Om livet, plugg, distanskärlek, LCHF och annat krafs.
Header

Julfirande och ledighet

January 8th, 2014 | Posted by Jess in Ego. - (0 Comments)

Yo yo yo! Hej världen!

Det har sen sist firats jul hemma hos lillebror i Sverige, Eric och jag sov tio nätter i en husvagn utanför mamma och pappas hus och hade en fantastisk semester med massor av god mat och godis, fina vänner och allmänt slöande. Jag hann träffa min vän Molly och min andra vän Emma i Malmö och vi firade nyår med god mat och bebismys hemma hos Malena och Tony.

Sen åkte vi tillbaks igen, jag hade saknat vår fina lägenhet. Den vaknade raskt till liv igen när Angelica, Yvonne och Caroline kom på besök redan samma kväll som vi anlänt till stan. Vi åt sallad och marängsviss och uppdaterade varandra och skrattade och drack vin. Dagen efter kom och då hade vi besök av det tyska gänget, Simone och Jan kom från Sydtyskland för att inviga vår bäddsoffa innan de begav sig mot Burma dagen efter (och lämnade kvar en avundsjuk svensk, jag vill ocksåååå resa långt).

På lördagen hängde vi med Lars, Linda och Mira hela dagen. Käkade lunch på stan, drack kaffe på stan och drack kaffe hemma hos dem. Lugn och avslappnad lördag.

På söndagen kom vårt tredje besök på kort tid, Erics bror som bor i London och hans föräldrar som bor utanför Frankfurt. Vi bjöd på lasagne, det är nu vår paradrätt efter succén på juldagen, och spanska kakor. Eric hade dagen innan investerat två hundra kronor i ett sällskapsspel som man skulle bygga land i, det spelade vi sen i flera timmar. Mest för att det inte gick snabbare. Mycket trevligt.

Nu är det vardag igen. Jag började jobba i måndags och Eric igår. Det är fullt ös på kontoret, imorgon kommer the President’s Club och igår hade vi besök av en svensk PR-firma som ska få in vårt varumärke på den svenska marknaden. Idag blev min svensktalande kollega diagnostiserad med bihåleinflammation och kommer tidigaste på måndag, så då växte min att-göra-lista ännu lite mer. Tiden går så himla snabbt och jag har alltid en hög med post-its som väntar på att kunna kastas i papperskorgen. Men jag gillar det också. Tempo och action och språk och människor.

Det bästa med julledigheten var att umgås med alla braiga människor som jag har i livet, och då särskilt Eric. Han är bara så bra. Har fortfarande inte blivit trött på honom, trots att vi nu bor ihop och allt!

Ni får inga bilder idag, så redo är jag inte, men jag ska försöka höra av mig här liiite mer regelbundet. Och visa bilder på lägenheten. Iallafall nya köket. Okej? Säger så. Hej!

Okej, ni får den här bilden på Eric och mig från ett bröllop i september. Vi är utklädda och lite spaceiga. Ja. Det ser ni kanske själv.

niels and sabrinas wedding

Låtsasmoster och tankeomställning

February 18th, 2013 | Posted by Jess in Filosoferande. - (2 Comments)

Malena och Tony har blivit mamma och pappa! De har fått en bebis! Jag har blivit låtsasmoster till en liten Miriam som jag ska få hälsa på på onsdag. Längtar ihjäl mig efter att få höra den troligtvis dramatiska historien om hur lilltjejen kom till världen. Jag är så väldigt glad för mina fina vänner, även om det känns skitkonstigt att Malena har en dotter nu. Skitkonstigt.

I övrigt så flyter livet på som det brukar. Det är mycket att göra och tänka på, som jag antagligen tjatat tillräckligt om. Jag försöker ta en dag i taget och lyckades häromdagen göra mig själv lite lugnare med en tanke. Såhär: Innan har jag tänkt att min belöning för att klara kandidatuppsatsen är att få flytta till Eric och Tyskland och köra igång mitt nya liv där. Detta har satt extra mycket press och stress på mig och den ouppnåeliga och läskiga kandidatuppsatsen. Nu har jag dock insett att det kvittar hur det går med uppsatsen, jag får ändå flytta till Eric! Bra va!? (Naturligtvis vill jag ändå få godkänt på skiten och få den ur världen, men skulle det bli så att jag misslyckas så gör det ingenting.)

