Om livet, plugg, distanskärlek, LCHF och annat krafs.
Header

Tjuvar!

April 27th, 2012 | Posted by Jess in Annat. | Australien.

Vet ni vad som hände mig i Melbourne? Som jag inte berättat om än? Jo. Så här var det: I ett försök att inte slösa helt för mycket pengar på en massa komplicerade uteluncher och middagar där jag ändå fick modifiera typ allt jag ville beställa, så bestämde jag att jag skulle äta lunch på stan och middag tillbaks på vandrarhemmet. Sagt och gjort. Innan jag drog mig tillbaks första kvällen så inhandlade jag en bit halloumi, en grön paprika och en 250 gram jordgubbar. Sen åt jag halva osten, halva paprikan och halva skålen jordgubbar till kvällsmat och satte in resten i en av de två enorma kylarna som stod i det allmäna köket. Enligt instruktioner som satt uppsatta på väggarna överallt såg jag till att märka min matpåse med namn, rumsnummer och utcheckningsdatum.

Nästa kväll efter en lång och lite deppig dag då lunchen dessutom var svindyr och kass, kom jag tillbaks till hostelet, redo för en riktigt god och välförtjänt middag. Hela köket var fullt med festande ungdomar som drack sprit och lekte snapslekar, men jag misströstade inte utan öppnade kylen för att ta fram min matpåse. Som naturligtvis inte låg där jag lämnade den. Kylskåpsdörren var jättemycket i vägen för festprissarna så jag stänge och försökte undersöka genom de genomskinliga dörrarna var min halloumi hade kunnat tänkas ta vägen. Hittade den inte. Struntade så småningom i att jag var ivägen och raffsade igenom alla hyllor och alla grejer i båda kylarna. Min mat var borta.

Vid det här laget var mitt blodsocker så lågt att det kändes som att jag ville strypa typ alla som var inom en mils avstånd. Jag var skithungrig, skitsur och skitarg. Vem FAN snor mat sådär!? Antagligen var de väldigt frestade av min lyxiga halloumi som såg godare ut än havregryn och pasta. Men ÄNDÅ?

Funderade allvarligt på att inte äta mer alls den dagen och bara gå och lägga mig och sura, men jag kände ändå att det nog inte var bra för kroppen. Så jag gav mig ner på stan igen. Klockan 20.30 vandrade jag ändå bort till mataffären, typ 15 minuters promenad, stod i kö i 15 minuter och fick med mig en ny halloumi tillbaks till mitt tillfälliga hem. Den stekte jag i skrålet från de allt fullare barnen och åt sen i lobbyn eftersom köket agerade festlokal.

Blodsockret gick upp och jag blev gladare, men har ännu inte lyckats komma över det faktum att någon stal min mat. Tjuvar!

 

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 You can leave a response, or trackback.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>