Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Igår hade vi besök av delar av Elsas mammagrupp. Den består av fem mammor och deras döttrar, tjejer som är födda runt Elsas födelsedag. Nu är vi dessutom två som har fått andra barnet, en liten tjej till och så Ville, mannen på täppan.

Det är jobbigt att få besök. Särskilt om man som jag gärna bjuder på något hembakat och inte vill att gästerna ska få en allergisk reaktion av allt damm som ligger överallt. Men det är också trevligt och ger förhoppningsvis lite energi. Jag mår bra av att prata med människor som inte är 2,5 år eller snart 6 veckor.

Så vi åt lunch igår, barnen och jag, och sen gick Elsa och sov middag. Då var tanken att Villle och jag skulle dammsuga, men han trivdes inte i bärsjalen så vi satte oss och kollade på Real Housewives of Orange County istället. Och sen fick vi brått. Sovande Ville murade jag in med kuddar på soffan och sen for jag runt som en virvelvind och dukade, plockade upp leksaker, kokade kaffe och dammsög i princip samtidigt. Sen var de två vännerna med barn såklart försenade så att jag hade tid att sitta på soffan i tjugo minuter, läsa böcker för Elsa och svara på frågan “när kommer de?” femtioelva gånger.

Men sen kom de, och Elsa fick Pixi-böcker och såpbubblor i storasysterpresent. Ville fick jättefina kläder. En grå, supermjuk tröja med en stjärna på bröstet och ett svartvitt set med “Little brorher” på tröjan och coolt grafiskt mönster på byxor och mössa.

Vi fikade på en saftig tigerkaka ala Roy Fares och snackade ikapp oss. Elsa tog S i handen och de gick till hennes rum. Vi mammor tittade på varann och tänkte att nu händer det, men sen började de bråka om en docka som båda ville ha så vi satt inte själv i vardagsrummet i mer än tre minuter. Men ändå!

Ja, sen blev det kväll och våra vänner begav sig tillbaks mot Frankfurt. Medan Eric sen la Elsa och ville tog en powernap i babysittern, städade jag vardagsrummet och köket. Och tänkte att hur jobbigt det än är att för- och efterbereda, så är det ändå väldigt fint att få besök. Och få prata med vuxna. Och se Elsa trevande försöka leka. Det ger energi, helt klart. Nästa vecka sätter vi oss på tunnelbanan och hälsar på våra vänner i stan. Basta.

Att renovera eller bygga nytt, det är för närvarande frågan som surrar i våra huvuden här hemma. Eller, kanske inte i Elsas. Där surrar nog snarare frågor om katter som man inte får klappa, knappar som eventuellt är godis och huruvida pappa ska vara hemma imorgon eller om han måste jobba IGEN.

Vi är fortfarande en lång väg från husdrömmen, men det går inte att inte fundera på hur det ska bli och stegen dit är många och långa så vi ämnar börja i tid. Det börjar med en flytt till svärisarnas extra-lägenhet i början av sommaren. Sen följer planering, undersökningar, research, googlande och telefonsamtal till olika experter. Vi har tur som har fina vänner som precis har en husresa bakom sig. Och vi har tur som har svärföräldrarna. Och vi har tur som har min pappa som har byggt och renoverat en massa i sina dagar. Förhoppningsvis ska vi tillsammans kunna ro den här båten i hamn. Hoppas hamnen är mysig, modern, fräsch och passar oss.

Helgen har varit ovanligt aktiv för att vara oss, vi gillar annars att såsa omkring här hemma så mycket det går. I fredags hälsade vi på Elsas farmor och farfar. I lördags var vi hos Lars och Linda och åt tacos och försökte prata medan barnen sjöng, lagade låtsas-kaffe och kräktes. I söndags firade vi Noahs första födelsedag med italiensk brunch-buffé och amazing gräddtårta.

