Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Jag kämpar på här borta, har gjort upp en plan för vardagen som jag försöker hålla. Gillar planer. Eric säger att jag älskar planer.

För att förtydliga så är det inte all tid som känns stressig och inte alla aktiviteter som känns svåra att hinna med. Sådant som Elsa och jag gör tillsammans, som städning, tvättning, handling och matlagning, har jag visserligen inte oceaner med tid till, men det blir ändå gjort utan att jag sliter mitt hår. Vi trivs ju här hemma också, vi två, vaggar runt och fixar och donar och bäddar sängar och kastar ner toarullar i badkaret.

Det är snarare sådant som inte går att göra tillsammans med vår 14-månaders, som jobba, skriva långa texter om konferens i Hunnebostrand. Planera bröllop genom att skriva listor och dokument som behövs till det. Maila och ringa folk i Sverige.

Och så finns det saker som jag hade kunnat göra med Elsa men inte vill. Som Pinterest, blogga, Facebook, Instagram, Wordfeud osv osv i en enda digital oändlighet. De här aktiviterna får vänta och ibland hinns de inte med alls för jag vill inte ha mobilen framme mer än nödvändigt (telefonsamtal till doktorn, Facetime med Sverige).

Planen är i princip att jag ska vara nöjd om jag hinner jobba 2-3 timmar om dagen. En timme när Elsa sover och en till två timmar på kvällen. Och är vi uppe klockan 6 och jag inte ska till gymmet så kan Eric leka med lillstrumpan och jag får in en timme där också. Detta är mycket bättre än att ständigt stirra på långa Excel-listor med titlar som behöver skrivas. Jag blir så stressad av det och sätter upp mål i huvudet, typ “jag får inte sova innan jag skrivit 11 till”. Jobbigt.

Planen fortsätter med att jag bara jobbar fram till 21.30. Efter det är det bloggning, bloggläsning eller annan elektronisk aktivitet. Med start klockan 22 får jag inte hålla på med telefon eller dator längre. Då ska jag läsa. Älskar att läsa. Nu ingår det i planen och det känns så härligt.

Hur jag mår bra.

April 15th, 2012 | Posted by Jess in Filosoferande. | Jobb. | Plugg. - (4 Comments)

I höstas hade jag några riktigt stressiga perioder. Jag pluggade 150 procent, jag organiserade inför Australienresan, jag sökte stipendiepengar för glatta livet, jag förberedde en flytt från Rosengård och dessutom försökte jag att hinna träffa både Eric, uni-vänner och gamla kamrater från Sjöbotrakten. Det blev ibland lite mycket helt enkelt.

Jag fick migränanfall som började med att jag tappade känseln i lillfingret, något som sen snabbt spred sig till hela vänster kroppshalva. Jag låg hemma på heltäckningsmattan på Thomsons väg och blundade med en våt handduk över ansiktet och tänkte att det kändes som om jag var på väg att försvinna upp i rymden. På ett dåligt sätt. Huvudet dunkade så mycket att jag knappt stod ut och det kändes som om någon vred runt med knivar i mina ögon. Jag funderade allvarligt på att ringa ambulans, fast jag på något logiskt sätt ändå visste att det inte var rätt, jag hade ju bara ett migränanfall. Det var inte skönt iallafall, kanske ska jag stanna där och nöja mig med att sammanfatta det så.

Jag insåg att jag behövde ta kontroll över livet innan migränen tog kontroll över mig. För mig är det viktigt med kontroll, med struktur, scheman, listor och en kalender. Jag behöver kunna kontrollera mitt liv och min vardag, annars åker jag bara med lite halvdant på sniskan tills jag trillar av och måste hoppa på igen i farten. En sak i taget-tänk är också bra. Tittar man uppifrån på situationen kan man lätt bli överväldigad och apatisk eftersom det är så mycket som måste göras. Men tar man tag i en liten del i taget så går det lättare att få något gjort varje dag.

Jag mår bra då. Jag mår bra när jag har läget under kontroll, när det är jag som bestämmer vad som ska göras, när det ska göras och hur det ska göras. Det låter kanske tråkigt, men det är det inte. Tack vare att jag betar av saker från livets att göra-lista så har jag ju tid för spontana utflykter, pubrundor och annat skit, utan att få dåligt samvete för att jag inte gör något vettigare.

Ville bara säga det. Och påminna mig själv om hur jag mår bra.

Att ha mycket på tallriken.

December 15th, 2011 | Posted by Jess in Annat. | Plugg. | Skit. - (0 Comments)

Efter en aggressiv kommentar från Angelica (:P) tar jag nu tjuren vid hornen igen. Det var så att de senaste 6 dagarna, då bloggen varit tyst, så har jag hunnit med att umgås med Emelie och Malena, städa garderober, varit på två Halv 8 hos mig-middagar, skrivit två tentor i tyska, gått tre luciatåg, åkt buss och bil i sammanlagt 10 timmar, varit på Ikea, gått på föreläsningar och seminarier och sovit litegrann. Intensivt med andra ord. Dessutom är iPhonetäckningen på landet sämre än usel, varpå mobilbloggande är uteslutet. Men nu. Nu har jag några dagar av packningshets, flyttstädning och plugg innan Eric kommer och julen kan börja. Om 11 minuter ska det komma nån och kolla på min lägenhet, sen ska jag till högskolan för en föreläsning i akademiskt skrivande, och sen kommer jag väl hem igen. Då blir det fler blogginlägg.

Mallis och jag gick vårt sista luciatåg NÅGONSIN i Frenninge kyrka i tisdags.