Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Heeeej världen!

Dags för ett livstecken från lilla mig tänkte jag. Ni vet hur det blir, skriver man inte på ett tag så blir bloggen bara läskigare och läskigare att ta sig an. Men nu så.

Uppsatsen är avklarad. Jag ska skriva mer om det sen, om hur jag satt på ett tåg på väg från upphämtandet av världens bästa man på flygplatsen i Danmark och fick ett email. Men det blir ingen cliffhanger. Jag klarade det. Och jag inte bara klarade det, jag aceade det. Jag fick ett fint betyg som nästan gjorde allt slit värt det och jag tvingades inse att tack vare handledarens outtröttliga piskande så blev jag godkänd.

Eric gjorde mig sällskap mina två sista veckor i Sverige. Jag packade och han tittade på tv. Vi firade idyllisk midsommar med lekar, snaps, jordgubbar, barn och världens finaste vänner i Sjöbo. Det blev roadtrip längs Skånes vackra kust, vandring på Stens Huvud och grillning hos syster utanför Tomelilla.

Det blev besök hos mormor och morfar där vi fick god mat och massor av jordgubbar. Vi snackade svengelska tillsammans, beundrade deras gurkplantor och jag bestämde att tvinga dem till Tyskland så snart vi har ett eget hem.

Vi firade kärleken på Johan och Gabriellas bröllop och jag njöt. Jag gjorde verkligen det. Stannade upp flera gånger och bara tittade på mina äldsta tjejkompisar och deras godkända män och söta barn. Jag tänkte på hur tacksam och lyckligt lottad jag är som får ha dem i mitt liv.

Det bidde avskedsbrunch, jag snusade lite extra på Miriam, kramade bror, syster och vänner adjö. Sen sov vi en sista natt på mamma och pappas vardagsrumsgolv. Packade våra väskor och satte oss på bussen. Flyttfirman från Kiel, Tyskland hade anlänt och tre raska män bar ner mitt liv komprimerat till 17 kartonger, 2 resväskor och en träpall. Sen åkte de på Skandinavientur med mitt bohag som fortfarande inte kommit fram till Bad Homburg.

Jag grät inte när jag sa hejdå till mamma, men jag grät senare när jag tänkte på allt. På hur dramatiskt det till sist blev att säga hejdå till alla och det land som trots alla turer utomlands ändå är mitt. Sverige finns kvar, jag vet. Men nu bor jag i Tyskland. Utan Emelie och Malena och mamma och pappa och Miriam och Knoppen och Emma och Ulrika och mormor och morfar släktingar och syster och bror och vänner och annat löst krafs som Kvibille gräddädel och 17%-ig joghurt.

Tur att jag har fina människor även här, som tar hand om mig och får mig att må bra. Jag har spenderat den första tiden här med att ta hand om min överväldigade pojkvän, passat Grace, fått hjärtevärmande present från Es föräldrar, druckit vin och Cosmos med tjejerna, träffat Lars och Linda och Lindas växande mage, gått på lägenhetsvisningar och läst jobbannonser.

Allt är alltså bra, om inte det redan framkommit. Jag mår bra. Och solen skiner.

Nu vet ni, det ska bli bättring på bloggfronten även om jag emellanåt blir ledsen på envägskommunikationen. Hint. Nästa vecka börjar mitt sommarjobb, vi letar vidare efter drömlägenheten och så går livet vidare. Vi hörs alltså!

En cool och en glad.

En cool och en glad.

Eric och Ulli grillar på Emmas bakgård.

Eric och Ulli grillar på Emmas bakgård.

Flyttman nr 1 och mina saker (yttersta lagret).

Flyttman nr 1 och mina saker (yttersta lagret).

Vi anländer till Frankfurt! (Quelle: K. Matthiesen)

Vi anländer till Frankfurt! (Quelle: K. Matthiesen)

Angelica och Pontus sörjer/firar hennes avsked i augusti.

Angelica och Pontus sörjer/firar hennes avsked i augusti.

Sitter och skriver uppsats fortfarande. Överraskning! Eller inte. Sceneriet har dock ändrats eftersom planet mot Tyskland gick tidigt i fredagsmorse. Jag mår bra här, det gör jag. Efter en helg med allehanda fritidsaktiviteter, alkohol, vänner och fint väder så har alltså verkligheten hunnit ikapp och datorn startats igen.

