Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Uppstoppade illrar och lena kavlar

August 31st, 2013 | Posted by Jess in Annat. - (4 Comments)

Igår fick jag med mig Izabella på loppisjakt. Eftersom jag spenderar några minuter om dagen på Pinterest där folk pysslar och gör om bildäck till vackra soffor stup i kvarten så är jag pysselsugen så in i bomben. Dessutom tror jag starkt på att inte handla allt nytt hela tiden och på att renovera själv så gott det går. Så trots att jag inte har nåt riktigt hem än, så blev det alltså en tur till en permanent loppisaffär som jag googlade fram.

Det fanns mycket saker där. Väldigt mycket saker. Det är privatpersoner som hyr en hylla, ställer sina grejer där några veckor och får sen eventuella försäljningspengar av snubbarna som driver affären. Så det finns liksom inte mycket till organisation bland sakerna utan allt liksom står. Sådär som det kom. Men fasiken vad roligt det var, tyckte jag iallafall. Izabella blev ganska direkt väldigt smutsig och sen blev det liksom lite äckligt. Men vi handlade ändå litegrann.

På hyllorna fanns allt från textilier och skor och böcker till micropop och familjefoton och kassettband. Vi lät dock bli svindyra fejkväskor, gamla uppstoppade djur och halvtomma Chanelnagellack , för att istället köpa med oss några riktiga fynd. För Izabellas del blev det en blåvit keramikvas och för min del ett bokstöd med en jordglob på, ett bra nya skinnboots från Goertz och en gammal välanvänd kavel.

Två nöjda svenska tjejer gick sen och fikade på värsta myscaféet som jag inte varit på tidigare. De hade KUSMITE där! Pratade med butiksbiträdet Ivon i Frankfurts finaste designaffär och fick fler pysselidéer. Bra onsdag.

Fynden!

Fynden!

Frankfurt i bilder

August 31st, 2013 | Posted by Jess in WOW! - (0 Comments)
Jättedinosaurien utanför Naturhistoriska museet har fått på sig en fotbollströja i Frankfurts färger.

Jättedinosaurien utanför Naturhistoriska museet har fått på sig en fotbollströja i Frankfurts färger.

Två finklädda människor tar viktiga foton i solnedgången framför Frankfurts centralstation.

Två finklädda människor tar viktiga foton i solnedgången framför Frankfurts centralstation.

Ett gäng företagsarbetande nissar paddlar vikingabåt längs med Main. Först under bron vinner!

Ett gäng företagsarbetande nissar paddlar vikingabåt längs med Main. Först under bron vinner!

Intervjunerver och jobberbjudande

August 30th, 2013 | Posted by Jess in Jobb. - (0 Comments)

Tack vare min svenska kompis Pontus som jobbar som nån form av chef på en hotellkedja här i Frankfurt så fick jag min första jobbintervju. Den hölls i måndags, på hotellet som ville anställa en receptionist. Jag har ingen superstark drivkraft att bli receptionist, men har ändå tänkt att det kanske kan passa om man gillar människor och kan prata några språk.

Jag var skitnervös inför intervjun, mest för att min tyska inte alltid, och särskilt inte i pressande stressituationer, är perfekt. Dessutom har jag ju noll hotellerfarenhet och är inte ens säker på att det är vad jag vill.

Med dessa förutsättningar tog jag mig på skakiga cykelben till intervjun. Som tur var så var kvinnan som intervjuade mig väldigt trevlig och normal och pratade en bred hessisk tyska som fick mig att slappna av rejält. Hon lät lika lantis som jag! Jag fick beröm för min tyska som hon anmärkte förvånade henne och absolut inte skulle bli nåt problem. Så ja, jag fick i princip jobbet.

Tyvärr var lönen inte mycket att hänga i julgranen och även om pengarna inte är det viktigaste i livet och jag måste börja nånstans, så vill jag ändå känna att det gör nån liten skillnad på bankkontot att jag har pluggat i tre år. Dessutom är jag 27 år gammal och har typ jobbat sen jag var 16. Så nä. Det blir nog inget det där.

