Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Långtråkiga dagar och värmebölja

July 18th, 2014 | Posted by Jess in Tyskland. - (0 Comments)

Solen är så solig och vädret är så vädrigt. Och varmt. Jättevarmt. Klockan är 21.49 och det är fortfarande över 35 grader varmt. Men det är fredag och årets mest långtråkiga vecka på jobbet är över. Det värsta som finns, mycket värre än att vara stressad och drunkna in post-its och deadlines, är att ha ingenting att göra. Ingenting. Varje dag denna vecka hade jag kunnat göra klart alla mina uppgifter på typ två koncentrerade timmar och sen gå hem. Men det kan jag inte, för om det ringer nån stackars sate från Sverige som inte förstår hur man ska knäppa ett armband eller som undrar vilken storlek deras hals har, så måste jag svara i telefon. Så jag sitter där och glor, minut in och minut ut. Retar vansinne på mina kollegor genom att försöka tjata till mig nåt att göra. Dricker massvis med te och vatten. Tömmer diskmaskinen. Fyller diskmaskinen. Sorterar papper som jag redan sorterade två timmar tidigare.

Suck. Alla våra har återförsäljare, det märks. Jag hoppas att nästa  vecka blir bättre, annars tar jag fasiken ut en semesterdag och målar om våra köksstolar istället.

Men som sagt. Helg nu. Eric och jag var på stan en sväng, åt lite middag och svettades. Drog sen till Friedberger Platz som är ett torg där diverse marknadsvagnar och massor av hippa människor samlas på fredagskvällarna efter jobbet för att dricka vin och öl och fira att helgen börjat. Jag hade dock redan fått i mig två glas tristess-vin på jobbet, så jag höll mig till vatten ikväll.

Nu är vi hemma igen. Har duschat svalt. Kollat lite bloggar och försökt komma fram till exakt hur komplicerat det egentligen är att gifta sig med en utlänning. Jag är alltså utlänningen i det här fallet.

Tror vi forskar vidare om det imorgon för nu ska jag lyssna på podcast i vårt hyfsat svala sovrum istället. Hörs!

Ljumheten och tankeverksamheten

March 31st, 2014 | Posted by Jess in Filosoferande. - (0 Comments)

Jag tänker inte lova något nu och jag kommer att vara försiktig med att säga för mycket. Men, det känns ändå litegrann som att det fina vårvädret som Frankfurt bjuder på ger lite mer energi i kroppen. Det är härligare att cykla hem från jobbet kl. 18.30 på kvällen när det fortfarande är ljust och mössan ligger kvar i handväskan och det blåser milt om näsan. Det är fint att inte behöva höra dynamon kämpa för att lysa vägen, inte ha kappan knäppt och inte skynda mig in för att inte bli regnad på. Vi har haft 23 grader idag, säger de som jobbar utomhus. Inne på kontoret var det stressigt och ösigt som vanligt, min rast kunder jag inte ta förrän 15.30 och då var det liksom inte lönt att äta nån mat så sen fick magen vänta tills Eric och jag varit på posten samt handlat två stora bitar fetaost i en billig liten affär på Berger Strasse.

Det blev sallad med yoghurtdressing och friterad fetaost till middag. Vi tittade på Hannibal samtidigt och jag fick blunda emellanåt för att kunna svälja den salta, mjuken osten samtidigt som Will Graham upptäcker en totempåle fylld med halvtförmultna människokroppar.

Det är måndag och veckan har kört igång. Mina tankar är hos sommaren och de planer som håller på att ta form. Kanske blir det två midsomrar i år?

Tidsbrist och hyrbrist

August 2nd, 2013 | Posted by Jess in Annat. | Tyskland. - (0 Comments)

Hej hej!

Ännu en gång författas ett blogginlägg från sovsalen här på skolan. Jag är barnårs skoningslösa John Blund som tvingar ner små huvuden i madrasser och skäller på dem när de glömt att kissa innan.
Det känns som att jag knappt har någon tid till något alls nuförtiden. Jobba, äta och gå och lägga sig igen. Kanske lite tv däremellan. Trist på nåt sätt eftersom jag ju inser att resten av mitt liv kommer se ungefär likadant ut, iallafall när det kommer till den procentuella uppdelningen mellan jobb och fritid. Kanske kommer jag att hitta ett jobb som inte är lika… stressigt som detta?
Planen är att jags ska skicka ut en massa Berwerbungsmail i helgen, alltså jobbansökningar på olika håll. Till några hotell, till några sekreterarjobb, till några internationella skolor.

Eric och jag var och tittade på en väldigt fin lägenhet häromdagen. I ett supermysigt område. Mäklaren var jättedryg och obehaglig, men rummen och golvet och balkongen var fina.
Tyvärr var den för dyr för oss. Så nu se vi bestämt att vi ska sluta titta på sånt boningen har råd med och koncentrera oss på sånt som vi HAR råd med.
(Förutom en i närheten av Grüneburgpark på måndag…)

Annars bjuder helgen mest på solsken och värme, översättningsjobb, romantisk picknick och barnvaktning med ev. poolbesök. Ja. Så ser det ut.

Hej på er!

Segare dag på jobbet idag. Idag var det runt 28 grader i skuggan och jag tror vi alla led lite av det, både barn och vuxna. Jag har fått veta att jag ska jobba samma tider hela denna veckan iallafall, 8.30 till 17.30. Summer Camp håller på från 9 till 14 och sen är det såkallad dagisverksamhet resten av eftermiddagen. Den gruppen är denna veckan ganska liten, runt sex kids, så det är lugnt volym- och stressmässigt. Men det blir också lätt långtråkigt när man bara sitter på en bänk i en varm park och stirrar på de små liven.

Annars har vi målat idag, de ska bli nyckelpigor av vita papperstallrikar så ungarna slet med penslar och färg för att få tallriken röd. Imorgon ska vi klistra dit svarta delar som jag klippt ut. Tvååringarna är liksom inte så bra på att klippa, så pysslet får ligga på deras nivå. Jag har även förvånats över hur handlingsförlamade och bortskämda vissa ungar är. Man märker direkt vilka som inte är vana vid att göra något alls därhemma och vilka som kan ta hand om sig själv och gnäller mindre.

En pojke idag, 4 år, kunde inte ta pappret av muffinsen själv, kunde inte stänga lunchlådan själv, kunde inte vika sin teckning själv. Och som mest frustrerande är det såklart när de inte ens försöker utan kommer med gnällig röst direkt och vill att man ska göra det åt dem.

Vi har även en personal som troligtvis är, på riktigt, beroende av sin iPhone. Hon har fått skäll av chefen massor av gånger för att hon håller på med den och ändå slutar hon inte! Jag menar, är man smart, som jag, så tar man med den till lekplatsen, bortom chefens synfält, kollar mail och sms lite snabbt och är klar sen. Men inte hon, nädå, chefen snackade med mig och tre meter bort i samma rum sitter den här tjejen och ler  mot  och fibblar med sin telefon. Medan chefen stod där så hojtade jag på henne att lägga ner telefonen, iallafall när chefen är här. Hon försvarade sig med att hon satte ett alarm. Mhm. In my tush att du gjorde.

Ja, annars är det okej. Helt slut när jag kommer hem, som sagt, säkert mycket på grund av värmen. Nu ska jag översätta några sidor ledarskapsbok innan Eric kommer hem och vi kan laga omlettmiddag. Hej på er!