Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Föräldrar, flytt och fix

April 25th, 2017 | Posted by Jess in Ett hushem | Tyskland. - (0 Comments)

Ännu en helg är till ända. Mamma och pappa har varit här. Pappa och Eric byggde en stor port till carporten som finns hos mina svärföräldrar. Trots språkskillnader och kunskapsnivåskillnader så lyckades de få till en superfin sak som ska hålla vår barnvagn och våra cyklar torra och hyfsat säkra när vi väl flyttar dit. För nu är det inte långt kvar innan vi lämnar civilisationen, våra vänner, vår älskade fina lägenhet med 3,20 i takhöjd, mysiga Bornheim – Frankfurts finaste stadsdel, alla affärer och restauranger och caféer som ligger några steg bort bara. Usch, det är en epok som går i graven, så känns det verkligen. Visserligen startar en ny epok, som förhoppningsvis också kommer föra något gott med sig, men just nu känns det bara sorgligt. Eric har lovat att vi ska spendera lite pengar på att få ovanvåningen, vårt nya hem, så att det blir mysigt där. Och så att det känns och syns att vi bor där.

Livet går vidare. Snart ska vi på barnfri helg i Hamburg. Mamma kommer och hänger med Elsa från fredagmorgon till söndagkväll. Det blir nog roligt för dem båda. För vår del väntar bröllop, goda måltider där man kan både prata med varandra och ha sin mat i fred och beställa något som man faktiskt är sugen på och inte bara något som Elsa gillar…

Efter det så väntar en familjehelg i Bad Homburg tillsammans med Erics föräldrar och syskon. Och sen flyttar vi i princip in. Och sen ska det packas upp och piffas i några dagar innan Elsa och jag drar en sista sväng till Sverige innan magen blir för stor. (Den är redan nu rätt rejäl kan jag avslöja.) Sen är det sommar och det ska komma en ny familjemedlem. Så det händer en hel här, på de flesta fronter. Och ändå känns det ofta som att vi mest står och stampar och glor och väntar på bättre tider. Jag ser iallafall framemot att få göra fint i ett nytt hem, att pyssla och sy och måla lite för stämningens skull. Ser också framemot att slippa våra sju trappor upp till lägenhetsdörren.

Det blir nog bra det här.

 

Elsas pappa är bäst, ingen protest

November 3rd, 2016 | Posted by Jess in Ungen - (1 Comments)

Elsa börjar bli lite lite pappig nu. Jag gillar det! Det är skönt att hon kan gå till Eric också, fast om jag ska vara helt ärlig så är jag nog fortfarande förstahandsvalet om vi båda är hemma. Men nu när Eric jobbar igen efter den långa pappaledigheten och Ibiza-resan och sådär, så saknar hon honom. Imorse grät hon när han skulle gå till jobbet. Sen frågade hon när vi kom in efter lekplatsen om pappa var hemma. Och när jag säger att han kanske inte hinner hem för att läsa godnattsagan så gråter hon. Och när jag säger att han kommer att tassa in och pussa på henne när han kommer, så gråter hon.

På morgnarna är det Eric som ska hjälpa henne på med pyjamasen igen efter toabesöket. Det är han som ska läsa böcker i sängen tills hon tröttnar. Då hoppar hon ner, hämtar hans mjukisbyxor och kräver att de går in i vardagsrummet tillsammans.

I tisdags var vi en snabbis på Erics jobb och lämnade en stol med bilen. Så nu hoppas hon varje gång vi ska köra bil, att det är till pappa vi ska. Fint att hon uppskattar honom så mycket.

På ett sätt är det också lite orättvist att jag är hemma med henne hela dagarna och leker mycket med henne såklart. Men jag måste ju samtidigt tvätta, städa, laga mat, handla, diska och sånt som hon då får antingen hänga med på, eller leka själv under tiden. Jag tror att pappa är lite mer lek och Elsa-fokus. Så att hon föredrar att ha honom hemma på morgnarna eftersom hon då tror att de ska leka hela tiden. Vilket de i princip gör på helgerna, så där har hon i och för sig rätt. Vi får kanske försöka dela upp sysslorna lite jämnare på helgerna för att undvika det här problemet? Samtidigt tycker jag det är skönt att laga mat SJÄLV en gång i veckan och unnar verkligen Eric att få leka med sin dotter istället för att skala morötter i köket.

Hmm.

Day 3- My parents

January 23rd, 2011 | Posted by Jess in Kärlek. | Listor. | Sverige. - (0 Comments)

Min mamma

Hon heter Anette och är 62 år gammal tänkte jag skriva, men det är hon ju inte alls! Hon är född -62 och det är en jäkla skillnad. Hennes föräldrar, min mormor och morfar, är pensionerade lantbrukare och därför är mamma en bonnatös ut i fingerspetsarna. Hon är duktig på att laga mat, baka, safta, sylta, stycka gris och göra korv. Dessutom är hon väldigt bra på andra pyssliga handarbetssaker som typ stickning, att sy och virka och laga saker och så där.
Hon är fruktansvärt praktisk och realistisk, på gott och på ont naturligtvis. Tyvärr har hon nästan alltid rätt, även om vi barn långsamt börjar knappa in på den punkten. Hon är full av kloka råd, hon lyssnar och håller med och har alltid nåt vettigt att säga. Hon är finast i världen min mor, och jag brukar ofta tänka att jag vill bli en precis likadan mamma som hon.

Min pappa

heter Göran och är tre år äldre än mamma. Han har eget företag och kör grävmaskin i Malmö varje dag. Han har även odlat skägg sen i höstas, väldigt framgångsrikt kan tilläggas, tydligen kallas han “Obama” på jobbet.
Han är ganska lik mamma egentligen, iallafall när det kommer till hantverkandet och de praktiska grejerna. Pappa byggde vårt första hus i Fränninge och när det blev för litet så byggde han det här som jag sitter och fryser i just nu. Han är grym på att snickra, mecka, bygga och klödda som man säger på ren skånska. Han är inte lika varm och öppen som mamma, men han är klok och lojal. Han har varit med om mycket i sitt liv men för mig är han fortfarande lika stor, respektingivande, ärliga, bullrig och rolig. Fina fina pappa som jag vet gör och alltid kommer göra, allt för oss.

– Posted using BlogPress from my iPhone