Men, jag lärde mig massor under intervjun och kommer absolut känna mig säkrare och mer avslappnad på nästa. Som jag hoppas kommer snart för jag vill ha ett jobb och håller på att bli slö.

Hejdå!

Kompiskärlek och missirritation

August 29th, 2013 | Posted by Jess in Kärlek. - (4 Comments)

Sån tisdag jag hade alltså. Inte. Klokt. Fick pratat med både Emelie och Malena på samma dag och sen runt och sjöng som en jädra idiot resten av dagen. De gör mig så glad och energiig. Ahh.

Malena satt och matade sin dotter samtidigt som vi pratade och jag kom fram till att jag fortfarande inte har fattat att hon har en liten unge. Det beror nog på att jag har känt henne utan unge hela mitt liv. Miriam är världens sötaste och hon satt där och skrattade åt katten, och kanske emellanåt också åt den stora nunan på datorskärmen (mig).

Emelie sprang troligtvis runt och packade under samtalet för hon och hennes kille var på väg till Polen på minisemester och jag blev direkt avundsjuk, men unnar dem det eftersom Emelie är gravid och Martin är snäll och de är så jädra bra människor. Tänker att det är väldigt sorgligt att jag får se så lite av mina bästisar och deras barn och pojkvänner och hoppas att någon snart kommer uppfinna nåt som kan frysa tiden i landet jag inte befinner mig i. Jag hatar att missa.

Samtidigt så är jag så förbenat glad att jag har de där två. Emelajnen och Mallis. Två snygga tjejer som förstår och tänker likadant och håller med och stöttar och tramsar och peppar. Freaking kärlek är vad det är.

Här är vi på Gabriella och Johans bröllop.

Här är vi på Gabriella och Johans bröllop.

Gammelskruttar och höghöjdspärlor

August 29th, 2013 | Posted by Jess in Tyskland. - (0 Comments)

Oj. Det hann visst gå några dagar där och nu är klockan torsdag igen och livet rullar vidare i en himla fart. Ska vi prata lite om lägenheter och sånt igen då? Ja. Det gör vi.

Alltså på mindre än en vecka har vi sett sju stycken. Och totalt är vi nu uppe i över trettio sedda lägenheter. Många. Det börjar kännas tillräckligt nu, det tar tid och energi och tågbiljettspengar och jag vill äntligen hitta rätt så att jag får planera och inreda i mitt huvud.

I lördags såg vi tre stycken, en av dem hyrdes ut av en mycket gammal och skruttig man som inte slutade prata och som hade en polsk sköterska och en sjuk fru som låg och hostade i en sjukhussäng på andra sidan vardagsrumsbordet. Hans lägenhet var dessutom inte särskilt bra så vi tackade för oss, efter en timmes småprat, och drog därifrån.

I tisdags såg vi en som låg i Sachsenhausen, i ett fint område, på en ganska trafikerad gata, men på första våningen. Den hade högt i tak, stora fönster och ljusa väggar och ändå var både jag och Eric överens så fort vi kom utom hörhåll för mäklaren. Det var inte vår lägenhet. Trots att det var svårt att sätta fingret på problemet så kändes  den inte rätt.

I onsdags såg vi en som låg i ett annat gammalt hus fast denna gången på Berger Strasse i Bornheim. Också ett mysigt område och lägenheten var helt okej. Men den hade en opraktisk hall och var för dyr för vad den var.

