Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Jag kämpar på här borta, har gjort upp en plan för vardagen som jag försöker hålla. Gillar planer. Eric säger att jag älskar planer.

För att förtydliga så är det inte all tid som känns stressig och inte alla aktiviteter som känns svåra att hinna med. Sådant som Elsa och jag gör tillsammans, som städning, tvättning, handling och matlagning, har jag visserligen inte oceaner med tid till, men det blir ändå gjort utan att jag sliter mitt hår. Vi trivs ju här hemma också, vi två, vaggar runt och fixar och donar och bäddar sängar och kastar ner toarullar i badkaret.

Det är snarare sådant som inte går att göra tillsammans med vår 14-månaders, som jobba, skriva långa texter om konferens i Hunnebostrand. Planera bröllop genom att skriva listor och dokument som behövs till det. Maila och ringa folk i Sverige.

Och så finns det saker som jag hade kunnat göra med Elsa men inte vill. Som Pinterest, blogga, Facebook, Instagram, Wordfeud osv osv i en enda digital oändlighet. De här aktiviterna får vänta och ibland hinns de inte med alls för jag vill inte ha mobilen framme mer än nödvändigt (telefonsamtal till doktorn, Facetime med Sverige).

Planen är i princip att jag ska vara nöjd om jag hinner jobba 2-3 timmar om dagen. En timme när Elsa sover och en till två timmar på kvällen. Och är vi uppe klockan 6 och jag inte ska till gymmet så kan Eric leka med lillstrumpan och jag får in en timme där också. Detta är mycket bättre än att ständigt stirra på långa Excel-listor med titlar som behöver skrivas. Jag blir så stressad av det och sätter upp mål i huvudet, typ “jag får inte sova innan jag skrivit 11 till”. Jobbigt.

Planen fortsätter med att jag bara jobbar fram till 21.30. Efter det är det bloggning, bloggläsning eller annan elektronisk aktivitet. Med start klockan 22 får jag inte hålla på med telefon eller dator längre. Då ska jag läsa. Älskar att läsa. Nu ingår det i planen och det känns så härligt.

Konferenser, sand och sömn

April 14th, 2016 | Posted by Jess in Jobb. | Tyskland. - (0 Comments)

Mina damer och herrar,

Klockan är sen. Jag har skrivit konferens-texter som en galning hela kvällen med ambitionen att  bli klar med alla tretton innan helgen, men jag inser ju nu, när det är torsdagkväll och jag fortfarande har sex kvar, att det inte kommer att gå. En text tar minst en timme, även om jag kan knappra iväg snabbare än så, så är det tusen ord plus research som ska hinnas med.

Men ja, kämpar väl vidare imorgon dådå.

Idag har Elsa och jag varit ute i det fina vädret massor. I förmiddags gick vi till stora parken, typ femton minuter härifrån, och tittade på fåglar och lekte på lekplatsen. Elsa charmade alla coola skolungdomar som kastade gympapåsar på varandra. Sen gick vi hem och åt lunch, tonfiskröra med tomatsallad. Elsa sov sen en rekordlång tuppis i sin säng och jag hann med massor av konferenstext samtidigt som jag kallade på Födda 2010 på SVT Play.

Efter sovstunden tog vi cykeln till lilla parken och mötte upp Nina och Sophie som är typ en månad yngre än Elsa. De fikade på melon som jag hade med och sen lekte vi i sandlådan och på gungorna. Senare på kvällen hittade jag mängder av sand i öron, blöja och mellan tårna på den lilla trötta ungen. Hon somnade bums i sin säng och verkar alltså inte alls ha något problem med att ligga där inne istället för inne hos oss. Efter två nätter känner vi oss nöjda med vårt beslut att flytta in henne, och även med beslutet att sluta amma på natten. Hon har vaknat nån gång varje natt men lugnat sig efter en kram och lite sång, så det verkar inte som att hon behöver booben för att somna igen.

Nu kom Eric hem efter en spelkväll med sina polare och jag ska kolla klart på det vegetariska matlagningsprogrammet jag dregglar till och sen hoppa i säng. Imorgon är det fredag!