Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Vilken dag! Alltså vädret gör ju så mycket för hur glada vi är här hemma. Idag blev världens bästa svärmor ett år äldre så Elsa och jag stannade mest inne i förmiddags för att slå in presenter och tillverka ett kort. När hon sen hade sovit middag så mötte vi upp Kristina och Jörg och Elsas faster Theda som var i stan dagen till ära. Dessutom hade Eric fått tillåtelse att ta en sen långlunch från jobbet. Det bidde italientskt, Calzone för Elsa och mig som var sådär. Den “tyska” pizzan kommer aldrig kunna leva upp till den “svenska” pizzan. Och då tror jag ändå att den “tyska” är mer lik äkta italiensk pizza än den “svenska”. Jaja. Elsa var nöjd iallafall och sen avslutade vi med en pannacotta med hallonsås som var helt okej.

Elsa hann busa en stund med pappa därute också innan det blev tid att sticka. När vi sen skulle säga hejdå så var det en viss tvååring som skrek som en stucken gris. Hennes logik sa att om hon bara vägrade säga hejdå så skulle leken och den fina eftermiddagen med nära och kära fortsätta. Men så funkar det väl inte riktigt. Som tur var så sprang vi in i en bekant som har en dotter som är några månader äldre än Elsa och tjejerna började genast hitta på bus tillsammans. Det blev alltså en timme till i solen samtidigt som vi sakta tog oss upp mot hemmet igen.

När vi kom hem igen fick Elsa en andra liten kvällsmat innan vi gemensamt plockade undan och fixade lite ordning. Vid halv sju kom Eric och hans jobbekompis hem. Hon ska förhoppningsvis ta över vår lägenhet och ikväll tittade hyresvärden också förbi så att de kunde försöka övertala honom medan jag la Elsa. Trött tjej somnade med öppen mun och alla lemmar utanför sängen. Nu har Eric och jag kollat sista avsnittet av Big Little Lies (SE!) och jag har översatt en poolbyggarinstruktionsfil till pappa. Kommit en bit på vägen iallafall.

Imorgon väntar handling och sen en lekdejt på eftermiddagen. Det blir kul.

Dekorationsteamet rycker in

November 26th, 2015 | Posted by Jess in Tyskland. - (0 Comments)

Idag har vi varit ute och samlat frisk luft, Elsa och jag. Det är i helgen dags för svenska kyrkans årlig julbasar och istället för att stå bakom ett stånd och sälja gravad lax och frysa tår och näsa av mig, gick jag med på att joina dekorationsteamet. Det kändes mer kompatibelt med min åtta månader gamla kompanjon. Så vi gick dit i förmiddags, Elsa nerbäddad i vagnen, tagandes sin förmiddagslur och jag med podcasten Veckans Bläcka i hörlurarna.

Vi mötte upp resten av teamet och några minuter senare också min käre svärfar som varit världens bästa och fixat en massa granris som vi kunde använda för att dekorera tält och lokaler med. Jag hängde upp ris och Elsa satt i vagnen och pratade med sin två månader äldre kompis Lena. Tills hon blev otåligt och fick hänga lite på sin Grossvaters arm och senare hos en av de andra tjejerna som hjälpte till. Det är obeskrivligt skönt ibland att ha någon annan till att kånka omkring på henne, att kunna göra saker med båda händerna utan att ha en extratyngd som viftar med armarna och försöker gripa tag i allt.

Till lunch serverades pizza, Elsa fick lax, potatis och fänkål och slukade glatt en stor portion. Hon gillar när det är många människor som äter mat samtidigt, det märks. Sen pyntade vi färdigt och fick snabba oss hem eftersom ögonlocken på lilltjejen började hänga och jag ville att hon skulle sova hemma i sin säng. Tack vare snäll busschaufför hann vi precis med bussen, hann hem och skypade till och med med mormor/mamma som ska åka till Tyskland imorgon (på julmarknad och tyvärr inte till vår stad). Sen slocknade Elsa och jag kunde plocka runt lite. När hon vaknade fikade vi på varsin clementin och några klunkar vatten, innan vi la oss på mattan inne på Elsas rum och övade krypning och ålning. Med ålningen går det riktigt bra nu, så länge hon är motiverad nog så går det framåt i små, koncentrerade knyck.

