Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Obekväm tupplur i vagnen

February 2nd, 2016 | Posted by Jess in Ungen - (0 Comments)

Idag var Elsa och jag tvungna att lämna lägenheten i tre timmar så vi åt lunch här hemma och se ntog jag med hennes snuttefilt och packade ner henne i vagnen. Och konstaterade snabbt att tiden då hon somnade snabbt och sov gott i vagnen är förbi. Suck. Hon korvade och ålade och spände hela kroppen och skrek av ilska och ville inte alls ligga ner och slappna av. Men jag var, som vanligt, envisare. Och efter en halvtimme hade hon somnat. Jag satte igång en podcast och fortsatte min powerwalk mot ett shoppingcenter nere vid mässan, Skyline Plaza, där jag tänkte hänga i värmen tills klockan blev 16.

Men jag hann bara höra ungefär 15 minuter av Sigge och Alex innan det började sparkas i åkpåsen och ungen var vaken igen. Jag lät henne vara en stund i förhoppningen om att hon skulle somna igen, men när hon lite senare började sjunga kikade jag in och såg en liten tjej som körde Blinka lilla stjärna med båda händerna, skitnöjd. Så ja, då var den tuppisen väl över då.

Vi handlade ett par jeans till Eric, åt en fruktpuré på en bänk och tittade på andra barn som lekte med ballonger innan vi tog tåget hem till vår del av stan igen.

Endorfinmorgon och helghändelser

August 12th, 2013 | Posted by Jess in Friends. | Tyskland. - (0 Comments)

Fy fasiken alltså, sitter här och huttrar efter duschen. Det fanns tydligen inget varmvatten, eller det är typ ljummet, kanske 35 grader. Inte kallt men heller inte så skönt att duscha i. Måndagen har börjat grymt bra. När Eric hade gått till jobbet så tog jag på mig mina springkläder för första gången på kanske.. fem veckor. Har varit förkyld och lat och trött och så har det ju varit så jädra varmt också. Många ursäkter, lite action helt enkelt. Men idag var det dags igen.

Powerwalkade två kilometer till parken, Grueneburgpark som är en av Frankfurts största och mest centrala parker, och sen sprang jag fem kilometer i parken. Den sista kilometern var riktigt tung, men det gick och jag är glad att litegrann av konditionen finns kvar. Sen kom Yvonne och vi körde några varv powerwalkade, hade sällskap en bit hem och pratade på om livet och förbjudna känslor och hårt arbetande män och den där framtiden som ingen av oss har koll på.

När jag väl kom hem igen hade jag lallat fjorton km och kände mig som en Gud. Nu är jag på banan igen! Det är tänkt att jag och syster ska ha ett skypemöte nu, men hon är väl ute och jagar nån bortgalopperad häst eller nåt så här sitter jag istället och skriver dagboksinlägg som hela internet kan ta del av.

Helgen har varit lugn. Eric och jag träffade Johanna i lördags, min hushållerskevän som jag jobbade tillsammans med i min första nannyfamilj här i Tyskland. Vi fikade på melon tillsammans med hennes barnbarn och uppdaterade varandra sen sist. Himla skönt i solen ute på landet.

Igår träffade vi Lars och Linda som varit på månadslång USA-semester, fick se Lindas bebismage och höra om allt de varit med om. Vi berättade om vår lägenhetsjakt och jag fick visat upp min cykel (som jag fortfarande älskar orimligt mycket). Jag åt en bit fisk med Frankfurter gruene Sosse och vi spatserade förbi Häagen Dazs en sväng.

Nu jäklar ska här sökas jobb. Jag SKA hitta ett jobb. Det här SKA lösa sig.

Dagens sysslofördelning

May 22nd, 2012 | Posted by Jess in Annat. | Mat. - (2 Comments)

Från i torsdags:

Dagen har spenderats på följande sätt:

Lathet i sängen innan jag orkade svänga benen över sängkanten och ta på mig träningskläder: 1 timme.

Power walk på idrottsplatsen lyssnandes på en dokumentär om Lasermannen: 1 timme och 45 minuter.

Hoppandes framför Jillian Michaels träningsdvd med svett i ögonen: 30 minuter.

Dusch och tvagning: 40 minuter.

Lunch (kanelyoghurt, ägg och majonäs) framför tvn: 30 minuter.

Research genom att titta på filmen Run Fatboy Run och anteckna samtidigt: 1 timme och 40 minuter.

Bloggande: 10 minuter.

Snart ska jag gå och baka en LCHF-vänlig pizzabotten att ta med på Lindsey’s area event som går av stapeln ikväll. Folk ska baka pizza och på det här sättet kan även jag medverka!

Vi hörs sen!

Tyst väder och elaka USA

May 6th, 2012 | Posted by Jess in Bloggbloggblogg - (2 Comments)

Hej!

Jag hade en grym träningsmorgon idag med 8 kilometers powerwalk och sen en halv timme tillsammans med Jillian via dvd. Nu är vädret sämre, men då var det vindstilla, lagom svalt och väldigt tyst. Om nu väder kan vara tyst. Sen dess har jag satsat på att ta mig igenom en liten kort text till tisdagens tutorial i internationella relationer. Jag har tre till som måste läsas. Och de är längre.

Å andra sidan är det lite intressant nu, det handlar om Andra Världskriget och Japan, atombomberna och så vidare. Jag kan avslöja att USA spelade ett väldigt fult spel, inte bara på grund av det som hände i Hiroshima och Nagasaki.

Jag har även ätit smarrig lunch som idag bestod av buffé- en bit gurka, brieost, rökt skinka och kokt ägg med grillkrydda. Och en stor kopp te för att få upp värmen här inne på mitt rum efter att jag hade vädrat ut svettlukten.

Lite senare idag kommer det dyka upp en väldigt lång text där jag skriver om mina tankar kring LCHF, om de som hatar LCHF och vad LCHF är för mig. Jag vill väldigt gärna att ni orkar läsa och kanske också kommentera hur ni tänker.

Ja. Det var allt hittills. Vi hörs!

 

Så. Skönt. Båda uppsatserna är klara för inlämning på tisdag. (Hade antagligen kunnat lägga lite till tid på dem, men det orkar jag i sanningens namn inte med.) Nu ska jag slöa tills imorgon bitti då sista dagen på praktiken hägrar. Kul. Ja.

Idag betas punkterna på 2 DO-listan av i hiskelig takt och snart är det bara roliga saker kvar så som: “Titta på Bethenny Ever After” och “Ät halloumi”. Vädret är strålande och den tyska ljudboken spännande så imorse blev det 6,5 km istället för 5, jag kunde inte sluta lyssna innan jag visste hur det gick för specialagentens dotter. (Än är hon inte död.)

Poesin till skrivarkursen är väl egentligen det enda större molnet på min sydaustraliska himmel just nu. Det och det faktum att en vän inte mår så bra. Poesin måste jag bara krysta ur mig gissar jag, troligtvis på tisdag, medans problemet med vännen är svårare att lösa.

Jag tycker ni som läser min blogg är väldigt snälla. Ville bara säga det. Och nej, jag är inte sarkastisk/ironisk/lögnare.

Ha en fin söndag! Kram!

 

Jag är glad på riktigt alltså, även om det inte ser ut så här.