Jättetyngd har lyft från mitt hjärta och min hjärna och min stressnerv.

Nu i veckan väntar som sagt besökt hos Miriam och hennes föräldrar, sen ska jag jobba på Jannickes ridläger en dag och sen skriva sista uppsatsen för denna kurs i helgen. Det blir inte lätt, men det måste göras.

Nu ska jag dock hälla i mig en kopp tranbärste med kokosfett och kanske slå på tvn en stund. Hejdå!

Sydney och te och studenter och saknad.

June 17th, 2012 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

 

 

Jag är tillbaks i Adelaide igen efter fyra grymma dagar i Sydney. Den staden var verkligen min typ av ställe och nu är jag bara lite bitter över att jag inte åkt dit tidigare så att jag kunde åkt mer än en gång. Men men. Fyra fina dagar blev det iallafall och ni kommer få höra om vad Sydney bjöd på under de närmsta dagarna gissar jag.

Det är söndag idag och livet känns helt okej. Jag börjar verkligen känna mig redo för hemfärd nu, det räcker med Ericabstines nu och framförallt så längtar jag efter en riktigt kram, en sådan där som jag bara kan få av någon som känner mig väl och som tycker om mig. En varm, hård och lång kram.

Vi har varit och druckit te i en snurrande restaurang idag, det var sista utflykten med housematesen, för nu kör snart tentaperioden igång och alla kommer att vara superupptagna. Jag skriver mer om teet och den snurrande restaurangen en annan dag.

Om någon timme har jag lovat Lindsey att följa med henne till Community Centret och hjälpa till att servera glass till trötta studenter som behöver socker och energi. Själv har jag ju inget pluggande kvar (SKITSKÖNT) men jag mår dåligt och är nästan stressad för Mariko som har massor kvar och kämpar som ett djur för att fixa det. Har ni en tumme över kan ni kanske hålla den för min japanska rumskamrat?

I övrigt så… ja.. Det är väl mest det att jag saknar Eric och så som jag tänker på. Snart har vi klarat det. Han är ju världens finaste människa som väntar så tålmodigt på mig och accepterar mig för den jag är på in- och utsidan. Suck. Saknad.

Vi hörs alltså lite senare, ja? Det blir bra. Hejdå!

 

Hur jag mår bra.

April 15th, 2012 | Posted by Jess in Filosoferande. | Jobb. | Plugg. - (4 Comments)

I höstas hade jag några riktigt stressiga perioder. Jag pluggade 150 procent, jag organiserade inför Australienresan, jag sökte stipendiepengar för glatta livet, jag förberedde en flytt från Rosengård och dessutom försökte jag att hinna träffa både Eric, uni-vänner och gamla kamrater från Sjöbotrakten. Det blev ibland lite mycket helt enkelt.

Jag fick migränanfall som började med att jag tappade känseln i lillfingret, något som sen snabbt spred sig till hela vänster kroppshalva. Jag låg hemma på heltäckningsmattan på Thomsons väg och blundade med en våt handduk över ansiktet och tänkte att det kändes som om jag var på väg att försvinna upp i rymden. På ett dåligt sätt. Huvudet dunkade så mycket att jag knappt stod ut och det kändes som om någon vred runt med knivar i mina ögon. Jag funderade allvarligt på att ringa ambulans, fast jag på något logiskt sätt ändå visste att det inte var rätt, jag hade ju bara ett migränanfall. Det var inte skönt iallafall, kanske ska jag stanna där och nöja mig med att sammanfatta det så.

Jag insåg att jag behövde ta kontroll över livet innan migränen tog kontroll över mig. För mig är det viktigt med kontroll, med struktur, scheman, listor och en kalender. Jag behöver kunna kontrollera mitt liv och min vardag, annars åker jag bara med lite halvdant på sniskan tills jag trillar av och måste hoppa på igen i farten. En sak i taget-tänk är också bra. Tittar man uppifrån på situationen kan man lätt bli överväldigad och apatisk eftersom det är så mycket som måste göras. Men tar man tag i en liten del i taget så går det lättare att få något gjort varje dag.