Eric slutade jobbet i hyfsad tid för en gångs skull och Elsa blev så glad att hon behövde en timme på sig att somna, men nu snarkar hon inne i sovrummet. Vi har ätit stekt ägg till kvällsmat och kollar nu på ett program där tre kockar försöker rädda en skabbig restaurang som inte kan laga mat.

Så. Då var julen och nyårsaftonen också avklarade och vi befinner oss i Guds år 2015. Det snabba tempot som livet har hållt den senaste tiden sitter i än och jag får kämpa för att inte bli stressad av alla projekt och träffar och organisationsgrejer som ligger och väntar på mig. Mitt i alltihop så är det ju också så att vi ska få en bebis och hon börjar bli ganska stor nu (typ 1800 g och 42 cm) och kroppen blir direkt arg på mig om jag lyfter för tungt eller står upp för länge. Då knakar det i fogarna, bokstavligt talat och jag får ont av allt.

Så jag tar tacksamt emot massage av min man (!) och försöker att vila lite ibland.

Julen firades i år på två ställen. Först stillsamt hemma hos mina svärföräldrar med anka och chokladpudding och paketöppning och sen lite vildare med en roadtrip till Berlin och gourmetmiddag hemma hos svågern och hans flickvän. (Ni märker hur jag slösar på släktbegreppen som visar att jag är gift va?) De är bra härliga de där Matthiesarna och extra roliga blir de i grupp nästan.

Tyvärr var tillbakaresan mindre kul, den tog 7 timmar istället för fem eftersom resten av Tyskland också bestämt sig för att återvända hem efter julledigheten.

På nyårsafton körde vi till Limburg och inkvarterades hos Lindas föräldrar där Linda, Lars och Mira också befann sig. Mira är i en skithärlig ålder just nu, har fått personlighet och attityd och ett förstånd som det går att ge instruktioner och resonera med. Vi körde en turistrunda inne i stan och åt pizza till lunch innan vi slappade i soffan tills middagstid. Traditionsenligt, LiLa-style, åt vi raclette och fnissade och även om mina fötter svällde upp till dubbelstorlek och alla fick dricka mousserande utom jag så hade jag ändå en skittrevlig kväll med händerna knäppta på magen.

Vilket år alltså, 2014. Eric menade att det var det bästa året i hans liv och jag är nästan böjd att hålla med. De sista sex månaderna av 2014 lyckades vi förlova oss på romantisk sommarfest i Sverige, få reda på att det växer tysk-svensk bäbis i magen, tillbringa 3 veckor på härlig semester i USA och gifta oss tillsammans med de finaste vännerna och familjen.

Nu väntar ett fortsatt pysslande där hemma. Vi ska slipa och måla om en stor möbel som transporterats från Berlin. Vi ska sortera bebiskläder och tvätta och köpa barnvagn och göra oss av med sånt som vi inte behöver längre. Det ska boas helt enkelt.

Jag ska även till Sverige en sväng, tio dagar i januari då mammaskyddet kickat igång. Efter det bör vi vara redo för hennes ankomst. Så redan man nu kan bli för att plötsligt föda ut en tredje familjemedlem som sen ska bo hos oss och oroas för tills vi dör.

Känner att 2015 nog också har potential alltså.

Godisavdelningen kallar

September 19th, 2012 | Posted by Jess in Mat. | Plugg. - (3 Comments)

Det jobbigaste på hela dagen är att passera godisavdelningen på Coop.

Jag har idag haft lektion med halva klassen och diskuterat våra immaterialrättsfrågor som ska besvaras innan fredag. Vi var klara lite innan 17, Malin och jag hade sällskap till stationen och sen gick jag resten av vägen tillbaks till Värnhem ensam. Det blåste som sören, men det gör det alltid i Malmö, och mina fingrar blev kalla.

Eftersom jag var sugen på att slänga ihop en pizza till kvällsmat så sprang jag inom Coop på vägen till studenthuset. Det är inte smart att handla när klockan är 18, man är svinhungrig och hängig och affären dessutom är full av folk som känner likadant. Jag skulle bara ha ett par saker, men lyckades ändå ströva runt helt för länge och fick i princip fysiskt slå bort min egen blick från lösgodislådorna när jag närmade mig kassorna.

