Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Uppdatering: Bönhörd

September 5th, 2017 | Posted by Jess in Lillebror - (0 Comments)

För alla som med spänning följer följetongen om sömn i vårt småbarnsliv kommer här nu en uppdatering, en väldigt positiv sådan.

Och alla som hade ännu en usel natt och eventuellt blir väldigt avundsjuka på de som snackar positivt om sömn, bör sluta läsa nu.

För i natt, och fråga mig inte varför, har alla sovit som små pungråttor på starka sömntabletter.

(Sleep like a baby, sova som ett barn, säger man på engelska, och menar att nån sover bra. Eh, va? Bebisar sover ju sämre än de flesta?)

Vi gick och la oss med lite ångest igår, beredda på att natten skulle bli en kamp igen. Det är ingen skön känsla att ha när man är helt slut i kropp och huvud, att misstänka starkt att återhämtningen inte kommer att komma.

Men som sagt, i natt kom den. Ville sov mellan oss i sitt babynest från 21.30 till 1.30, 4 timmar i ett sträck!!! Och dessutom utan ett ljud. Inget korvade, inget grymtande. Redan där kände jag mig pigg och redo att tackla dagen. Jag ammade och la sen ner den lilla gull-munken i nestet igen. Så sov vi från 2 till 4, ammade/var vakna en halvtimme och sov sen från 4.30 till 6.30. Notera även att Elsa hela tiden var tyst som en mus, hon fick penicillin av mig strax innan 2, sen sov hon vidare. 6.45 vaknade Elsa och ropade på oss från pottan. Då var morgonen kommen för oss päron och Elsa. Ville sover fortfarande i mina armar.

Det enda som var ändrats sen igår är att han också fått den förkylning som vi andra (förhoppningsvis) snart är av med. Men inte fasiken brukar de små liven sova bättre när de är krassliga? Jag fattar alltså ingenting. Men besvärar mig inte! Inser även att det kanske inte kommer att hända igen på sex månader, men det gör inget. Det här var precis vad vi behövde. Jag är pånyttfödd. Mina böner blev hörda. Det finns hopp.

Och tack alla som kommit med pepp, tips och medlidande. Ni är fina!

Älskade jobbiga ungar

September 4th, 2017 | Posted by Jess in Lillebror | Ungen - (1 Comments)

Nätterna blir sämre och sämre här borta. Jag trodde att vi hade nått botten när Elsa hade urinvägsinfektion och förkylning häromnatten, samtidigt som Ville var väldigt hungrig och ville äta en gång i timmen och sen ligga och grymta medan solen gick upp. Det innebär att natten blev väldigt kort för oss föräldrar när barnen turades om att kalla på oss, typ en gång i kvarten. Natten efter var Eric på personalfest och kvällen började stressigt tills han ramlade in vid 2-tiden. Läggningen var okej, men sen vill Ville gärna äta nonstop framför Game of Thrones och kamomillte och Elsa hostade och snörvlade och kallade hela tiden och ville att jag skulle ligga en sväng hos henne. Då gjorde jag det en stund, tills ljudstyrkan från yngsta familjemedlemmen nådde farliga decibelnivåer i vardagsrummet. Det var svettigt, men nyttigt. Tvåbarnsmamma japp!

Som sagt tänkte jag lite naivt att det bara kan bli bättre. Det kan ha varit det dummaste jag någonsin fått för mig. Nu har Elsa fått penicillin mot urinvägsinfektionen så hon sover lite bättre, men ska ändå få en dos medicin vid 2 och sen vill hon oftast dricka vatten några gånger per natt också. Men Ville. Han är inne i en sådan åskmolnsperiod så det finns inte. Han sover inte på natten, han äter och korvar. Hela. Tiden. Tror jag har ammat 10 gånger i natt och däremellan legat nära nära och försökt lugna orolig bebis som hade ont i magen och inte kom till ro, på hela natten. Så fort jag plockar upp honom och håller honom i famnen så somnar han. Så fort jag lägger ner honom så börjar han åma sig och stöna och halvskrika och vifta med armar och ben, tills han blir hungrig igen och kräver bröst med höga rop. Herregud alltså.

Dessutom, som grädde på klag-moset, är jag superförkyld, har ont i huvudet och hostar. En åkomma som troligtvis inte kommer försvinna förrän 2019 då jag eventuellt kan få sova mer än 20 minuter i sträck.