Jag mår bra då. Jag mår bra när jag har läget under kontroll, när det är jag som bestämmer vad som ska göras, när det ska göras och hur det ska göras. Det låter kanske tråkigt, men det är det inte. Tack vare att jag betar av saker från livets att göra-lista så har jag ju tid för spontana utflykter, pubrundor och annat skit, utan att få dåligt samvete för att jag inte gör något vettigare.

Ville bara säga det. Och påminna mig själv om hur jag mår bra.

Upptagen tjej.

April 11th, 2012 | Posted by Jess in Ego. - (2 Comments)

Jag har fullt upp just nu skulle man kunna säga. Jag har klarat av två dagar på praktiken på Migrationsmuseumet, men ni får vänta tills imorgon för att få höra hela storyn om hur det är där. Den kan egentligen sammanfattas med ordet tråkigt.

Jag går upp klockan sex på morgonen för att träna innan jag ska åka buss in till Adelaide. Kommer hem vid fem och har en timme innan socialtime börjar i vardagsrummet. Vi äter mat och kollar på tv tillsammans i två timmar. Sen är klockan 20 och jag pratar med Eric en stund, kollar nåt avsnitt New Girl eller Big Bang Theory och slappar tills ögonlocken trillar ner.

Däremellan borde jag också hinna med att skriva dikter till inlämningen på måndag, men poesi är INTE min grej. Så än så länge har det bara blivit noll dikter.

Nu vet ni. Inte så mycket bloggande. Men jag lever.

Balans

February 28th, 2012 | Posted by Jess in Australien. | Plugg. - (0 Comments)

Nu jäklar har det börjat. Vårens pluggande. Jag tyckte nog att det var konstigt med så pass tomma månader som januari och februari, samtidigt som jag behövde det för att förbereda mig praktiskt och ladda mentalt inför det som komma skulle. Nu har det kommit.

Den 29 juni är allt, ALLT över. Innan dess väntar en jäkla massa uppsatser, stora som små. Gruppredovisningar, presentationer och föredrag samt en redan inbokad tenta. Dessutom ska ju distanskursen skötas med sin läsedagboksuppdateringar, träningsuppgifter och så ska man ägna mycket tid och många sidor åt att kommentera på andras arbeten hela tiden också. Samt själv skriva en novell och en diktsamling innan den kursen också kan packas ihop och sänkas ner i jorden.

Medan allt det akademiska pågår vill jag ju såklart också ha tid att umgås med människor, slöa framför tvn, läsa skönlitteratur och resa. Balans helt enkelt, får väl bli vårens (australiska höstens) ledord.Tur att jag har investerat i en skolkalender som på den gamla goda tiden för att hålla koll på deadlines och dylikt. Ordning och reda, pengarna på fredag!

(Samtidigt är jag glad att jag har att göra för då går tiden snabbare!)

Att ha mycket på tallriken.

December 15th, 2011 | Posted by Jess in Annat. | Plugg. | Skit. - (0 Comments)

Efter en aggressiv kommentar från Angelica (:P) tar jag nu tjuren vid hornen igen. Det var så att de senaste 6 dagarna, då bloggen varit tyst, så har jag hunnit med att umgås med Emelie och Malena, städa garderober, varit på två Halv 8 hos mig-middagar, skrivit två tentor i tyska, gått tre luciatåg, åkt buss och bil i sammanlagt 10 timmar, varit på Ikea, gått på föreläsningar och seminarier och sovit litegrann. Intensivt med andra ord. Dessutom är iPhonetäckningen på landet sämre än usel, varpå mobilbloggande är uteslutet. Men nu. Nu har jag några dagar av packningshets, flyttstädning och plugg innan Eric kommer och julen kan börja. Om 11 minuter ska det komma nån och kolla på min lägenhet, sen ska jag till högskolan för en föreläsning i akademiskt skrivande, och sen kommer jag väl hem igen. Då blir det fler blogginlägg.

Mallis och jag gick vårt sista luciatåg NÅGONSIN i Frenninge kyrka i tisdags.

Stress och fölseda.

