mormorn sin vilket gick superbra och jag fick prata bort timmar med de som varit med mig längst och känner mig bäst. Det kommer bli svårt för bröllopet att toppa detta, det säger jag er.

Imorgon är det torsdag och vi ska uträtta lite ärende, leta bröllopsskor till Elsa och skicka iväg en present till en nyfödd ny kompis. Kanske göra pesto till middag och sen försöka andas i stan som idag har hållt över 35 grader i skuggan. Det räcker bra så.

Elsa och den svenska valpen

July 15th, 2016 | Posted by Jess in Bröllop | Sverige. | Ungen - (0 Comments)

Det är fredag och jag är fortsatt dunderförkyld. Har ont i kroppen är hes och täppt i näsan och smakar ingenting.

I mammas frys ligger tre tårtbottnar som ska bilda bröllopstårta om några veckor och två pajer som ska serveras bakfulla vänner dagen efter det där bröllopet. Elsa sover och mamma rensar ogräs och jag har precis skrivit lite om olika sms-lån. Snart ska jag åka med Emelie och Malena till en sminkaffär i Lund och testa fina saker på mitt sjuka ansikte, förhoppningsvis köpa med mig lite fint och dessutom kunna återskapa det på den stora dagen.

Elsa trivs som fisken i vattnet här och är så gullig med dalmatinervalpen Alba. De är gulliga med varandra, så försiktiga och busiga. Imorse matade Elsa henne ur sin hand och när vi några timmar senare helt glömt bort det så sprang Elsa och hämtade en liten pellets som Alba försiktigt slickade tag i från Elsas hand. Kanske kompisar för livet de där två?

Vi hade ju hoppats kunna bada en sväng i sjön här, men det är kallt i luften. Troligtvis varmare i vattnet, men ändå så kallt i luften att man inte blir sugen på att springa omkring i bikini. Saknar Eric, det har blivit en bekväm vana att träffa honom varje dag efter våra år av distansförhållande. Facebook påminner mig dagligen om gamla blogginlägg där jag skriver om längtan efter en vardag med Eric i Frankfurt och nu är vi där. Alltså inte precis exakt just nu, men annars är vi där. Hemma i Frankfurt. Tillsammans med Elsa som en familj. Känns väldigt rätt i magen.

Klockan är 22.04 och jag har väldigt ont i halsen, antydan till migrän och en rälig hosta. Dessutom har det  varit en lång dag. Så jag ska fatta mig kort. Elsa och jag är hemma i Skåne några dagar, tog ett flyg som blev försenat och ett tåg fullt med idioter innan vi äntligen hittade mamma på stationen i Lund och fick skjuts hem till mina föräldrar ute på landet. Här möttes vi av deras nya hund Alba som fötts upp av min syster. Hon är en väldigt fin dalmatinerhona som Elsa både är väldigt förtjust i och lite nervös omkring. Elsa var för övrigt ett litet ljus på resan hit, som hon brukar. Inte mer trots, sömnvägran och gnäll än hemma och det tycker jag är så himla beundransvärt. Det är inte lätt för en liten ettåring att orka med så mycket intryck och människor och nytt hela tiden, men hon klarar det så fint.

Vi är här för att fira min morfar som fyller jämt på söndag, men också för att fylla frysen med mat som ska ätas på bröllopet och för att njuta av släkt och vänner så mycket som möjligt. Livet är alltså väldigt härligt med lax till middag och gräsmatta utanför dörren, trots att vi saknar Eric, mina smaklökar är bortdomnade och jag har så vansinnigt ont i halsen.

Jag borde jobba lite och skrapa ihop lite fler bröllopspengar till den här familjen, men klockan är redan 22.27 och jag har sand i ögonen och det känns som att det är för sent att börja nu. Jag har precis fyllt och satt på ett lager frosting på testbröllopstårtan och det blev faktiskt helt okej. Jag antecknar längs vägen och tänker att jag lär mig av mina misstag så att den riktiga blir bättre.

Elsa är sjuk och hostig och har nog riktigt ont i halsen. Varje gång hon hostar så gråter hon i sömnen innan hon sover vidare. Väldigt sorgligt att sitta och lyssna på, men det finns inte mycket vi kan göra. Får se hur hon mår imorgon om vi kanske försöker få en tid hos doktorn för att lysa ner i halsen.

Tyskland spelar fotbollsmatch mot Frankrike och ute på gatan hejar folk som galningar, men är lite efter oss i sina reaktioner. Den skandinaviska restaurangen på andra sidan vägen är tydligen ett populärt tillhåll för de som vill se EM, och inte bara de isländska fansen har hittat dit. Nu leder fransmännen med 2-0 och läget är spänt.

Elsa och jag tog oss ut för lite miljöombyte och frisk luft i eftermiddags och träffade våra svenska kompisar i parken. Det blev lite snack och lite uppdateringar, men Elsa var inte 100 % så vi drog hem och åt gröt ganska tidigt igen. Nu sover hon så gott det går med ett rivjärn i halsen, hon har till och med fått paracetamol för tredje gången i sitt liv för att hon iallafall ska kunna sova bättre än igår och under dagen då hon däckade redan lite i 12 och sen ömsom sov, ömsom skrek i en timme. Det är liksom för kort för friska Elsa och garanterat väldigt för kort för sjuka Elsa.

Imorgon ska vi till skräddarna och testa brudklänning för första gången. BH och skor är kirrade så nu hoppas vi bara att jag inte blir för besviken. Känner mig svagt positivt inställd och försöker att inte har för höga förhoppningar. Elsa, Izabella och Noah följer med som moraliska stödpersoner.

Det är fredag och Elsa har precis fått en ny kusin, en liten flicka uppe i Berlin och vi är spattigt glada över detta. Hon är väldigt söt och hennes föräldrar har väntat så tålmodigt på henne. Svårt att inte fälla ett par glädjetårar för deras skull. Och för vår! Yeey för bebisar!

Igår var vi och skickade tillbaks ett gäng bikinisar som jag inte ville ha (men behöll en jättefin som jag ville ha!) och sen gick vi hem till Nina och Sophie och tjejerna lekte först lite i vardagsrummet samtidigt som de åt majs-ankor med ingen smak innan vi gick ner på deras innergård och hängde i sandlådan.

I förmiddags tog vi en cykeltur för att hämta ut recept hos min sköldkörteldoktor, vi handlade rökt makrill till morgonens helglunch och sen åt vi massa goda knäckemackor med stinkande mögelost till lunch. Elsa håller på att vakna till liv nu och när hon är uppe ska vi testa att göra en schweizisk marängsmörkräm som förhoppningsvis blir lyckad nog att frysa in i väntan på testtårtedekorering.

Och så ringde de från brudklänningsaffären att det är dags att dra dit och testa klänningen för första gången! Så spännande! Hoppas hoppas hoppas att jag blir nöjd. Jag är så svår och kräsen och komplicerad. Men ska försöka vara positiv och öppen och ärlig med mina ändringsönskningar. Tills dess måste jag ha tag på ett par bröllopsskor och den BH som ska få äran att bära mina bröst på bröllopsdagen. Iih.

Ja, mer spännande än så blir det nog inte idag.