Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Upptagen tjej.

April 11th, 2012 | Posted by Jess in Ego. - (2 Comments)

Jag har fullt upp just nu skulle man kunna säga. Jag har klarat av två dagar på praktiken på Migrationsmuseumet, men ni får vänta tills imorgon för att få höra hela storyn om hur det är där. Den kan egentligen sammanfattas med ordet tråkigt.

Jag går upp klockan sex på morgonen för att träna innan jag ska åka buss in till Adelaide. Kommer hem vid fem och har en timme innan socialtime börjar i vardagsrummet. Vi äter mat och kollar på tv tillsammans i två timmar. Sen är klockan 20 och jag pratar med Eric en stund, kollar nåt avsnitt New Girl eller Big Bang Theory och slappar tills ögonlocken trillar ner.

Däremellan borde jag också hinna med att skriva dikter till inlämningen på måndag, men poesi är INTE min grej. Så än så länge har det bara blivit noll dikter.

Nu vet ni. Inte så mycket bloggande. Men jag lever.

Balans

February 28th, 2012 | Posted by Jess in Australien. | Plugg. - (0 Comments)

Nu jäklar har det börjat. Vårens pluggande. Jag tyckte nog att det var konstigt med så pass tomma månader som januari och februari, samtidigt som jag behövde det för att förbereda mig praktiskt och ladda mentalt inför det som komma skulle. Nu har det kommit.

Den 29 juni är allt, ALLT över. Innan dess väntar en jäkla massa uppsatser, stora som små. Gruppredovisningar, presentationer och föredrag samt en redan inbokad tenta. Dessutom ska ju distanskursen skötas med sin läsedagboksuppdateringar, träningsuppgifter och så ska man ägna mycket tid och många sidor åt att kommentera på andras arbeten hela tiden också. Samt själv skriva en novell och en diktsamling innan den kursen också kan packas ihop och sänkas ner i jorden.

Medan allt det akademiska pågår vill jag ju såklart också ha tid att umgås med människor, slöa framför tvn, läsa skönlitteratur och resa. Balans helt enkelt, får väl bli vårens (australiska höstens) ledord.Tur att jag har investerat i en skolkalender som på den gamla goda tiden för att hålla koll på deadlines och dylikt. Ordning och reda, pengarna på fredag!

(Samtidigt är jag glad att jag har att göra för då går tiden snabbare!)

Att ha mycket på tallriken.

December 15th, 2011 | Posted by Jess in Annat. | Plugg. | Skit. - (0 Comments)

Efter en aggressiv kommentar från Angelica (:P) tar jag nu tjuren vid hornen igen. Det var så att de senaste 6 dagarna, då bloggen varit tyst, så har jag hunnit med att umgås med Emelie och Malena, städa garderober, varit på två Halv 8 hos mig-middagar, skrivit två tentor i tyska, gått tre luciatåg, åkt buss och bil i sammanlagt 10 timmar, varit på Ikea, gått på föreläsningar och seminarier och sovit litegrann. Intensivt med andra ord. Dessutom är iPhonetäckningen på landet sämre än usel, varpå mobilbloggande är uteslutet. Men nu. Nu har jag några dagar av packningshets, flyttstädning och plugg innan Eric kommer och julen kan börja. Om 11 minuter ska det komma nån och kolla på min lägenhet, sen ska jag till högskolan för en föreläsning i akademiskt skrivande, och sen kommer jag väl hem igen. Då blir det fler blogginlägg.

Mallis och jag gick vårt sista luciatåg NÅGONSIN i Frenninge kyrka i tisdags.

Stress och fölseda.

