Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Sydney och te och studenter och saknad.

June 17th, 2012 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

 

 

Jag är tillbaks i Adelaide igen efter fyra grymma dagar i Sydney. Den staden var verkligen min typ av ställe och nu är jag bara lite bitter över att jag inte åkt dit tidigare så att jag kunde åkt mer än en gång. Men men. Fyra fina dagar blev det iallafall och ni kommer få höra om vad Sydney bjöd på under de närmsta dagarna gissar jag.

Det är söndag idag och livet känns helt okej. Jag börjar verkligen känna mig redo för hemfärd nu, det räcker med Ericabstines nu och framförallt så längtar jag efter en riktigt kram, en sådan där som jag bara kan få av någon som känner mig väl och som tycker om mig. En varm, hård och lång kram.

Vi har varit och druckit te i en snurrande restaurang idag, det var sista utflykten med housematesen, för nu kör snart tentaperioden igång och alla kommer att vara superupptagna. Jag skriver mer om teet och den snurrande restaurangen en annan dag.

Om någon timme har jag lovat Lindsey att följa med henne till Community Centret och hjälpa till att servera glass till trötta studenter som behöver socker och energi. Själv har jag ju inget pluggande kvar (SKITSKÖNT) men jag mår dåligt och är nästan stressad för Mariko som har massor kvar och kämpar som ett djur för att fixa det. Har ni en tumme över kan ni kanske hålla den för min japanska rumskamrat?

I övrigt så… ja.. Det är väl mest det att jag saknar Eric och så som jag tänker på. Snart har vi klarat det. Han är ju världens finaste människa som väntar så tålmodigt på mig och accepterar mig för den jag är på in- och utsidan. Suck. Saknad.

Vi hörs alltså lite senare, ja? Det blir bra. Hejdå!

 

Jag saknar… Del 4

May 11th, 2012 | Posted by Jess in Australien. - (6 Comments)

… mina kläder. Ja, det har gått så långt nu. Jag börjar tröttna på de få plagg jag har på mig. Samtidigt är det ganska lätt att stå ut för jag vet att jag har saker i Sverige och i Tyskland som jag tycker om. Jag har en massa fina klänningar. Ett par praktiska och snygga väskor. Och skor. Jag har väldigt många par skor. Fast jag rensade rejält när jag flyttade från Rosengård så fick många av skorna stanna. Här i Australien har jag inte hittat en enda affär som säljer något som jag skulle kunna tänka mig att köpa. Kanske har jag inte letat på rätt ställe. Kanske måste jag söka mig till de mer exklusiva områdena i Adelaide. Men samtidigt är det ju inte “sådana” kläder jag letar efter. (Om man nu kan säga att jag letar överhuvudtaget. Jag tittar mest för att det är roligt.) Det som finns i affärerna som ser ut som det är sånt som dagens ungdomar skulle vilja köpa är gjort av plast. Då är jag verkligen ingen märkessnobb eller materialfascist. Men jag tycker heller inte det är snyggt med klänningar gjorda i ljusgrön polyester med fejk-läderskärp kring midjan. Dessutom kostar den klänningen garanterat över 500 spänn. Vi snackar CityGross-kläder, vi snackar Primark, vi snackar sånt som går sönder efter en tvätt.

Jag ser med andra ord framemot en rejäl shoppingrunda i Frankfurt i sommar!

Insidan av en Jessicas hjärna.

April 8th, 2012 | Posted by Jess in Filosoferande. - (6 Comments)

Ni vet väl vid det här laget att det som skrivs i mina blogginlägg kommer direkt från mitt hjärta eller direkt från min hjärna. Jag vill inte censurera mig själv på mitt eget forum, men ibland måste jag det. För många människor läser och fel människor läser så jag kan inte säga allt irriterat som jag skulle vilja få ur mig.

Sitter på sängen hemma i Bedford Park, lyssnar på väldigt hög musik i hörlurarna och känner mig lite bitter. Jag önskar att jag kunde något speciellt, visste något specietllt, vore något speciellt.

Är det allmänt känt att kramas med de man tycker om är världens bästa bekräftelse? De som hatar dig vill inte krama dig, så får du en kram eller två så bör det betyda att de tycker om dig för den du är. Det är lite ont om kramar här och jag tänker inte be om dem, för sådana kramar vill jag ändå inte ha. Jag vill känna värme och närhet och trygghet hos dem som har känt mig längre än 2 månader.