Allt visade sig dock än en gång vara värt det när Ville vid 6-tiden, efter att ha fått sova en timme i mitt knä medan jag googlade zoodles och gick vilse på Instagram, tryckte ut en enorm kladd med gult bajs och sen log mot mig, öra till öra.

Älskade jobbiga ungar.

Läskiga duvor på rummet

April 11th, 2017 | Posted by Jess in Ungen - (0 Comments)

För några dagar sen vaknade Elsa vid 5.30 och var superledsen. Annars när hon vaknar till på natten så är det för att hon är törstig, då går jag upp och ger henne lite från vattenflaskan och stryker henne över håret. Men när hon vaknar så sent som 5.30 betyder det oftast att hon har fått för sig att det är morgon och dags att stiga upp.

Så jag sprang in och möttes av en halvsovande, gråtande tjej som satt upp i sängen. Hon mumlade något som jag inte förstod och jag föreslog att vi skulle sätta oss tillsammans i fåtöljen som står på hennes rum. Hon småsnyftade lite, men satt still och verkade inte tro att det var morgon trots allt. Efter en halvtimmes mys så la jag henne i sängen igen, sa godnatt och gick tillbaks till min säng. Jag var säker på att hon skulle kalla igen och att det då skulle vara dags att gå upp på riktigt, men hon somnade om och det var sen tyst till 7.15!

Jag kunde naturligtvis inte somna om så jag googlade ståbrädor och planklängder och annat nödvändigt, tills jag till slut däckade igen vid 6.45. En halvtimme senare var det alltså tid att slå på hjärnan igen. Ialllafall, ska försöka komma till saken nu, så berättade Elsa själv på morgonen, vid frukostbordet, att hon hade varit ledsen på natten. Jag bekräftade och frågade om hon visste varför. Då sa hon att det hade varit två stora duvor inne i hennes rum och att de var läskiga. Hon hade alltså drömt att stadens råttor flög omkring därinne, kunde komma ihåg det och dessutom återberätta det för oss. Ganska coolt ändå. Jag försökte förklara att det var en dröm, men det är svårt när hon inte vet vad en dröm är. Först sa jag att det inte var några duvor i rummet, utan bara i hennes huvud när hon sov. Men då trodde ju hon att det bodde faktiska fåglar innanför pannbenet på henne, så det var om möjligt ännu läskigare. Då sa jag att duvorna var på låtsas och att de, eller andra saker, ibland kommer och luras när man sover. Det verkade hon köpa, men tyckte ändå synd om sig själv när hon återigen berättade om duvorna några timmar senare. Sådan stor tjej hon är nu alltså.

Ikea med svärmor/farmor stod på schemat idag. Vi stack dit efter Elsas tupplur efter att ha hämtat upp Kristina hemma. Jag hade lovat Elsa att de hade fika på Ikea och hon blev inte besviken. Hon fick en liten prinsesstårtsbakelse, Kristina drack kaffe och jag drack te. När vi kom hem på kvällen redogjorde hon detta för sin pappa genom att säga: “mamma täj, moo kaffe, elsa kaka”.

Sen tog vi ett varv i varuhuset som har så mycket fina saker att jag drömmer hårdare än på länge om ett hus. Samtidigt som mycket känns väldigt Ikea, så har de fina lösningar och härliga juluppställningar just nu. Jag köpte ett nytt duschdraperi, några ljus och en glödlampa. Bra runda på Ikea. Det handlade ju massor om att umgås med släkten också och det lyckades vi med. Elsa var på toppenhumör. Hon gick runt och testade soffor, busade i barnhörnan och möblerade om bland låtsaskrukväxter.

Sen blev det köttbullar till middag här hemma, nu sover ungen och jag har jobbat färdigt. De senaste kvällarna har inneburit ett evigt spring in till Elsas rum. Hon har seriöst kallat på mig varannan minut och inte slutat förrän jag kommit. Hon har bett om vatten, kastat ut gosedjur och korvat runt så att sovpåsen blivit mindre och mindre. Rätt drygt och väldigt onödigt. Så ikväll, innan vi sa godnatt, så sa jag till henne att jag gärna kommer om hon behöver mig, men att det är kväll och dags att sova. Det finns ingen anledning att ligga och skrika efter mamma konstant. Jag älskar dig, puss puss, ses imorgon.