Idag har jag sprungit en runda nu på morgonen, skrivit massa tyskaläxa samt försökt kontakta min handledare. Vet ni, ska jag berätta hela handledarhistorian så får jag starta en blogg till, så det skiter vi i. Men nu har han iallafall hört av sig och vi har bestämt träff på Skype på onsdag. Det kommer vara skitkonstigt och obekvämt att skypa med sin lärare, men det är bättre än inget och jag BEHÖVER verkligen hans feedback för att veta vart jag ska gå härnäst med uppsatsen.

Så. Tills dess klöddar jag runt lite, skriver om, raderar, lägger till, analyserar, researchar och funderar. Det måste bli bra det här. Sommaren och målet och drömmen är nära nu.

Annars då? Vill ni höra lite om helgens fritidsaktiviteter? Alltså. Natten mellan torsdag och fredag sov jag bara tre oroliga timmar på grund av just handledaren och dryg stress, så på fredagskvällen var jag helt slut men gick ändå ut och åt mat med Linda, Lars, Maraike, Kai och Eric. Det var ganska trevligt, men hög musik och trött svensk gjorde att jag kände mig rätt trist.

Lokalbahnhof mai 2013

Hoppas alla på bilden är okej med att den nu finns på min blogg. Sonst musst ihr was sagen! 🙂

I lördagskväll träffade jag svenska tjejerna, var piggare och gladare och roligare. De är ju så fina också! Vi åt grekisk mat, drack vin, pratade om livet och avslutade med Vodka Cranberry på närbelagd bar. Fint så.

Här sitter jag och ser röd ut bredvid Izabella. Bilden snodd från Angelica (http://renhuvud.spotlife.se)

Här sitter jag och ser röd ut bredvid Izabella. Bilden snodd från Angelica (http://renhuvud.spotlife.se)

Igår körde Eric och jag en powerwalk genom stan i gassande solvärme, det var runt 25 grader varmt och väldigt fint. Vi hälsade på hemma hos hans släkting, hemma hos Tobi och åt italiensk glass på en liten stenbänk. På kvällen lagade vi thaimat till hela lägenheten, svängde ihop LCHF chokladmousse till efterrätt och satt på helspänn framför Tarantinos Django Unchained tills det blev dags att gå och lägga sig. Och där sluts cirkeln. Filmen som utspelar sig under slaveriets mörka dagar påminde mig naturligtvis om min kandidatuppsats och ångesten, självtvivlet och hårslitandet kom som ett brev på posten. Jag kör vidare nu helt enkelt, bara sådär. Så får vi se vad det blir av allt.

Alla <3s Dag

February 15th, 2013 | Posted by Jess in Friends. - (0 Comments)

Igår firade jag Alla Hjärtans Dag utan min pojkvän, men tillsammans med fyra nya bekantskaper och min kompis Emma. Vi var på Friday’s här i Malmö, åt mat och drack vin och pratade om dating och sexuell läggning och annat smått och gott. Tyvärr var servicen extremt dålig. Vi fick in fel mat, för lite mat, fel efterrätter, fel förrätter, ingen sås, bränd mat och drinkarna kom inte i tid och så vidare i en evighet. Efter att vi hade nämnt detta för servitören kom managern in och tog emot våra klagomål. Hon lyssnade tålmodigt och lovade sen att vi skulle slippa betala notan. Va? Ja. Hon strök hela notan, de andra åt trerätters med massa läsk till och min grillade kycklingfilé med grönsaker och en Pepsi Max till efterrätt gick också på över 200 kronor. Så det var nog en rätt saftig räkning som vi nu slapp betala. Bara de alkoholhaltiga grejerna fick hon inte lov enligt lag att bjuda på så det betalade vi själv.

Sen gick Magnus, Emma och jag vidare för att fira att vi sparat så mycket pengar på vår Valentinsmiddag. Det bidde drinkar på en bar, lite skratt och allvar och prat och sen vandrade vi hemåt genom den kalla februarinatten.

Jag hade en fin och väldistraherande kväll med nytt folk, god mat och skratt. Precis vad jag behövde. Det är skönt att sitta hemma i pyjamas och spara pengar och vara nyttig, men det är också skönt att få vräka på med smink, äta gott och dricka lite vodka tillsammans med sköna människor. En kombo är bäst!

Blöjtårtor och skaldjurssoppa

February 11th, 2013 | Posted by Jess in Annat. | Kärlek. - (2 Comments)

Sitter hemma framför datorn, som vanligt, och försöker förmå mig själv till att läsa en text till från stora tjocka teoriboken innan jag tar ledigt för ikväll. Vi får väl se om det händer när det här blogginlägget är färdigskrivet. Igår fick jag iallafall paus från pluggandet.

