Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Våga titta i fotoalbumet

March 2nd, 2012 | Posted by Jess in Kärlek. - (6 Comments)

Kände mig på så väldigt bra humör idag. Eller ja, det gör jag fortfarande fast jag nu är ganska trött. Iallfall så tänkte jag att eftersom det var så fint väder, Eric var så söt och ambitiös och framtidspositiv, jag var duktig och gjorde klart läxan och alla var snälla mot mig så var jag väldigt glad.

Därför kände jag att det nog skulle funka och titta i det lilla fotoalbumet som jag fick av Lars och Linda innan jag åkte. Det är ju fullt med proffsfotograferade bilder på de finaste människorna i Frankfurt och innan har jag inte varit redo. Det är liksom inte tänkt att jag ska titta i det för att få igång gråt och tårar. Men idag hade jag en känsla av att det kunde vara rätt tid och plats.

Och mycket riktigt! Det gick hur bra som helst. Jag kände saknad såklart, men mest glädje över att jag har så väldigt bra vänner och att de är så snygga också! Bifogar en bild på en bild också: på mig och Linda, bröllopsklädda minsann!

 

Snacka om att vi är olika: en brunett och en blondin, en kort och en lång, en svensk och en tysk, en rund och en smal. Fast vi är goda vänner ändå. Och båda har blå ögon!

Lägesrapport v. 2

February 27th, 2012 | Posted by Jess in Australien. | Filosoferande. - (6 Comments)

Idag har jag varit i Australien i exakt en vecka. Det går bättre nu. Antingen så är det för att min kropp har vant sig av kolhydrater eller så är det för att min själ har vant sig vid livet här. I vilket fall som helst så är jag glad och tacksam att inte allt känns nattsvart och stentungt längre. Jag saknar fortfarande Eric mer än jag kan förklara, men precis som när vi kör distansförhållande mellan Sverige och Tyskland så vänjer man sig. Och det är en sådan enorm trygghet att veta att han inte är bitter och arg på mig, utan att han stöttar mig och mina galna idéer och vill att jag ska växa och utveckla mig. Hade Eric sagt att han inte ville att jag skulle åka så hade jag inte åkt. Men grejen är att han aldrig skulle säga det.Saknaden är kontrollerad. Iallafall just för tillfället. Återfall med hysteriskt hulkande förekommer.

Saknar såklart också mamma och pappa och bror och syster och Emelie och Malena och Ulrika och Emma och Malin och Angelica och Yvonne och Lars och Linda och Kai och Markus och så vidare. Det ska ni veta att jag gör. Men även den saknaden är kontrollerad. Just idag iallafall.

Mina flatmates, alltså de tjejerna som jag bor tillsammans med är alla väldigt trevliga. Det tog ett tag innan vi började känna oss bekväma med att hänga i vardagsrummet och kolla på tv tillsammans allihop, men nu gör vi det och det är skönt. Jag har även några andra fina tjejkompisar från mestadels Europa som jag kommer bra överens med och som förstår min situation för att de själva har samma.

Jag sa till någon innan idag att det känns bra i magen att kunna välja. Jag kan sitta hemma och ta det lugnt så mycket som jag vill, men skulle jag vilja hitta på något så har jag nummer på telefonen att ringa och jag vet att de gillar mig för den jag är. Visst fan ska jag stå ut 18 veckor till, visst fan ska jag det.

 

Tyska Julia och jag ser väldigt positivt på framtiden tydligen..

Information så det sprutar ur öronen!

February 23rd, 2012 | Posted by Jess in Australien. - (6 Comments)

I morse (torsdag) när jag vaknade var det tidig morgon och fåglarna kvittrade som galningar utanför fönstret. Idag hade vi en heldag med orientation som de kallar det, typ introduktion till allt som har med landet, universitet, seder och bruk att göra, och den började redan klockan nio borta på main campus. Jag skickade lite sms till Eric innan jag tog mig upp och åt en tallrik grekisk yoghurt med hallon till frukost och sen blev jag kvar framför datorn för länge och fick gå mot campus i rask takt.