Jag försöker vara en rak, ärlig, omtänksam människa som vänner kan prata allvar och flams med. En som kan trösta och hjälpa till, men samtidigt komma med sanningar och potentiellt obekväma råd. Det sårar mig när jag blir missförstådd och det tröttar ut mig när människor gör samma misstag om och om igen.

Jaja. Det jag försöker säga är att jag saknar er därhemma i Sverige och i Tyskland.

Kär!

April 2nd, 2012 | Posted by Jess in Kärlek. - (2 Comments)

Idag är en bra dag. Jag lyssnar på en av mina spellistor i iTunes som heter Mys och påminner mig så otroligt mycket om Eric. Den innehåller mycket Christian Kjellvander, soundtracket till Love Actually, några fina Ich+Ich-låtar, Dolly Parton country och lite pinsamma (men fina) Savage Garden-klassiker.

Jag har också tittat på det finaste kortet som finns. Det fick jag av Eric innan jag skulle åka, det ligger i en påse i min översta garderobslåda tillsammans med en av hans gamla tomma aftershave-flaskor som gör att hela påsen, lådan och framförallt kortet luktar Eric. Inne i kortet har han skrivit fina, enkla men starka ord. Oftast kan jag inte läsa det utan att bli skitledsen och deprimerad, men det är ändå en tröst och en energikälla på nåt sätt att ha det där.

Men idag har jag tillbringat i princip hela eftermiddagen med att med glädjebubblor i blodet tänka på Eric och vad vi har och hur glad jag är att jag hittade honom där på puben. Jag är tacksam som aldrig förr för att han stöttar mig och mina fix-idéer utan att dömma eller anklaga. Varje dag älskar jag honom mer och framtiden är ljus, klarar vi detta klarar vi allt!

 

 

Love this picture! Vi ser så himla, oförfalskat glada ut (och jag har seriös dubbelhaka). Det är taget i London, när vi hälsade på Erics bror och hans flickvän, det är hon uppe i vänstra hörnan, Natalie, bakom henne står Christoph. Här står vi på Leicester Square och tittar på Kate och Williams bröllop live på gigantiska skärmar. Missa inte den söta tjejen i högra hörnan! Det var en glädjens dag helt enkelt!

Jag saknar… Del 1

March 21st, 2012 | Posted by Jess in Bloggbloggblogg | Filosoferande. - (2 Comments)

… kranvatten!

Naturligtvis har de kranvatten här i South Australia också, men det är inte samma sak som hemma i Starrarp eller ens hemma i Frankfurt.

Vattnet blir aldrig riktigt kallt för det första. Lindsey och Mariko vet jag kör med isvatten eller stoppar flaskor i kylen, men det är bara för att de har de största hyllorna. På min får det bara plats en massa LCHF-mat.

Smaken av vattnet är egentligen (eller är det jag som har vant mig) helt okej. Det smakar varken Ramlösa eller kloak, men det funkar. Dock vill jag att det ska smaka friskare på nåt vis, så att man känner att kroppen blir glad av det. Detta vattnet reagerar kroppen likgiltigt på.

Det sämsta av allt: Sista klunken. Den smakar avlopp. Den luktar fis. Den får munnen att kännas som om det var sex veckor sen jag sist borstade tänderna. Jag trodde faktiskt att jag hade vant mig vid den smaken också, men när jag testdrack precis visade det sig att det bara handlar om förträngning. Smaken finns fortfarande där.

I Sverige smakar kranvattnet som vattenfall, som sommardagg, som himmelssaft. Inget går upp mot svenskt kranvatten. Inget.

Nytt inslag: Jag saknar!

March 21st, 2012 | Posted by Jess in Bloggbloggblogg - (2 Comments)

Idag har jag äran att presentera ett inslag här i bloggen som jag själv har kommit på. Ni bekanta och vänner var ju inte så himla hjälpsamma när jag bad om det eftersom alla bara tyckte jag skulle “fortsätta så som jag redan gör det”. Inspirerande det var då. (Förutom Angelica som ville ha fler bilder. Får se om jag kan göra henne i nöjdare i framtiden iallafall.)

Så. Jag saknar kommer att handla om stora grejer och små grejer. Det kommer att bli långa inlägg och korta inlägg. Det kommer att vara banala skitbagateller och livsviktiga hjärtekänslor. Nu kör vi.