Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Hej från ett snöigt Skåne. När vi kom i torsdags började det rätt snabbt snöa kraftigt och vi fick några centimeter vitt guld. Som Elsa skulle kallat det. Jag kallar det mest kallt och vått mög. Men jaja, lite härligt är det välle, särskilt när Elsa överlycklig kastar sig ner och gör snöänglar med sin mormor. Ännu en gång är vi här och skapar barndomsminnen för fullt. Vi sover i den lilla stugan i trädgården och vi har redan hunnit med en massa sen vi anlände i torsdags. Igår träffade vi först Jannicke på en frukost och Elsa fick sig en ridtur på en lagom stor häst som hette Humla. Jannicke tog henne med på en lång tur bland alla hästarna som stod ute i sina täcken och tuggade hö. Sen ville Elsa naturligtvis inte åka hem utan fick tvingas in i bilen under skrik och sparkningar.

På kvällen åt vi god mat hos Emelie och Martin och snackade skit med dem, Malena, Tony, Gabriella och Johan. Och så alla barnen såklart! Som busade och sprang omkring och kollade på Pippi Långstrump och hjälpte till att ordan marängsviss till efterrätt. Elsa hade mest sjå med att försöka hitta katten. Och katten hade mest sjå med att undvika alla barnen. Elsa satt tålmodigt vid kattluckan i tvättstugan och sprang exalterat och hämtade mig när katten dök upp. Sen däckade hon i mitt knä vid 22.30 och vi körde hem en timme senare.

Idag har Elsa åkt pulka med sin mormor innan vi åt våfflor till lunch och hon sen däckade på sin lilla dagbädd på golvet inne i sovrummet. Jag har skrivit tråkiga texter om pengar och druckit en stor kopp te. När Elsa vaknar sticker vi hem till Malena för att spana in deras nya hus och samtidigt diskutera genom allt viktigt som inte blivit diskuterat sedan vi bästisar var i Polen i november. Det blir härligt.

Dagarna fram till torsdagens hemfärd är fulla av besök och träffar och planer och sen ska vi också hinna med att handla några plagg svenska barnkläder och god mat som ska med hem till Frankfurt. Det blir nog bra det här.

Hemma bäst

February 25th, 2016 | Posted by Jess in Sverige. - (0 Comments)

Elsa och jag kom tillbaks till Frankfurt och Tyskland igår. Det känns bra att vara med Eric igen, sova i sin egen säng och inte vara beroende av en bil. Men det känns dåligt att vara så långt bort från den svenska kontigenten familj och vänner igen. Elsa blir dock större och tiden hon behöver för att acceptera sina morföräldrar blir kortare för varje gång vi ser dem. Och snart är det påsk och då kommer de och hälsar på oss och vi ska fira Elsas födelsedag så det blir nog bra. 

Idag har vi varit och handlat blöjor och ost, sånt vi behöver för att vara någorlunda bekväma här hemma. Vi har lekt med alla saker Elsa ev. saknat i Sverige och vi har tvättat stora mängder kläder, sängkläder och handdukar. 

Eric kom hem en snabbis och pussade på Elsa innan han drog vidare för att träffa Kai och Tobi och spela nåt spel och dricka öl. Elsa somnade gråtandes och snörvlandes. Hon verkar inte må så bra, men jag vet inte riktigt vad som fattas henne. Kanske nån tand? Jag har försökt kolla på finalen av På spåret de senast tre timmarna, men lillstrumpan vaknar var trettionde minut så det tar sin lilla tid. 

Ja, i övrigt går bröllopsplaneringen vidare med en rafflande DJ-jakt, jag är glad att min kropp inte bedöms i Germany’s Next Topmodel och imorgon är det fredag! 

Stora julsemesterinlägget

January 6th, 2016 | Posted by Jess in Kärlek. - (0 Comments)

Vardagen är igång efter vår semester i Sverige. En semester som på alla sätt var fantastisk. Vi fick låna en stuga av mamma och pappas grannar och bodde alltså för oss själva bara fem meter från mina föräldrar, samtidigt som vi hade vår egen tillflyktsort. Allting hanns med. Elsa och jag var i Varberg och träffade Eva och hennes dotter Ellen. Eva och jag hade inte setts på typ åtta år, inte sen vi var i Kina tillsammans. Vi lärde känna varandra i USA, då hon var aupair i familjen innan mig. Ja, så vi hängde och pratade och pratade. Tågresan dit och hem gick också jättebra, Elsa så är duktig på att finna sig i läget och bara följa med.