Naturligtvis klarade jag det och nu har jag precis käkat smarrig LCHF-pizza och lite yoghurt med några hallon till efterrätt. Pizzan görs på omelettbotten med massa färsk svamp, prästost och lite tomatpuré. Gott!

PS. Till lunch åt jag halloumi och gurka. Ingen kan säga att man inte äter väldigt god mat som LCHF-are.

Vin och vänner i McClaren Vale

June 10th, 2012 | Posted by Jess in Australien. | Friends. | Mat. - (4 Comments)

Nu ska ni få höra om en av mina bästa dagar sen jag kom hit till Australien. South Australia som delstaten som Adelaide ligger i heter, är känd för sina vinregioner. I ett litet samhälle som heter McClaren Vale som ligger ungefär en halvtimme härifrån, finns en mängd vinproducenter och vineyards. Där var vi idag.

Vi, det var Lindsey som körde oss, Mariko och jag. Fina fina housemates. Vi lämnade hemmet runt 10.30 och efter ett snabbt stopp på macken där jag fyllde Lindsey’s lilla bil för 40 dollar (280 kronor) så susade vi iväg längs motorvägen på väg mot vinet.

 

Lindsey's lilla bil som heter Daisy. Fråga inte.

 

Imorgon fyller drottningen år vilket firas med röd dag här i Australien, så därför passade man på att köra vinfestival just idag, så hela McClaren Vale var fyllt av en massa eleganta och några mindre eleganta människor som bussades runt i stora bussar, hummer-limousiner och bilar till de olika vingårdarna.

Vi hade inte köpt biljetter till de vingårdar som medverkade i dagens festival, men vi stannade på informationscentret och fick en karta med markeringar vid de vingårdar som var öppna för biljettlösa passagerare och sen stannade vi på de som verkade trevliga. Lindsey har varit i McClaren Vale några gånger förr, så hon hade lite koll också.

 

 

Vårt första stopp blev här, hos svarta fåret. Det var här jag kom över min rädsla för att verka bonnig och insåg att de allra flesta som kör runt och provar vin inte är experter. Så vi körde efter samma princip som jag gör när jag är på konstmuseum och inte förstår eller kan så mycket: Jag bestämmer om jag gillar vinet/tavlan eller inte och sen diskuterar jag utifrån det. På första vingården gillade jag ett mousserande vin så mycket att jag köpte två flaskor som ska med till Tyskland och festas på på nån gräsmatta. (Angelica och Yvonne ska få den ena flaskan tror jag!)

Vi åkte sen vidare, provsmakade, smuttade och hällde ut. Lindsey körde. Mariko som var ute och drack igår fick till slut problem att ta sig in i bilen, men piggnade till efter lunchen.

 

 

På ett ställe hade de marknad inne i vinhallarna. Lokalproducerade, ekologiska varor av hög kvalité. Väldigt mysigt och fint. Vi provsmakade smaksatta honungssorter hos en rolig tjej, min favorit var kanelhonungen och vaniljhonungen. Där köpte vi också vars två macaroons, mina var salted caramel och strawberry/chocolate. Så goda! Jag har inte riktigt förstått tjusningen med macaroons innan, men dessa verkligen smalt i munnen. Underbara.

 

 

Sen stack vi iväg till ännu en vingård, drack lite mer vin och satte oss ner för lunch. Det blev stenugnsbakad pizza, min med olivpesto, pancetta, soltorkade tomater, getost och timjan. Smarr.

 

 

Efter det var vi mätta och nöjda och glada och bestämde oss för att besöka en vingård till, en som honungstjejen hade rekommenderat några timmar tidigare. Tyvärr var det redan stängt där när vi kom förbi, så då körde vi hem istället. Sådan fantastisk dag. Vi snackade skit och fnissade i höstsolen hela dagen, tittade på utsikten, drack mer vin och tänkte inte på saknade pojkvänner, livsbekymmer, väntande tentor och pengaproblem. Livet var bara härligt och positivt och bra.