I måndags såg vi en som visade sig vara en pärla. Också i Bornheim, fast på en lugn sidogata, mittemot en liten lågstadieskola. Det är en trea på sjuttio kvadratmeter, högt i tak, stora fönster och ljusa väggar. Köket har plats för ett litet matbord och badrummet har ett fönster. Hallen är stor och inbjudande och hela lägenheten är ljus och fräsch och trevlig. Det kändes rätt. Tyvärr så ligger den på tredje våningen i ett hus utan hiss, den kommer med mäklare och köket måste bytas ut. Vi pratade och funderade. Och nu har vi anmält att vi vill ha den. Vi ska försöka göra en deal med ägaren och kanske få mindre hyra mot att vi fixar kök själva. Vi får se. Jag vill inte säga för mycket eftersom det kanske förstör något. Håll tummarna, okej?

Hej!

Hemlängtan och Kulturkrock.

August 23rd, 2013 | Posted by Jess in Filosoferande. - (6 Comments)

Vet ni, det finns nåt som heter Hemlängtan. Det är en kompis till Kulturkrock. De går oftast hand i hand och bryter sig in hos människor som nyligen slagit sig ner på nya ställen. Frankfurt är inte så värst nytt för mig. Jag har bott här tidigare, i nästan tre år. Jag hittar till stadens smarrigaste drinkar och jag vet hur lång tid en springrunda i parken tar. Min bästa Eric bor här och de som från början var hans vänner som nu också är mina. De som har tålamod med min tyska, dricker öl flera gånger i veckan och aldrig har sett nåt annat. Även några svenska diamanter finns här, mina fina tjejer som passar runt mig som om de är kronbladen i en prästkrage och jag det där gula i mitten.

Trots det så misstänker jag att Hemlängtan och Kulturkrock har tagit sig in. På nåt sätt. Kanske råkade jag lämna ytterdörren olåst när vi fick reda på att den finaste lägenheten jag sett gick till nån annan. Kanske stod ett fönster på glänt den kvällen Angelica åkte och tog med sig sin del av prästkragen. Kanske jobbar de som jultomten, krånglar sig ner i skorstenen och kanske hände det precis när jag fick ännu ett nejtack-mail från ett jobb jag sökt. Kanske är det så att Hemlängtan och Kulturkrock utnyttjar sommarens avresa och är extra effektiva de här dagarna då solen skiner förrädiskt och luften är frisk, men man vet ändå att hösten är på väg. Med nystart och kängor och jobbpress och osäkerhet och kallt vatten från himlen. Kanske är det precis nu som nyinflyttade människors hus är extra lätta att ta sig in i.

Jag vet inte.

Jag vet bara att just nu känns Frankfurt och det tyska landet som ett irritationsmoment. Det känns svårt, krångligt och komplicerat. Det känns som att Frankfurt inte vill ha mig och jag blir sur och tänker “skit i det då, jag vill inte ha dig heller”. Jag saknar Sverige och svenskarna som jag tycker om, men det är inte så illa att jag kan skylla på det. Tror snarare att det handlar om ett klassiskt fall av Hemlängtan och Kulturkrock, som båda två också lyckades hitta mig i Australien och som Erics pappa också mindes efter deras år utomlands. De kommer alltid att lyckas ta sig in. Jag hoppas att de åker härifrån snart. Det finns ingen plats för dem och jag tänker stanna. Inte precis i den här lägenheten, men i det här landet och dess negativa och positiva sidor.

Jag härdar ut.

hemma

Ikeabesök och lägenhetsplanerande

August 22nd, 2013 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)
Vi väntar på tåget till Erics föräldrar. Vissa gladare än andra.

Vi väntar på tåget till Erics föräldrar. Vissa gladare än andra.