Jag fick julbord tillsammans på familjen på Sjöbo gästis, gott och mycket. Det var lite revansch från förra året då vi firade i Tyskland och julmaten verkligen fattades mig.

Vi var hemma hos Jannicke en dag och snackade. Elsa lekte med hennes hund och Eric och jag försökte hjälpa henne att baka julgodis och julkakor och annat juligt. Det var mysigt och gott.

Sen firade vi jul hemma hos mamma och pappa. Också då ingick en massa mat innan tomten kom och Elsa inte var särskilt intresserad alls av honom. Vi fick alla massa fina saker och ekonomiska bidrag. Lilltjejen hade den största pakethögen av alla, men fastnade, som alla bebisar före henne, mest i snörena och omslagspapperna.

Sen vilade vi oss några dagar innan det var dags för nästa tillställning, Algot döptes i Björka och det var en väldigt mysig, familjeinriktad gudstjänst med massa barn. Det märktes särskilt när vi träffades i församlingshemmet och skulle äta mat och fika. Så många barn som rusade omkring och krabblade och kröp och grät och skrattade. Älskar det.

Dagen efter var vi i Malmö och åt supersmarriga burgare och hängde på Emporia med mina gamla pluggvänner Emma och Ulrika som jag inte träffar så ofta, men där tugget ändå flyter på så snart vi ses. Och även om det var supermycket folk i shoppingcentret och Elsa blev lite sliten efter ett tag, så var det ändå himla trevligt att komma till civilisationen och sådär ett tag.

Innan nyårsafton vilade vi upp oss rejält. Hängde hemma i vår stuga, lagade lite mat, tittade på serier och mös framför brasan om kvällarna. Elsa sov som vanligt väldigt bra i den skånska vinterluften och var på ett strålande humör i princip hela tiden. Hon fick ju massor av uppmärksamhet hela tiden, hennes pappa var hemma hela tiden och flera gånger om dagen gick vi in och lekte hemma hos hennes mormor och morfar som också busade med henne och bar omkring henne och pratade med henne och visade henne och jag njöt massor av avlastningen och av att se hur fint de kom överens.

En kväll åt vi middag hemma hos Gabriella och Johan där också Emelie och Malena med familjer var. Återigen en skock barn som lekte och stökade till. I stunder satt till och med våra lilla unge tillsammans med de stora och “lekte”, dvs tittade på dem när de lekte och de var så gulliga och hämtade grejer till henne och pussade på henne.

Nyår firade vi hemma hos Emelie och Martin som varit modiga och bjudit hem sexton personer och 11 barn. Det var ett jäkla röj kan jag lova, men inte som det kanske var förr i tiden (fulla människor) utan annorlunda (uppspelta minderåriga). Alla gäster hade fått fixa varsin grej till festen och vi fick så mycket god mat. Fördrink med mangosorbet, snittar till det med skagenröra och salamirullar. Sen räkcocktail med avokado och ingefärscrèmefraiche. Sen oxfilé och fläskfilé från grillen, serverad med potatisgratäng, rödvinssås, sallad och baconlindad sparris. Till efterrätt blev det crème brûlée. Ja, och sen godis och chips och ostbågar och raketer och champagne som sig bör. Senare också nattamad, men då tog vi vår unge under armen och körde hem eftersom vi var superförkylda hela familjen och dessutom haft en släng av magsjuka under dagen. Elsa sov sig igen hela stans samlad fyrverkeriladdning, men vaknade när vi körde hem och sen gosade vi ner oss i sängen hemma i stugan och sov gott till klockan var tjugo i nio dagen efter. Rekord!

På nyårsdagen städade och packade vi och sen dagen efter det reste vi hem igen. Hem till stan och vår lägenhet och våra saker. Det kändes okej. Tiden i Sövde var lagom lång, vi hann träffa alla som vi tycker om, samtidigt som vi hann med skogspromenader och slappande framför tvn. Perfekt. Tack alla inblandade!