Inte en enda gång kallade hon. Hon låg och småpratade med Svea, sjöng lite på Blinka lilla stjärna och somnade sen.

När man väcks av en bajs

April 9th, 2016 | Posted by Jess in Skit. | Ungen - (0 Comments)

Sorry, missade att blogga igår. Elsa och jag var superduktiga hela dagen och fick så mycket gjort. Vi städade hela lägenheten, bytte lakan, tvättade och gick och handlade på eftermiddagen.

När Elsa sov skrev jag på denna veckans specialuppdrag, ett gäng längre texter om konferenser i olika städer i Sverige. Hon vaknade dock med ett ryck och ett skrik efter bara en timme och jag suckade och jämrade mig lite. Jag behövde mer skrivtid och Elsa behövde absolut mer sömn. Så jag gick in och kollade och då låg hon in sängen med rumpan i luften och hade hela blöjan full av nummer 2. Och var inte riktigt vaken, men väldigt ledsen.

Jag bytte den snabbt och satte mig sen med henne i knät på vår säng och sjöng lite. Och döm om min förvåning när hon somnade om efter bara några minuter och sen sov en hel timme till. Ibland händer det.

Nu är det helg och jag har jobbat lite. Sen ska jag sy och pyssla och umgås med min familj som nu är samlad igen. Bästa känslan. Imorgon kommer Lars och Linda och alla barnen och det ska bli sååå kul att se dem igen.

Bäst sömn med bröst

May 29th, 2015 | Posted by Jess in Filosoferande. | Ungen - (0 Comments)

Med en bebis hemma så baseras ens välmående och psykiska hälsa extremt mycket på bebisens sovvanor. Som jag skrivit innan så har vi lärt oss att inget varar för evigt och att barnets beteende till stor del är totalt random. Helt omöjligt att förutspå och till största delen korkat att basera nån form av schema på. Med detta sagt så vill jag berätta att läggningen av ungen varit minst sagt komplicerad denna vecka. 

Hon vill i princip bara sova med boob i munnen och jag kan inte sova med bebismun på mitt bröst. Jag ammar inne i vårt mörka sovrum och hon ligger och snuttar i min famn. Jag väntar länge länge, 10-15 minuter, efter att hon somnat innan jag långsamt lirkar ut bröstet och BUMS vaknar hon och jag kan antingen plugga in saken igen, eller försöka vyssa henne till sömns utan. Alternativ två funkar aldrig. Så då börjar vi om igen. Och igen tills jag lyckas få ut boppen och hon fortfarande sover och jag sen väntar ytterligare 15 minuter innan jag försiktigt lägger ner henne på sängen. Och då vaknar hon igen och vi måste börja om från början. 

Och jag är stressad över det faktum att jag inte vill att hon bara ska kunna somna under amningen. Samtidigt så vill jag bara att hon somnar så snabbt som möjligt så att jag kan få en timme på soffan utan bebis på min kropp. Kanske läsa nån sida i en bok och dricka en kopp te innan jag måste gå och lägga mig för att orka amma igen några timmar senare. 

Jag vill inte förstöra mitt barns liv!!

Jag försöker samtidigt tänka att amningen och bröstet är mer än bara mat. Det är närhet och anknytningen och gos och trygghet. Kanske behöver lillstrumpan lite extra sånt just nu? Då vill jag ge henne det. Även om min bokläsartid blir lite kortare. Det kommer antagligen inte vara för evigt. 

Soligt och smutsigt

May 13th, 2015 | Posted by Jess in Tyskland. | Ungen - (0 Comments)

Sommaren är på besök i Frankfurt, oklart om den tänker stanna, men just nu är det soligt och över 20 grader varmt, igår över 28 till och med!

Elsa och jag var i svenska kyrkan igår och hon tog en liten tupplur på en filt i skuggan och det kändes väldigt härligt. Idag ska vi fortsätta utnyttja vädret och dra på picknick i Gunthersburgpark, Molly, Pontus, Eric och Izabella kommer också. När jobb och dylikt är avklarat, så jag gissar att Molly som är aupair och jag kommer att vara först på plats.