Sen satt vi där i sju timmar, i en föreläsningssal och lyssnade på en massa information, en del intressant, en del mindre intressant. I pauserna hängde jag med Marleen som är här med samma stipendium och hennes tyska lägenhetskompis. Dessutom hittade jag en svensk tjej (!) första sen jag kom hit. Hon hette Camilla, pluggar vanligtvis till ingenjör i Uppsala och var i sällskap med en trevlig norsk tjej. Båda två blonda, såklart. Hehe. Efter att vi hade fått förklarat för oss hur man lättast går över en gata och vad rött respektive grönt ljus betyder så var vi klara för idag och skulle bege oss tillbaks till våra lägenheter då jag stötte på Julia från Berlin som jag hade snackat med lite dagen innan. Hon lyckades sen dra med mig till kontoret för internationella studenter och där bokade vi en resa till Kangaroo Island, Australiens tredje största ö, som ligger utanför Adelaide. Det är en buss/färjeresa för internationella studenter med två övernattningar som ska gå av stapeln andra helgen i mars. Det var mycket pengar tyckte jag, men sparsamma tysken Julia hade kollat upp alternativen och kommit fram till att denna resa var väldigt schysst jämfört med vad det kostade med en annan arrangör eller om man skulle gjort allt själv. Jag stod och tänkte att jag inte hade någon som helst lust och att jag mycket hellre vill spara mina pengar och resa någonstans med Eric. Men sen tänkte jag; NÄ. VA FAN. Nu är du i Australien till 3 juli, så då till att NJUTA av den tiden och GÖR saker. Naturligtvis är det inte så lätt som att bara säga till sig själv vad man ska känna och göra, men just där och då fungerade det och resan blev bokad. Måtte Julia vara ett trevligt resesällskap.

Imorgon kanske jag får reda på det för då ska vi på gratis rundresa inne i Adelaide och det ska faktiskt bli väldigt trevligt. Bussen går från campus klockan tio och innan det ska Julia betala sin Kangaroo Island-resa så vi sticker härifrån vid 9.30. Om någon är intresserad.

Ikväll väntar slapphet och avkoppling, jag skulle behöva plugga till kursen vid Malmö Högskola, men än så länge har jag inte hittat motivation till det. Kanske till helgen.. Jag saknar er därhemma, det ska ni veta, inte bara Eric utan också familjen Sjöstedt och alla tyska och svenska vänner och anonyma bloggläsare! Ni är bäst!

Random människor väntar på lunch

Mitt nya (tillfälliga) hem

February 22nd, 2012 | Posted by Jess in Australien. - (0 Comments)

Mitt nya hem ser ut precis som på bilderna från hemsidan. Mitt rum består av en enkelsäng, ett stort hörnskrivbord och en stor garderob. Kök och vardagsrum hänger ihop, är också hyffsat rymliga och praktiska, med tv, köksattiraljer och en gasspis. Badrummet är idealt för fem tjejer. Det finns två handfat och två separata små rum med en dusch och toalett vardera. Vi har även en liten terrass och fler förvaringsmöjligheter i korridoren där rummen ligger. Jag ska visa er också en dag, kanske imorgon.

Här bor fem tjejer: en japan, en singaporian, en sydafrikan, en australier och jag, svenskan. Lindsey från Sydafrika har bott här i fyra år och är en klippa. Vuxen, lugn, tålmodig och snäll. Hon är dessutom ansvarig för en del andra lägenheter här och vet hur saker och ting ska gå till. Mariko, tjejen från Japan, är också erfaren Flindersstudent och även hon väldigt hjälpsam. De andra två flyttade in en dag innan mig och verkar också snälla (världens tråkigaste ord, jag vet, men vad annars finns det att säga?), fast jag har inte spenderat någon tid med dem än. Vi tenderar att gå om varandra en del allihop eftersom vi har alla olika scheman. Dessutom har Elisha och Sheralyn har redan börjat plugga, medan vi andra inte börjar förrän nästa vecka. Rummet, lägenheten, läget och lägenhetskompisarna känns helt okej.

Lördagskvällen.

January 23rd, 2011 | Posted by Jess in Filosoferande. | WOW! - (0 Comments)

Jag har varit på inflyttningsfest ikväll hos Gabriella och Johan. En massa bra och roliga människor var där. Jag tillbringade cirka tjugo minuter framför tvn och såg Sverige vinna över Danmark i handboll. Den matchen spelades i Malmö och där satt min bästa kompis Emelie och tittade på. Jag letade efter henne så fort de visade bilder på publiken, men uppenbarligen är det lättare att få synas om har målat svenska flaggan på brösten. Det hade nog inte Emelie. Efter matchen gick vi ner på nedanvåningen och hängde i köket. Visst blir det alltid så, att folket samlas i köket? Malena var där, min andra bästis, och hennes pojkvän Tony. Det var mest dem jag pratade med. Och så drack jag en massa massa vatten för att spola rent urinröret mitt, vete sören hur det gick, pissade stup i kvarten utan vidare resultat. Äter antibiotika, men det hjälper inte ett skit känns det som.
Så det slutade med att vi körde hem när Malena fick ont i magen och Tony druckit upp de 10 öl som Malena krävde att han drack. Nu går jag också och lägger mig. Innan min salongsberusade pappa kommer upp och ska diskutera världspolitik.
Hej.