Perfekt helg i Skånetrakten

May 7th, 2014 | Posted by Jess in Kärlek. | Sverige. - (0 Comments)

Jag har haft en mycket bra helg i Sverige. Den började med att Eric och jag tog oss till flygplatsen på fredagsförmiddagen. Jag älskar att resa ensam, men jag älskar ännu mer att resa tillsammans med min man. Vi tog oss fram till Sövde, åkte med en mycket dyr och skurril taxichaufför, fick sno pengar av mamma och pappa för att betala honom och bäddade sen på golvet i deras vardagsrum. Efter nån timme kom Mallan och Miriam och hämtade mig och vi åkte hem till Emelie och Ebbe och Nessa. Där återförenades tre bästisar och två gullungar och en hund och det blev några fina timmar med tjejsnack och hämtmat innan våra partners joinade oss och kvällen fortsatte med snäx och mer snack. Dessa barn som mina bästa vänner skapat, så himla perfekta. Och så perfekta föräldrar de är, alla fyra. Lugna och säkra och coola och kärleksfulla. Barnen blir där efter, sådana som man bara vill vara med hela tiden. Det är otroligt bra människor som jag har i mitt liv och det känns lika skönt i magen varje gång jag inser att ingenting har förändrats, trots att vi inte setts sen januari. Vi är fortfarande vi.

På lördagen började Eric och jag med en shoppingrunda i Sjöbo. Vi fick tag på både ett päronträd, en spardosa, rysk joghurt, rökt korv, några avocados och en burk bostongurka. Vi hälsade även på hos mormor och morfar som turligt nog var hemma och bjöd oss på kaffe och hembakade kakor. Jag unnade mig ett halv vaniljhorn som smälte i munnen, min mormor kan hon.
Väl hemma i Sövde igen tog vi en skogsrunda på en timme, lät axlarna sjunka ner i Skåneluften och höll varandra i handen på en bänk vid en sjö i en skog. Mysigt var det. När kvällen närmade sig kom mina småsyskon över på middag och vi hade det trevligt med högt och lågt, sorgligt och vackert. Det bjöds på god mat även där, chokladmousse LCHF-style och kycklinggryta med mycket peppar.

Jannicke skulle lämpligt nog på hopptävling i närheten på söndagsmorgonen, så jag fick upp Eric i tid och vi stack dit. Parkerade bilen på en klöveräng och fick flashbacks till tiden då jag och lillebror blev medsläpade på ponnytävling varje helg, mutade med korv i bröd och kioskgodis. Jag med en snuskig Jackie Collins-roman under armen och Jimmie med en traktor eller tre i en plastpåse.
Syster gjorde skitbra i från sig och det gjorde hennes för dagen något sparkiga häst också. De hade ett nedslag tyvärr, så fyra fel, annars hade de vunnit hela skiten eftersom de var snabbast av alla. Stolt och nervös stod jag där och strålade i morgonsolen, hon är så grym min siz.
Efter succén på tävlingsbanan körde vi hem igen, duschade och lastade in päronträdet i bilen. Ebbe döptes i en miniliten kyrka i Björka och alla var så fina. Storebror Viking hällde stolt upp vattnet i dopfunten, de rakryggade föräldrarna läste bön och rabblade namn som att de inte fanns en morgondag. Vi fick lyssna på Dessans ljuva stämma och titta på en gullig liten bäbbe som lugnt tog emot sina namn. Efteråt bjöds det på urgod smörgåstårta med lax och tonfisk och räkor och en fin våningstårta i blått med silverstjärnor. Jag fick ha Miriam i knät en lång stund, lukta på henne fjuniga huvud, fnissa olämpligt mycket med Emelie och Malena, och bara känna mig jädrigt nöjd med livet.

Dagen avslutades sen med årets första grillning. Köttig korv och hemmagjord vitlöksmajonäs med grönsakspaket och sallad. Trevligt så. Vi kollade sen Beck-film och Eric förstod nästan vad det handlade om och mamma gick och la sig och pappa var kvar.

På måndagen tog mamma och jag en kraftpromenad genom skogen igen, pratade om allt möjligt och sådär. Sen körde hon oss till Hyllie och vi tog flyget hem igen. Hem till hem två liksom.