Emelie och jag hade bokat in en överrasknings-babyshower till Malena så redan klockan nio var jag i Sövde för att påbörja dagen. Jag hjälpte mamma och pappa med lite datorklödd innan jag åkte hem till Emelie för att köra igång förberedelserna. De har ju nyss flyttat, hon och hennes sambo och sambons son, till ett stort ståtligt hus mitt inne i Sjöbo som de ska fixa till lite, men som redan nu är fint och rymligt. Så glad är jag för deras skull.

Vi körde iväg och handlade för en massa pengar. Bakade tårta, dekorerade tårta, hängde upp banderoll, dekorerade kakor, tinade bullar och gjorde en blöjtårta som vår gravida bästis skulle få i present. Klockan halv tre kom gästerna, våra tjejkompisar och klockan tre kom Malena som oturligt nog hade anat att en överraskning väntade, men som ändå verkade glad. Vi fikade och snackade förlossningar och ungar så det stod härliga till. Sen öppnade hon sina presenter, vi fikade lite till och sen körde alla hem.

Och odekorerade kakor som jag skar ut för hand. Mmm. Bli imponerade!

Och odekorerade kakor som jag skar ut för hand. Mmm. Bli imponerade!

Blöjtårta

Blöjtårta

Banderoll!

Banderoll!

Den blivande modern hugger in på tårtan, Emelie i bakgrunden.

Den blivande modern hugger in på tårtan, Emelie i bakgrunden.

Mer socker åt folket.

Mer socker åt folket.

Tårtans tema var barn(sligt).

Tårtans tema var barn(sligt).

Emelie, Malena och jag hann med nån minut snack ensamma innan mamma kom och hämtade mig för vidarefärd till Smedstorp. De är väldigt fina mina kompisar och jag längtar tills jag ska bli låtsas-moster, mindre än tre veckor kvar nu!

I Smedstorp väntade Jannicke med skaldjursoppa och hembakat bröd (som jag blev mer sugen på än jag blidde på kakorna hemma hos Emelie tidigare). Skitgott var det! Mormor och morfar var också där och vi snackade skit och hade det trevligt ett tag till innan jag satte mig på tåget tillbaks till Malmö.

Idag har jag skrivit en tenta som jag missade precis efter jul eftersom jag var i Frankfurt. Förhoppningsvis klarade jag den och kan lägga det pluggandet och de poängen bakom mig.

Ja. Imorgon är en annan dag. Nu ska jag läsa lite och sen väntar sängen på mig igen. Hej så länge!

Mycket plugg och lite Pepsi

January 30th, 2013 | Posted by Jess in Friends. | Plugg. - (0 Comments)

Nu är vi igång. Det är (till min stora förvåning och glädje) hyfsat intressant att gå på seminarierna vi har nu. Vi pratar om teorier och åsikter som franska tänkare haft och vi lär oss att allting har bakomliggande syften. Det är djupt som tusan. Det är också väldigt väldigt krävande. Långa texter på avancerad engelska ska läsas inför varje seminarium. Vi ska svara på frågor och diskutera med våra gruppmedlemmar. Det tar tid och koncentration på högsta nivå. Slutar man lyssna i tio sekunder när läraren pratar så är man lost, borta, förlorad.

Nu ska vi dessutom skriva ett paper, en liten uppsats, som vi har en vecka på oss att producera. Det är möjligt att få till det, det ska bara göras. Suck. Jag klarar det. Så länge jag har koll på allt och känner att jag hinner med så är det okej, när jag inte har kontroll blir jag direkt svettig och knäsvag. På ett dåligt sätt.

Igår fick jag ändå tänka på annat på kvällen när jag träffade Ulrika och Malin, och senare också Emma, på en pub här i närheten för att göra pubquiz och umgås. Jag inledde med en Ramlösa och festade sen till det med en Pepsi Max. De är ju såå goda! Det var skönt iallafall att få använda hjärnan till annat än avancerade teorier om mänskligheten och sen avslutade vi med att gå till McDonalds och handla cheeseburgare till Ulrika och till Coop för att handla frukost till Malin. Sen fick jag bestämma och då gick vi hem så att jag kunde skypa med Eric.

Fint så. Jag andas djupt och kämpar vidare.

igar

Finslipande och framtidsprat

January 7th, 2013 | Posted by Jess in Filosoferande. - (0 Comments)

Jag kan med glädje meddela att jag sen sist inte har fått fler raketer på halsen. Skönt. Det är måndag. Det är kväll. Nu är det bara en helg kvar i den här stan innan jag måste ta min resväska och flyga hem till Malmö igen och det är väldigt sorgligt, för även om jag trivs i Malmö och saknar valda delar av Sverige så är det ändå här jag mår som bäst. Bredvid honom.