Imorgon är det helgdag här så Eric ska vara hemma och mysa med oss. Vi behöver städa. Suck. Alltid behövs det städas. Så fort Elsa sover och det inte är PÅ mig så springer jag runt som en galning (en tyst galning som inte riskerar att väcka sovande bebis) och bäddar sängar, tömmer diskmaskin, duschar och liknande. Jag hinner liksom inte till de stora grejerna som att skura badrummet eller dammsuga, då är ungen redan vaken sen länge.

Men jag står ut. Det är så det är nu. Hon växer så det knakar och allt kan hända. Livet är fint!

En dag med lillstrumpan

April 23rd, 2015 | Posted by Jess in Tyskland. | Ungen - (0 Comments)

Det är torsdag och en ganska vanlig dag i Matthiesen-hushållet. Jag har sovit dåligt för att Elsa har grävt och bökat runt och grymtat hela natten, eller iallafall minst en timme efter varje matning. Jag tror hon behöver fisa eller bajsa, men får liksom inte till det så jag tycker synd om henne och försökte hjälpa henne genom att hålla henne i olika positioner, massera hennes mage och så, men vi fick inte loss nåt.

Eric har gått till jobbet och vi har ammat en gång på soffan redan. Elsa somnade sen om i min famn och jag försökte precis lägga över henne i korgen som står i vardagsrummet, men hon vaknar nästan alltid, så även denna gång. I min famn hade hon antagligen kunnat sova vidare en timme till, men jag är ju ganska begränsad då.

För att få duscha brukar jag lägga henne i babyskyddet inne i badrummet och så står jag bakom duschdraperiet och pratar med henne medan hon spanar in hyllan med Erics rakgrejer, handduksvärmaren och avloppsrören under handfatet. Babyskyddet kan också stå på köksgolvet för att hon ska kunna titta på mig när jag grejar i köket. Detta funkar dock bara kortare stunder, innan hon blir sällskapssjuk och vill kramas, så det gäller att vara effektiv.

Dagen består sen mest av tv-tittande, tvätt och småfix och en massa ammande. Vi försöker ta oss utanför hemmets väggar en gång om dagen minst. Idag ska den utflykten gå ner på stan. Jag tänker köpa strumpor till lillstrumpan och blöjor till den samma samt sticka till Bürgeramt och få ett papper så att vi sen kan dra till konsulatet och registrera vår nya familjemedlem. Tror att hon får ett svenskt personnummer då också och kanske hinner de fixa det i tid så att vi kan göra svenskt pass till henne i Ystad i juni.

Nu pips det borta från korgen och jag ska gå och kolla läger. Hej!

Dagens föreläsning i kursen Australian Studies:Cultural Theory leddes av en gästföreläsare som påminde väldigt mycket om Miranda is Sex in the City’s pojkvän och senare man Steve. Men det var inte det jag skulle berätta.

Föreläsningen handlade om en fransk theorist som hette Jean Baudrillard som pratade mycket om hyperrealities och andra smått filosofiska begrepp. Ni behöver inte förstå. Poängen var att föreläsningen var ganska intressant, tyckte jag, men svår att förstå eftersom jag är ganska oflummig (på vissa områden iallafall). Dock så lyssnade jag artigt och antecknade ibland.

Men. Bakom Marleen och mig satt tre olika människor och sov. De SOV under föreläsningen. Vi var inte ens många i klassrummet, det var inte ens ett stort klassrum utan ett normalt stort där Steve garanterat såg att de sov. De låg liksom över sina bord och blundade, och en kille satt lutade mot väggen med munnen öppen och SOV! Aldrig sett något liknande i Sverige!

Så gör man ju bara inte?

 

Nap.

March 27th, 2012 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

Jag vet inte vad det är med mig. Jag får minst 8 timmars sömn per natt. Börjar morgonen med lite motion och en riktigt feting-frukost och ändå känner jag mest för att sova så fort jag kommer hem på eftermiddagen.

Lyckas för det mesta hålla mig vaken ändå eftersom jag inte vill orsaka problem för sömnen senare på kvällen, men idag blev det ändå en liten slumrande tupplur på nån timme. Inte bra. Nu måste jag plugga resten av kvällen och tänker således strunta i den därade stereotypiska tjejkvällen som arrangeras på CC.

Icke-stereotypiskt ska det va!