Resestress och kvällstankar

February 9th, 2014 | Posted by Jess in Filosoferande. - (1 Comments)

Hemma på soffan i Bornheim sitter nu en trött svensk tjej som är slutkörd i både kropp och knopp. Mest knopp tror jag, om jag ska vara ärlig. Det tar på krafterna att rusa iväg efter jobbet, hoppa på ett plan, umgås med så många fina människor som möjligt, snabbt andas in så mycket sövdiansk luft som får plats i lungorna och sen i all hast lämna ett ettårskalas för att inte missa bussen till tåget som tar en till flyget tillbaks. Puh.

Jag har kommit fram till att två nätter är för kort. Inte värt det. Och då har jag ändå haft en med beröm godkänd helg hemma i Skåne. Emelies lille påg är ljuvlig, mormors födelsedag firades med släkten och smarrig mat och Ms kalas idag blev pricken över i:t.

Men det är ändå stressigt. Började storgråta så fort jag kom innanför dörren här hemma. Jag tycker liksom synd om Tysklandslivet på nåt makabert sätt. Sverige är så fint och har en relation med mig som är svår att toppa. Tyskland får kämpa för att hålla jämn takt med den. Och Tyskland har blivit vardagen som ligger i vågskålen mittemot semsterns, Sveriges.

Eric blev rädd när jag dök upp med tårar i ögonen och en panikångestattack på väg att bryta ut. Jag vill så gärna få ihop det. Att det ska funka. Att jag inte ska glida ifrån mina föräldrar och missa mina bästisars barns uppväxt och se på när mina syskon skojar mer med varandra än med mig och känna mig dum som inte vet hur man handlar snus på Kvantum och framförallt: Att inte Eric ska känna att det är hans fel. Att han har tagit mig från Sverige. För mig tar ingen. Jag bor och jobbar och lever och älskar där jag vill. Det är mitt val.

 

Vårlängtan och vemodan

April 5th, 2013 | Posted by Jess in Filosoferande. - (0 Comments)

Hej. Jag är alltså tillbaks i Sverige. Den där flygplatsen som jag bloggade från sist kastade ut mig och jag hamnade på ett plan mot Köpenhamn och sen fick jag vänta nån timme på ett tåg tillbaks till mitt land men hem kom jag iallafall.

Vardagen har dragit igång och i princip all min vakna tid och min sovande tid går åt till att tänka på, oroa mig för och få panik över min kandidatuppsats. Om bara några få ynkliga dagar ska vi skicka in ett första utkast på vår uppsats och läraren spenderade gårdagens seminarium med att krossa allt jag hittills kommit på. Så. Tillbaks på ruta ett är det alltså som gäller här borta. Eller ja, ruta 1b kanske, jag kör fortfarande på mina romaner och jag kör fortfarande på något mammie-relaterat.

Men det kan ju inte vara så kul för er att höra mig tjata om detta så istället tänkte jag berätta att jag sticker till landet imorgon. Det ryktas om solsken och våriga vindar och då vill jag sitta under en filt i mamma och pappas trädgård och läsa kurslitteratur och få fräknar på näsan. Kanske lyckas jag även övertala Malena och Emelie om att vi ska ses, så att jag får gosa med bäbis och köra bästisprat tills jag blir hes.

Innan dess kör vi veckans sista löprunda, nåt ägg till frukost, en snabb bloggkoll och om jag har riktig, jäkla tur, ett kärlekssamtal till Frankfurttrakten. Helgen börjar när jag lämnat in veckans tyskaläxa. Livet pågår redan.

tumblr_mk337tmdjv1r8epnko1_400

elephant

Jag har tillbringat lite mer än ett dygn i Sövde, på landet, hemma hos min mamma och pappa. Det är mysigt där. Mysigt och tyst med granar och träd precis utanför fönstret. I fredags körde vi familjekväll. Mina syskon kom på besök och vi åt smarrig smörgåstårta som var garnerad med massa räkor och rökt lax och ägg. Låter LCHF, men det var ju vitt bröd inuti som jag ändå bestämde mig för att äta kontrollerat av. Hade gjort en deal med mig själv och mina SMART-mål om att jag fick äta en 8×8 cm stor bit samt en matsked efterrätt. Det gick hur bra som helst! Efterrätten var en god, varm chokladpudding som serverades med vispgrädde. Yum!

Familjehänget var alltså väldigt trevligt, vi snackade skit om gemensamma bekanta samt uppdaterade varandra om vad som hänt sen sist och sådär. Samt lovade i princip mamsen och papsen att inte glömma att komma och hälsa på dem.