I måndags jobbade Eric hemifrån och lyckades bli klar i tid så vi stack till IKEA! Fick låna bil av Erics föräldrar (det är komplicerat att ta sig dit med kollektivtrafik). Det var Eric, Kai och jag. Jag kände mig spattig och exalterad. Förr i världen gjorde vi tre ofta sådana här utflykter till mataffärer och restauranger, men nu blir det inte så ofta. Vi började med att käka kvällsmat. Tre portioner köttbullar. Jag körde en mild LCHF-variant och åt tio köttbullar (troligtvis med både socker och ströbröd i), med massa sallad och liiite lingonsylt. Det var väldigt gott. Sen körde vi ett varv i affären och jag var nöjd med att Eric inte låtsades intressera sig för min skull utan att han också spanade på möbler till vår lägenhet. Vi testade mest soffor och garderober som är de två största inköpen vi kommer behöva göra. (Och kanske ett kök beroende på om det finns ett sånt eller inte.) Kai, som redan har hittat en ny lägenhet, spanade in kök och jag drömde lite i hemlighet om ett eget hus nån gång i tiden.

På bottenvåningen ligger småprylarna, det är också kul. Vi handlade i slutändan bara flyttkartonger och en diskborste, men har samtidigt lite koll på vilken soffa vi ev. vill ha och fick med oss broschyrer för fortsatt hemmaplanering.

Utanför kassorna har de börjat sälja lösgodis och jag hade gett mig själv tillåtelse att köpa lite om jag kände för det. Det var bra för sorterna var bra sorter, alltså inte IKEAs egna fejk-versioner som all annan mat, men de olika godisarna som fanns representerade just då var inte mina favoriter så jag sket i att handla. Kollade även in hårdostarna de sålde, men där gäller IKEA-versioner som kanske smakar som Herrgård eller Västerbotten, men det är svårt att veta när de heter typ ”Lagrad ost”. Ja. Så vi körde hem igen. Glada och nöjda. Älskar IKEA. Älskar utflykter. Älskar att hitta begagnade versioner av IKEA-möblerna på Ebay. Här ska sparas pengar.

Fikatv och snuskord

August 22nd, 2013 | Posted by Jess in WOW! - (2 Comments)

Slötittade på ett tyskt matlagningsprogram medan jag vek tvätt igår. Två lag lagar mat och för att vinna nya ingredienser till sina rätter måste de svara rätt på frågor. Plötsligt dyker denna fråga upp:

 Photo 2013-08-20 15 35 49

”Hur bjuder man någon från Sverige på kaffe?”

Frågan är ju redan lite misställd, men eftersom ’fika’ är ett unikt svenskt ord som inte har en direkt översättning i något annat språk, så kan man kanske acceptera det. Det ”roliga” här är att för tyskarna låter alternativ 1, alltså det rätta svaret, som ’ficken’ vilket betyder kn*lla. (Ja, jag blir lite pryd, min mormor och morfar läser bloggen!) Så ingen av deltagarna svarade rätt och sen skrattade hela publiken hjärtligt när programledaren gav sig på att uttala ”Vill du fika”. För att göra det hela värre för en exilsvensk som mig så tillägger han efteråt att ”ja, det låter ju lite som man ber någon om sex, men fika är inte sex. Vill man ha sex istället för kaffe måste man säga ’Vill du kn*lla?’”.

Alltså vad sören?! Mitt på ljusan dag slänger de sig med så fula ord i tysk tv. Inte okej!

Mattvätt och pyssellängtan

August 21st, 2013 | Posted by Jess in Annat. - (2 Comments)

Det finns en sida som heter Pinterest på internet där människor från hela världen lägger upp bilder på sånt som är fint och roligt och intressant. Där kan man trycka på kategorin Heminredning eller Pyssel och sen spendera timmar  att titta på dessa bilder och bli inspirerade. När längtan efter drömlägenheten (den som vi inte fick) var som störst satt jag där och klickade runt en massa och kände hur det kliade i pysselfingrarna. Jag började med att rita ett födelsedagskort till Grace föreställandes henne i superhjältekostym framför Frankfurts skyline. Efteråt kändes det lite bättre, men jag ville ändå göra nåt mer.

