Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Pannkakshuset

March 24th, 2012 | Posted by Jess in Mat. - (0 Comments)

Vi skulle avsluta dagen idag med lunch och det blev på en pannkaksresturang. Jag blev lovad att de också hade andra saker där. Stället var ganska nedgånget och servitrisen OTROLIGT otrevlig. (Dessutom såg hon ut som en plastig, omodern skyltdocka i ansiktet, men nu ska vi ju inte sjunka till personangreppsnivå.) Jag beställde en ceasarsallad, eftersom det var det enda som de hade utan pannkakor eller crepes till. Salladen ville jag ha utan ansjovis (?) och utan krutonger och med extra parmesan. (Visade sig vara fejk-parmesan som naturligtvis inte ens var särskilt lik riktigt parmesan alls.) Sen ville jag även veta om ägget som skulle komma med den (sen när är det ägg i en ceasarsallad annat än i dressingen?) var kokt eller rått eftersom jag hatar när gulan rinner. Det fick hon springa och kolla upp. Ägget skulle vara pocherat fick jag veta, önskade av tanten att det skulle vara HÅRT pocherat så att jag inte skulle behöva klökas. Iallafall, den här beställningen var så komplicerad och jobbig att hon fick springa till köket tre gånger för att fråga saker, suckade och himlade med ögonen. Jag var inte ens sugen på att äta efter det.

Hon var även otrevlig mot Mariko som försökte beställa sin dricka och servitrisen sa gång på gång: “Jag hör dig inte. Jag hör dig inte.” Men stod bara där ändå med ett arrogant uttryck i ansiktet och vägrade ta sig närmare för att kunna höra utan att Mariko skulle behöva skrika.

Men maten kom och den var god. Ja. Inte mer. Inte mindre. Eftersom allt är så jäkla dyrt här så tänker man hela tiden att nu kommer salladen var väldigt god eftersom jag betalar typ 140 kronor för den, men sen smakar maten som om den kostar 60 och är dagens rätt på nån vägkrog. Inte okej.

Nästa gång får jag väl ta pannkakor dådå, för att se om de ens kan göra det rätt. Blev lite frestad att beställa in ett lass med blåbärspannkakor eller chocolate chip som från Dinern i Livingston, men då hade jag väl bara blivit besviken. Dessutom var jag mätt och inte så sugen på att lägga en fuskdag på ett skabbigt pannkaksställe.