Min dag har ägnats åt att finslipa CV och skriva cover letter och fundera på framtiden och titta på Eric när han pillar med InDesign. Det har varit ganska givande.

Igår gick jag hem till Angelica och Yvonne en sväng, Yvonne är i Thailand och gottar sig och äter färgglada piller, men Angelica var hemma. Vi tog en promenad i deras hood innan hon kokade te till mig och så pratade vi igenom allt som hänt sen sist, och allt som kanske kommer att hända och allt som förhoppningsvis inte händer och allt som livet bjuder på. Kändes bra i magen på vägen hem.

Imorgon ska vi hämta bil hos Erics föräldrar för att kunna hälsa på kund till Eric, storhandla på Edeka (jag hoppas på att hitta halloumi) och sådär. Samtidigt måste jag göra en e-book, skriva lite novell och äntligen få ordning på mitt CV. Tänkte söka ett lärarjobb, outbildad och trög som jag är. Vi får la se vad livet vill med mig.

working

Tyskland är bra fint alltså.

December 22nd, 2012 | Posted by Jess in Kärlek. | Mat. - (1 Comments)

Hej världen!

Jag är i Tyskland nu. Hos min pojkvän Eric som bor här i Frankfurt tillsammans med sina tre, ganska egensinniga, killkompisar. Vi har hunnit med en del fram tills nu. I torsdags kväll var vi och storhandlade, Eric, Kai och jag. Vi har fått låna Erics föräldrars bil vilket underlättar enormt. Först var vi i en lågprisaffär där vi handlade allt på listan som de hade. Massa goda skinkor och korvar och salami, de är bra på köttprodukter i Tyskland. Väldigt Lite skit i korven liksom. Handlade också grönsaker och detta bär och nötter och ost och crème fraîche och kyckling. Så att hela hushållet här ska klara sig tills affärerna är öppna igen på torsdag.
Sen stack vi till finaffärerna. Och tog god tid på oss att vandra inloggning bland hyllorna och bara titta. De har allt där. Och mer. Jag köpte två bitar fin-ost från ostdisken.
Sen lastade vi in allt i bilen och körde hem med det.

Igår fyllde Alex år, han bor också här. Så han hade ordnat kalas med traditionsdrycken Feuerzangenbowle och chili con carne, vin och rom samt bjudit in ett par av sina, och våra, vänner. Det var trevligt. När alla hade kommit och ätit chili satte han eld på bålet. Feuerzangenbowle är en dryck gjord på rött vin, nejlikor, anis, kanel och ingefära. Apelsin- och citronskivor ligger och simmar där i. Detta värms upp och påminner hittills lite om glögg. Sen lägger man en metallbro tvärs över grytan och på den lägger man en stor sockerklump. Sen dränker man klumpen i 80%-ig rom och tänder på. När allt sockret smält och fräsande droppat ner i bålen undertill, dricker man. När alla fått varsin kopp Feuerzangenbowle startade filmen med samma namn som också hör till traditionen.
Efter den tittade vi på ett tv-program där de räknade ner till jordens undergång och jag, i brist på annat att göra, plockade undan litegrann. Födelsedagsbarnet och hans flickvän hade somnat på soffan.
Det visade sig att jorden inte gick under igår så vi gick och la oss istället. Och nu är det morgon. Eric sover här bredvid. Idag väntar stök och bök och praktiska göromål.
Jag mår bra! Hoppas ni också gör det!

Hej!

Då ska vi se vad som har hänt sen sist. Jag har varit i Ullared tillsammans med Emelie och Malena. Vi shoppade litegrann, jag minst av oss alla, och åt mat och tramsade oss. Det var precis som vanligt med andra ord och väldigt välbehövligt. Jag gillar ju dessutom extramycket när vi reser nånstans och de inte kan åka hem tidigt. Tre timmar i bilen gånger två var bra för alla saker som behövde sägas.

Hem kom jag också med typ alla julklappar jag hade tänkt köpa, nu är det bara Erics kvar och jag vet inte vad han vill ha. Eller jo, det vet jag väl- praktiska saker. Svårt.