 

 

Pizza LCHF-style

May 22nd, 2012 | Posted by Jess in Mat. - (9 Comments)

I torsdags, innan jag stack iväg till Alice Springs morgonen efter, så var det pizzabak som gällde borta i Community Center. Jag ville också baka pizza och satte igång att googla recept på LCHF-pizzabotten. Fyllningen i sig är ju inte så farligt, men botten är bara vitt mjöl i vanliga fall.

Jag hittade det här receptet som blev bra för mig eftersom jag inte hade så värst många ingredienser hemma. Det blev som en stor, platt pannkaka som smakade mycket ägg och olivolja. Helt okej som den var, men jag kryddade med lite oregano och basilika för att få lite pizzakänsla. Sen var det där med tomatsåsen. Den som man köper är väldigt ofta full av socker och det är jag rädd för så jag improviserade fram en egen.

Jag la körsbärstomater och paprikabitar på en plåt tillsammans med vitlöksklyftor. Sen hällde jag på salt, peppar, örtkryddor och massa olivolja och rostade i ugnen på hög värme. Sen mixade jag alltihop slätt och hade en mycket god och smakrik tomat- och paprikasås som såg ut lite som bebisbajs, men som smakade perfekt!

Väl på eventet så lastade jag på en massa ost, feta och mozzarella, svamp och pepperoni på min pizza. Den blev väldigt god och jag blev lagom mätt och nöjd. Bra att veta liksom, inför framtiden, att jag kan äta pizza om jag är sugen. Nästa gång ska jag nog testa något av Åses recept istället.

Nu vet ni.

 

 

Dagens sysslofördelning

May 22nd, 2012 | Posted by Jess in Annat. | Mat. - (2 Comments)

Från i torsdags:

Dagen har spenderats på följande sätt:

Lathet i sängen innan jag orkade svänga benen över sängkanten och ta på mig träningskläder: 1 timme.

Power walk på idrottsplatsen lyssnandes på en dokumentär om Lasermannen: 1 timme och 45 minuter.

Hoppandes framför Jillian Michaels träningsdvd med svett i ögonen: 30 minuter.

Dusch och tvagning: 40 minuter.

Lunch (kanelyoghurt, ägg och majonäs) framför tvn: 30 minuter.

Research genom att titta på filmen Run Fatboy Run och anteckna samtidigt: 1 timme och 40 minuter.

Bloggande: 10 minuter.

Snart ska jag gå och baka en LCHF-vänlig pizzabotten att ta med på Lindsey’s area event som går av stapeln ikväll. Folk ska baka pizza och på det här sättet kan även jag medverka!

Vi hörs sen!

Pizza i Fitzroy, Melbourne

April 22nd, 2012 | Posted by Jess in Australien. | Mat. - (0 Comments)

Gårdagskvällen i Melbourne blev väldigt bra. Jag satte på mig en massa smink eftersom jag sällan får anledning att göra det annars, och blev sen upphämtade av Alicia och hennes pojkvän Michael. Vi åkte till en liten förort i närheten, parkerade bilen och gav oss iväg för att hitta nånstans att äta. Som sagt, så åt jag kolhydrater igår, så när de föreslog finare italiensk pizzeria så hade jag inga invändningar.

Maten var AS. GOD. Som Alicia sa, man kunde smaka att det var lagat med kärlek. Kärlek och riktigt bra råvaror. Vi åt bröd med färsk mozzarella och aubergine i olja, vi delade på två pizzor (en klassiker med prosciutto och ett wildcard med ansjovis- och aubergineröra) och en ruccolasallad med gorgonzola och valnötter. Till detta dracks det pinot noir och vatten. Så himla gott. Och jag krängde inte som jag brukar, utan åt sakta och eftertänksamt tills jag inte var hungrig längre.

Sen funderade jag en extra sväng på om jag skulle slå till på en Salted Caramel Pannacotta med frukt och nötter, men det hoppade jag faktiskt över. Istället gick vi vidare, satte oss ute i sommar/höstnatten och drack varsin drink. Jag drack, naturligtvis, en Vodka Cranberry.

Sen fick jag skjuts hem och kvällen var över.