March 4th, 2011 | Posted by Jess in Kärlek. | Plugg. | Sverige. - (0 Comments)

Att komma tillbaks till Sverige var en chock som, trots att jag ahde försökt förbereda mig mentalt, jag inte var beredd på. Säga hejdå till New York, älskade New York, sitta på ett plan i åtta timmar utan att sova, vänta på Erics pappa ett bra tag på flygplatsen i Frankfurt, spendera tre korta timmar i Erics lägenhet innan nästa plan gick och sen sitta på det planet och sakna Eric och New York och mina vänner utanför Sveriges gränser, sen komma hem, ta tåget med tre väskor, kliva in  i en kall och mörk och framförallt tom lägenhet. Det var bara för mycket. Jag kände mig trött, ledsen och ensam. Sov dessutom helt för lite och vaknade med samma känsla dagen efter, masade mig till skolan och fick reda på att ett första utkast till vår mid-term uppsats skulle vara färdigt redan på torsdag OCH jag hade bjudit hem åtta familjemedlemmar på trerättersmiddag på onsdagskvällen. PLUS att jag var tvungen att packa upp, plocka undan, städa och laga maten också. Behöver jag säga att jag kände mig lite småstressad?Som tur är så var jag extremt jetlaggad natten mellan tisdag och onsdag och satt och skrev uppsats från klockan två på eftermiddagen till klockan fem på morgonen. Helt sjukt, jag var verkligen inte trött, men jag behövde ju få skrivandet gjort så.. Sov sen tre timmar innan iPhonealarmet väckte mig så jag kunde gå upp och åka till dagens föreläsning. Då tog jag ett snabbt beslut som mestadels grundade sig på mina tunga ögonlock och min milslånga to-dolista: Jag somnade om. Gick upp två timmar senare och började putsa, feja, fixa och laga mat.
På kvällskvisten dök mor och far, bror och syster med respektive och mormor och morfar upp med blommor och presenter. Vi åt och hade trevligt på mycket begränsat utrymmme (läs: 25 kvm) och när hade gått hem, efter att mamma hjälpte mig att diska, tog jag tag i uppsatsen igen och svettades med den tills den var i princip färdig. Sparade skiten på en USB-pinne och gick och la mig.
Vaknade och masade mig iväg till skolan för att visa upp mina hopskrapade 1500 ord för klassen och få lite kritik och sådär och mindes samtidigt vilken dag det var. Min födelsedag! Jag är tjugofem år nu.
Efter skolan spenderade jag eftermiddagen framför tvn med alla skolböcker och uppsatstankar lagda åt sidan, svarade på grattis-sms och andades lite. På kvällen träffade jag en bunke trevliga kursare på en nyöppnad skotsk pub downtown Malmö, drack lite cider och umgicks. Även tre av mina engelskalärare var där och hängde med oss, kändes.. konstigt.
När ett tappert gäng vacka vänner från hemma hemma dök upp så gick jag till Friday’s med dem och drack Vodka Cranberry (och halva Andreas’ Bloody Mary) och skrattade. De är verkligen några av världens bästa, mina vänner. Jag måste helt enkelt ha gjort nåt rätt som har sådana vänner.. Alla skulle dock upp och jobba/plugga dagen efter så det blev inte så sent. Andreas stack till tåget och de andra tre körde mig hem.
Jag skypade lite med min pojkvän, åt en apelsin och däckade sen i sängen. Livet alltså, vad skulle man gjort utan det? Tack alla som grattade och firade mig! Ni är bäst!
Här kommer några bilder från kvällen. Tyvärr har jag ingen på klasskamraterna. Ni får föreställa er det istället.

Brors flickvän, systers pojkvän, syster och mamma hemma hos mig på födelsekalas. Oj vad de ser ut att ha roligt!
Barnbordet. Stackars Sofie fick sitta på sängen när stolarna inte räckte till.

Vuxenbordet. Papps, mormor och morfar. Här är stämningen också på topp ser jag..

Vännerna! Emelie, Malena, Tony och Andreas. Med drinkar och rejält partyhumör. Vi hade det roligare än vad det ser ut som..
Och så sista firandet med Eric framför datorn. Han är trött, jag är trött, det är därför vi tycker om varandra så mycket.