Idag var det vardag. Lek på golvet, scones till lunch. Lekdejt på eftermiddagen då jag överföll vårt sällskap med hustjat. Måste nog fasiken hålla tillbaks lite på den fronten känner jag, för att inte skrämma bort alla som inte är lika intresserade av mina planer för ett stort skafferi. (Utan att vi ens vet om det kommer finnas ett skafferi.) Nu sover Elsa. Eric kollar på husdesignsprogram på tv och jag har jobbat färdigt för dagen. Hej!

En måndag och en tisdag i april

April 5th, 2016 | Posted by Jess in Mat. | Tyskland. - (0 Comments)

Det går i ett här borta! Igår var vi och brunchade med Izabella, Madde, Tobias och ungarna. Elsa och Kelvin satt bredvid varandra och delade snacks och petade på varandra lite då och då. Sen gick vi hem igen Elsa och jag så att hon kunde ta en tupplur och jag skriva nån text om storstädning.

På eftermiddagen kom Eric hem tidigare och sen också dagens födelsedagsbarn, min svärmor. Hon hade även med sig svärfar så de lekte med Elsa en stund och drack lite kaffe, innan vi gick mot en persisk restaurang där vi åt smarriga röror (deras hommus är inte LCHF men SÅ god) och grillspett och grytor och saffransris och njöt. Elsa skötte sig exemplariskt också, trots att vi inte började käka förrän sent på kvällen.

Idag har vi städat och fixat lite här hemma. Jag har skrivit om fastighetsskötsel och hundbehandlingar hos veterinär. Det blev köttfärsröra till kvällsmat och innan dess var Elsa och jag och lekte med de tyska ungarna och deras mamma. Som är jättegoa, men lite ängsliga. De tycker nog att jag är en konstig hårding som inte rusar till doktorn när Elsa slår ögonbrynet i en bordsskiva eller har röda prickar på armarna.

Nu ska vi sova. Imorgon väntar promenad vid Main med svenska tjejerna här i stan, det blir nog skönt. Om det inte regnar. Och om Elsa håller sig på gott humör i vagnen.

Barnvakter och lekkamrater och nyfödingar

February 4th, 2016 | Posted by Jess in Annat. - (1 Comments)

Vilken dag! I förmiddags anlände mina svärföräldrar för att ställa upp som barnvakter medan jag drog hemifrån. Elsa vinkade glatt och jag gick mot frisören. Det var ett nytt ställe som skulle testas, som jag hade valt mest för att det ligger i närheten av vår lägenhet och för att de hade tid idag. Med kort varsel liasom. Dessutom verkade tjejen som bokade tid åt mig himla proffsig och trevligt, och var snygg i håret! Men se var det en annan tjej som klippte och hon var väl okej, men hon visste allt om allt och var bara lite smart så jag blev trött på hennes besserwissergrejer efter ett tag. Dock masserade hennes lösnaglar min skalp på ett sånt skönt sätt att jag nickade till ett tag.

Jag blev iallafall klippt och kan nu se under luggen igen och det var inte det dyraste någonsin. Sen kom jag hem och kramades med Elsa som hade haft det jättebra tillsammans med Gromu och Grova (såklart). De körde sen hem igen, Elsa höll mig sällskap när jag åt lunch, sen sov hon igen. Och jag röjde lite och packade in presenter till nyfödingen jag nämnde igår. När Elsa vaknade gick vi i regnet hem till Flora och lekte med de tyska mammorna och deras ungar. Väldigt trevligt.

Eric lyckades gå tidigare från jobbet så när han var på väg hem gick vi mot BB för att hälsa på den lille gossen och hans föräldrar. Eric hämtade burgare och pommes på vägen så åt vi middag med dem i sjukhussängarna, pratade ikapp oss och fick snusa på nyfött barn. Som det rycker i livmodern, det säger jag er, som det rycker. Elsa brydde sig inte nämnvärt om ungen utan busade hellre med sin gudfar, smaskade banan och kröp runt på golvet.

Nu sover hon och Eric jobbar lite och nu ska vi titta på en sjukt spännande dokumentärserie som vi fastnat i, Making a Murderer. Alla i hela Sverige har troligtvis sett den redan, men har ni inte det så gör det!

Så. Färdig.