Idag var jag uppe svintidigt för att i total tystnad genomföra min tränings-dvd inne på rummet. En timme stod jag och svettades för mig själv innan det var dags för stretching och klockan blev sju. Då vågade jag prata med Eric på Skype och vi umgicks lite med honom i sängen och mig på väg ut.
Alex som jag jobbar med klagade på att han var förkyld, men han lovade att inte gnälla som en man. I slutet av dagen hade han redan gnällt en massa gånger att han kände sig dåligt. Män.
På kontoret fanns det litegrann för oss att göra. Jippi! Förmiddagen ägnade vi åt att lägga in två nytillkommna föremål i databasen. Det är ett jätteformulär som ska fyllas i varje gång de accepterat en donation. Den här gången var det en löpare och en liten duk som båda var handgjorda i Rumänien och sen kommit med en österrikiska familj till Adelaide 1949. Väldigt fina och välgjorda tyckte jag.
Efter lunch var det sämre med arbetsuppgifter. Vi letade lite foto till de människor som vi snokade fram åt Diana, tog kopior och antecknade info. Så snart de två volontärerna som jobbade med oss idag gick så gick vi också.
Finns mer att säga, men för många människor läser min blogg. Frustration.
Nu är jag hemma sen två timmar tillbaks ungefär och känner mig supertrött. Sov typ 20 minuter innan och väcktes av ett sms på svenska från Eric. Fina människa. Ska snart gå och göra hamburgare till kvällsmat, kolla lite på tv och sen gå och lägga mig tidigt.
(Det här med att skriva dikter går fortfarande inte bättre. Får ta det på… söndag. Ulrika påminde mig om att jag faktiskt har tills på onsdag, inte måndag, att göra klart. Men på tisdag måste jag också lämna in två uppsatser så ja, helgen får gå i pluggandets tecken.)
Leave a Reply