Det är måndag och Eric har gått till jobbet och Elsa som är väldigt förkyld däckade för en timme sen och tar alltså sin första tupplur (av två) för dagen. Jag har kollat på Tusen år till julafton och ätit en apelsin.

Helgen har varit fantastiskt kravlös och fin. I lördags var vi i en kyrka inne i stan och kollade på svenska kyrkans luciatåg, familjeföreställningen. Elsa var tittade storögt på alla ljusen och lyssnade på sången, iallafall i början. Sen blev de andra barnen i publiken mer intressanta och hon hade fullt sjå med att hålla koll på allt och alla. Jag tyckte hon var superduktig som satt hyfsat stilla och var hyfsat tyst. Vi hade med en massa leksaker och dessutom satt Izabella och hennes lillasyster framför oss och Bea lånade ut sin pälsiga jacka så att Elsa kunde klappa den som underhållning också. Väldigt snällt.

På söndagen väckte Elsa oss som vanligt, men sen fick jag en godmorgon-puss och ett “grattis på bröllopsdagen” av Eric. Vi har alltså i skrivande stund varit gifta i ett år och en dag. Inte klokt ju. Det känns fortfarande som att det var en lite större grej att få barn, och det känns fortfarande som att det var så mycket action i december förra året att jag kanske inte till fullo förstått själva äktenskapsbiten än, men det känns ändå fantastiskt att vara familjen Matthiesen, att ha en man och en dotter.

Jag hoppas att det första bröllopsdagen av många, för Eric är världens bästa och jag är fortfarande superkär i honom, samtidigt som jag älskar honom för att han tar så bra hand om oss, är så rolig och snygg och smart. Och såklart världens bästa pappa, avgudad av en liten snorig tjej med fluffigt hår.

Idag ska vi fixa det sista inför Sverige-resan på onsdag. Det blir jul i Skåne i år, hemma hos mina föräldrar. Elsa och jag reser först så kommer Eric efter när han har jobbat färdigt. Vi stannar över nyår också så jag hoppas att vi ska hinna ta det jättelugnt och göra ingenting, samt träffa alla fina människor som jag gillar.