I fredags gick mamma och jag på Malmö Opera och såg Evita med Charlotte Perrelli i huvudrollen. SKITGRYM. Jag var så jäkla impad av de proffsiga musikerna, körsångarna, solisterna och dansarna. Scenografin var lite understated på ett bra sätt och alltihop väldigt känslosamt och engagerande. Jäkligt bra. Tur var väl det så som jag kämpat för att få biljetter eftersom alla föreställningarna varit utsålda sen biljetterna släpptes typ.

Sen släppte mamma av mig vid Värnhem och jag gick hem till en kompis till Anna och Carl och träffade där Anna och Carl. Carl hängde jag massor med när vi båda bodde i Tyskland och Anna hängde jag lite med när vi båda bodde i Tyskland. Båda två är iallafall fina, kloka människor som jag inte träffar så ofta. Mycket catching up blev det alltså. Jag fick en Gin & Tonic av värdparet innan vi drog ut på stan, till Syltan, och sen avslutades kvällen på Fagans.

Idag är det första advent. Jag julpyntade igår. Hängde upp min vita julstjärna i fönstret, bytte ut gardinomtagen till glitter, tände ett ljus i min huslykta och bakade pepparkaksmuffins. LCHF-style. De blev ganska goda, även om jag tycker att man känner Steviasmaken lite väl mycket. Anyways. Det har snöat sen jag vaknade imorse och nu är det säkert femton centimeter snö på bilar och hustak. Jag körde en power walk längs Kungsgatan idag och njöt av den friska luften, de vackra snötyngda träden och alla glada barn som tultade omkring i snön.

Nu ska jag snart köra igång med dagens to-dolista. Skriva julkort, städa, plugga lite och byta lakan. Julen är här om 22 dagar och jag är hos Eric om 18 dagar. Känns fint så.

Andar istället för utgång.

November 24th, 2012 | Posted by Jess in Friends. | WOW! - (0 Comments)

Sitter hemma och tittar på brittisk tv. Just nu visas How I Met Your Mother och jag har redan sett avsnittet, såklart, men tycker ändå det är lite mysigt att se igen. Marshall och Lilly är ju så söta tillsammans.

Iallfall så är jag nyduschad och nyrakad och nyparfymerad och nyfixad och visserligen osminkad, men så himla sugen på att sminka mig i fyrtio minuter, slänga på mig ett par pumps och en urringad tröja och dra ut på stan. Svepa några Vodka Cranberry, dansa och kanske sjunga karaoke, ragga upp en snygg tysk man som heter Eric och är världens finaste. Hångla livet ur mig hela natten och sen sova som en stock och äta iskall coca-cola till frukost imorgon.

Risken att ovanstående händer är minimal.

Istället ska jag hem till Malin för att tillsammans med henne, Emma och Ulrika, äta socker och leka med Anden i glaset. Emma har gjort egen prinsesstårta och sällskapssjuk som jag var igår kväll känner jag mig redo för en kväll med övernaturliga väsen, fnitter och onyttiga efterrätter. Det blir säkert bra det här.

En amerikansk variant av Anden i glaset; Ouija bord.

Dagens brainstorming.

November 21st, 2012 | Posted by Jess in Filosoferande. - (0 Comments)

Vaknade imorse med en smärta bakom magen som var out of this world. Extrem. Kräktes lite och tryckte i mig några ibuprofen och vandrade iväg till skolan med Emma och Ulrika. Som tur var försvann värken efter någon timme och jag kunde sluta beklaga mig och sluta fundera på att rycka äggstockarna ur kroppen.

Dagens föreläsning skötte vi mestadels själva utanför klassrummet. Tills på fredag ska vi ha skrivit varsin fanfiction-novell, alltså en liten (två sidor bara) historia som är baserad på, eller använder karaktärer från, en redan existerande roman/film/låt osv. Så himla fina vänner jag har alltså. Vi spenderade typ tre timmar med att snacka om våra olika idéer, brainstorma tillsammans och sen åt vi lunch och skrattade åt sjuka grejer också. Väldigt givande på alla plan.

I klassrummet efter lunch pratade vi sen om allas olika uppslag och planer för den här delkursens inlämningar. Jag ska skriva om Pippi Långstrump som vuxen, Ulrika om ett tv-spel som heter Zelda, Emma om karaktärer från Håkan Hellström-låtar och Sophie om Sagan om ringen. Blir nog skitbra det här.

Nu ska jag snart äta lax och spenat till kvällsmat och sen blir det eventuellt en hallonsmoothie på det för att lindra den fysiska och psykiska smärta som min kvinnlighet förosakar mig i detta nu.

Tack vare fina människor och trots värk och sveda är denna tjej ändå ganska glad.