När alla hade åkt hem kokade mamma och jag en massa vatten och körde igång med disken. Ja, ni läste rätt, diskmaskinen har inte kommit till Sövde än. Men det går bra ändå.

Idag körde mamma och jag igång dagen med en powerwalk i det finaste vädret på länge. Solen lyste, det var runt -5 grader och vindstilla. Vi pratade och gick så snabbt vi orkade och jag kände (passopp, nu kommer det en klyschig mening) att det är det bästa jäkla sättet att börja en dag på. Energin bara strömmar rätt in i kroppen. Efter sex kilometer kom vi in med rosiga kinder och stora leenden. Mamma körde på zumbaevent i Höör och jag gjorde eld i öppna spisen, kokade stor kopp te och satte igång med lite pluggande. Underbart tyst. Bara jag och hunden hemma. Varm brasa. Grönt te. Jag mådde så bra.

Sen snörade jag på mig mina kängor igen och gick hem till bästisen Malena, hennes dotter Miriam och hennes kille Tony som passande nog bara bor femton minuters snabb promenad från mina föräldrar. Jag fick kramas en massa med Miriam 1 månad och fyra dagar gammal och hon är ju såå go. Malena är också go och Tony med. Vi fick snackat en massa, Miriam bajsade mig i handen (med blöja på thank the lord) och sen gick jag hem igen. Om möjligt med ännu mer energi i kroppen.

Nu är jag tillbaks i Malmö, har ätit lax och örtagårdssås till kvällsmat och halsat en grön te till. På tvn testar Lasse Kronér om vuxna är smartare än femteklassare och Eric har tagit sig till Sachsenhausen för pizza och skatteredovisningsarbete, alltså blir det inget skypande. Jag sitter här, i sängen, med ömmande knä och lugn i sinnet. Ska snart läsa lite Grain of Wheat och kanske se en film. Det blir bra så.

Jag är bra så.

Helgen var voll ok.

November 18th, 2012 | Posted by Jess in Friends. | Sverige. - (0 Comments)

Helgen är snart över och jag vill lämna över till måndagen med det här lilla budskapet:

Jag mår bra. Jag är inte deprimerad och sådär, men ibland är jag ledsen (som alla andra är ibland gissar jag.)

I fredags satt jag hemma framför datorn hela dagen och skrev och skrev och skrev. I slutet av dagen fanns åtta sidor på mina dator, inte alla ord lika bra, men några är ändå fortfarande okej. Tror jag. För att fira att jag varit så duktig så käkade jag en hemmagjord Ceasarsallad med massa parmesan och kycklinglårfiléer. Skitgott. Sen att jag äter det typ varannan dag. Hmm.

I lördags tog jag en runda i friska luften och försökte lösa in en trisslott. (Men fick inte för att jag inte hade mitt leg med mig. Ganska löjligt ändå, jag är 26, åtta år äldre än minimumgränsen för att få SPELA.) Jaja. Gick hem och packade ihop lite grejer, diskade och åt en kryddig korv.

Efter en timme på två olika bussar var jag hemma hos mamma och pappa i Sövde och fick visa dem fina ritningar av deras nya hus som världens bästa mediadesigner hade gjort i ordning. Sen åkte jag hem till Malena och Tony och hängde med dem, Andreas, Emelie och Martin och Viking hela kvällen. Käkade smarrig LCHF-förrätt: ugnsbakad Brie, beställd huvudrätt: kebabsallad med fetaost och kalorisnål efterrätt: te. Skittrevligt, vi snackade och flamsade och tramsade tills klockan blev nästan ett.

Här är vi med en tårta till den sjunde vännen. Fan vad snygga vänner jag har!

Idag har jag varit på skogspromenad med mamma, en tur till Bo Ohlsson, där man får mest för pengarna, och ett litet stopp på en mysig julmarknad utanför Tomelilla.

Nu är jag tillbaks till Malmö, har ätit (mycket mat nu känner jag) tacosallad till middag och sitter och försöker bestämma om jag ska pallra mig till skolan imorgon eller inte. Lutar åt pallring eftersom jag missade alla lektioner förra veckan. Men ingen av mina vänner ska dit och då är det inte lika roligt.

Aja. Vi säger så för idag, eller?