March 4th, 2011 | Posted by Jess in Kärlek. | Plugg. | Sverige. - (0 Comments)

Att komma tillbaks till Sverige var en chock som, trots att jag ahde försökt förbereda mig mentalt, jag inte var beredd på. Säga hejdå till New York, älskade New York, sitta på ett plan i åtta timmar utan att sova, vänta på Erics pappa ett bra tag på flygplatsen i Frankfurt, spendera tre korta timmar i Erics lägenhet innan nästa plan gick och sen sitta på det planet och sakna Eric och New York och mina vänner utanför Sveriges gränser, sen komma hem, ta tåget med tre väskor, kliva in  i en kall och mörk och framförallt tom lägenhet. Det var bara för mycket. Jag kände mig trött, ledsen och ensam. Sov dessutom helt för lite och vaknade med samma känsla dagen efter, masade mig till skolan och fick reda på att ett första utkast till vår mid-term uppsats skulle vara färdigt redan på torsdag OCH jag hade bjudit hem åtta familjemedlemmar på trerättersmiddag på onsdagskvällen. PLUS att jag var tvungen att packa upp, plocka undan, städa och laga maten också. Behöver jag säga att jag kände mig lite småstressad?Som tur är så var jag extremt jetlaggad natten mellan tisdag och onsdag och satt och skrev uppsats från klockan två på eftermiddagen till klockan fem på morgonen. Helt sjukt, jag var verkligen inte trött, men jag behövde ju få skrivandet gjort så.. Sov sen tre timmar innan iPhonealarmet väckte mig så jag kunde gå upp och åka till dagens föreläsning. Då tog jag ett snabbt beslut som mestadels grundade sig på mina tunga ögonlock och min milslånga to-dolista: Jag somnade om. Gick upp två timmar senare och började putsa, feja, fixa och laga mat.
På kvällskvisten dök mor och far, bror och syster med respektive och mormor och morfar upp med blommor och presenter. Vi åt och hade trevligt på mycket begränsat utrymmme (läs: 25 kvm) och när hade gått hem, efter att mamma hjälpte mig att diska, tog jag tag i uppsatsen igen och svettades med den tills den var i princip färdig. Sparade skiten på en USB-pinne och gick och la mig.
Vaknade och masade mig iväg till skolan för att visa upp mina hopskrapade 1500 ord för klassen och få lite kritik och sådär och mindes samtidigt vilken dag det var. Min födelsedag! Jag är tjugofem år nu.
Efter skolan spenderade jag eftermiddagen framför tvn med alla skolböcker och uppsatstankar lagda åt sidan, svarade på grattis-sms och andades lite. På kvällen träffade jag en bunke trevliga kursare på en nyöppnad skotsk pub downtown Malmö, drack lite cider och umgicks. Även tre av mina engelskalärare var där och hängde med oss, kändes.. konstigt.
När ett tappert gäng vacka vänner från hemma hemma dök upp så gick jag till Friday’s med dem och drack Vodka Cranberry (och halva Andreas’ Bloody Mary) och skrattade. De är verkligen några av världens bästa, mina vänner. Jag måste helt enkelt ha gjort nåt rätt som har sådana vänner.. Alla skulle dock upp och jobba/plugga dagen efter så det blev inte så sent. Andreas stack till tåget och de andra tre körde mig hem.
Jag skypade lite med min pojkvän, åt en apelsin och däckade sen i sängen. Livet alltså, vad skulle man gjort utan det? Tack alla som grattade och firade mig! Ni är bäst!
Här kommer några bilder från kvällen. Tyvärr har jag ingen på klasskamraterna. Ni får föreställa er det istället.

Brors flickvän, systers pojkvän, syster och mamma hemma hos mig på födelsekalas. Oj vad de ser ut att ha roligt!
Barnbordet. Stackars Sofie fick sitta på sängen när stolarna inte räckte till.

Vuxenbordet. Papps, mormor och morfar. Här är stämningen också på topp ser jag..

Vännerna! Emelie, Malena, Tony och Andreas. Med drinkar och rejält partyhumör. Vi hade det roligare än vad det ser ut som..
Och så sista firandet med Eric framför datorn. Han är trött, jag är trött, det är därför vi tycker om varandra så mycket.