Det här med tidsskillnaden är komplicerat och konstigt. När jag vaknar på morgonen, kanske runt 8, är klockan 22.30 hos er i Europa. Erics dag är över och han har massor att berätta medan jag bara har sovit sen vi snackade sist. Pratar vi sen en stund innan jag ska gå och lägga mig vid 22-tiden på kvällen så har Eric precis vaknat och det är min tur att berätta om min dag eftersom han bara har sovit sen vi snackade sist. När Eric måste åka hemifrån och jobba kan vi inte snacka alls innan jag ska sova eftersom han då redan är på kontoret. I så fall får det bli ännu tidigare, när han har vaknat men ännu inte hunnit ta S-Bahn till Hanauer Landstrasse.

Ja, det är komplicerat och då har jag inte ens gett mig in på att prata med mamma eller pappa än, men det ska väl egentligen också gå att få ihop. Man vänjer sig. Och snart kommer ni att ändra klockan i Europa och då blir det 10,5 timmar skillnad istället och det orkar jag inte ens tänka på nu, hur det kommer att ställa till det. Aja, det löser sig. Som han som sket i vasken sa.