Eftersom vi inte hade några möbler jag kunde måla om och heller ingen symaskin att tillverka en hängmatta med, så kom jag på att jag skulle skrubba min vita matta som kommit hit med flyttbilen. Den var superskitig, mycket eftersom den är vit.. Egentligen en helt vanlig trasmatta från IKEA, men ändå så stor att den kostade över 1500 kronor. Jag ville inte kasta den. Kemtvättarna ville inte ta den eftersom de sa att deras maskiner kom till att förstöra den och dessutom skulle det kosta över 600 kronor. Inte värt det. Att trycka in den i tvättmaskinen var inget alternativ, torr väger den runt 6 kg och våt minst det dubbel. Jag kände mig inte sugen på att ha sönder tvättmaskinen.

Så då återstodd skrubb. Handskrubb. Gammal, hederlig jag-dränker-den-i-badkaret-skrubb. Först sprejade jag hela med en billigvariant av Vanish fläckborttagare. Sen fick den ligga och dra i kokhett vatten och tvättsalt i badkaret. Sen tog jag en borste och skrubba varenda jäkla kvadratcentimeter av den 3 x 2 m stora mattan. Sen byggde jag en ställning av vattenbackar av plast och spolade av den så gott det gick. För skojs skull vägde jag den innan vi hängde upp den, då mycket av vattnet var utstampat, den vägde 22 kg.

Vi hängde upp den över två tvättställningar i köket och sen fick den hänga där i fyra dagar. Vi vände den flera gånger om dagen för att undvika märken från ställningarna och den blev lättare och lättare. Nu är den torr och vit och luktar gott och jag är stolt. Känns bra att inte slänga och köpa nytt utan att ägna lite tid och få nytt.

(Jag fick brännskador på knogarna av skrubbandet och kräktes två gånger på lördagskvällen efter att ha varit instängd med ångorna från tvättsaltet. Ändå värt det!)

Före.

Före.

Under tiden.

Under tiden.

Photo 2013-08-21 11 18 32

Efter.

Kärlekssorg och lägenhetssorg.

August 20th, 2013 | Posted by Jess in Friends. | Skit. | WOW! - (0 Comments)

Sitter här och är lite deppig. Det är såhär att en av mina bästa vänner här i Frankfurt har varit med om något väldigt tråkigt och jag vill mest krama henne hela tiden och lova henne att allt blir bra igen. För det blir det nog, även om man såklart inte helt säkert kan veta.

Dessutom, på en annan problemskala och närmre mig och Eric, ligger det faktum att vi fick ett NEJ på en lägenhet som vi såg förra veckan och älskade. Av alla vi sett var detta den första som vi kände att vi desperat ville bo i. Det kändes rätt i magen trots att den egentligen var fel på pappret på ett par punkter. Men vi fick den alltså inte. Trots det ska ni få höra om drömlägenheten som jag redan (såklart, jag är ju jag) har inredd och klar i huvudet.

Den är en fyra på 90 kvm med två lite mindre rum och två 23 kvm-var-rum. Den har ett pyttelitet kök och ett ännu mindre badrum med badkar. Den är byggd runt 1900 och har 3,6 m i tak. Den har en långsmal hall med heltäckningsmatta. Den var lite dyrare än vår budget men ändå hanterbar. Den är ljus och härlig och lyxig med gamla golv, enorma fönster, stuckatur och vacker dubbelytterdörr med glas. Den ligger på bottenvåningen och den kom med mäklare.

Alltså inte perfekt (mäklare, heltäckningsmatta, kök man inte kan sitta i, för dyr), men så himla himla fin. Och vad jag plågar mig nu som beskriver den för er trots att ni, IRL vänner och familj, aldrig kommer att få se den. För vi fick den inte. En arbetslös svensk tjej ser inte så bra ut på ett papper där man ska förklara att man har råd med lägenhet. Dessutom ville hyresvärdinnan inte ha in barn och gav i slutändan lägenheten till en singel.

Så kan det gå. Vi letar vidare. Tyvärr kommer det bli svårt för framtida visningar att leva upp till Drömlägenheten i Nordend. Men vi letar ändå vidare.