Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Två sprutor i låren

April 28th, 2016 | Posted by Jess in Skit. | Tyskland. - (1 Comments)

Vi har haft en lite tuff dag idag, Elsa och jag. Eller mest Elsa kanske, men det är inte så kul för mig heller när hon inte mår bra. Och allt är den moderna hälsovårdens fel. Vi var ju hos doktorn imorse för att fylla på ett par vaccinationer och idag behövde vi inte vänta mer än 50 minuter innan läkaren stressat kom in och stack en spruta i varje barnlår.

Sen somnade Elsa i vagnen på vägen hem, sittandes med ett kex i munnen. Det händer nästan aldrig nu för tiden. Väl hemma vaknade hon till och åt lunch och sov sen i två timmar, precis som vanligt. Sen vaknade hon och var så ledsen. Grät nonstop i säkert en halvtimme och tog sig för låren där sprutorna hade satts. Inget hjälpte, inte ens de små filmerna på moster Jannickes hundvalpar som annars är det bästa hon vet. Hon bara grät och grät och grät. Vi skypade med mamma vilket distraherade litegrann, men sen grät hon igen när vi la på. Jag ringde till doktorn eftersom detta är så ovanligt för Elsa, även de andra gångerna hon blivit vaccinerad har det inte varit så här. Och dessutom var hon inte svullen, röd eller varm på benen där hon fått sprutorna.

Hos doktorn sa de bara att jag skulle ge henne paracetamol om hon fick feber, men det hade hon inte. Så vi kämpade oss igenom snack och gick sen till lekplatsen en sväng där hon blev nöjd efter ett tag, så länge hon inte behövde röra på benen utan bara satt i sanden och mosade sandkaka efter sandkaka som jag bakade åt henne. Lilla strumpan.

Sen grät hon igen när vi kom hem och ville inte bli buren upp för trappan och heller inte gå. Till slut däckade hon vid tandborstningen och jag fick krångla på henne sovpåsen och säga godnatt samtidigt som hon kved i halvsömn. Nu hoppas vi på bättring tills imorgon och en lugn natt.

Om man ändå kunde se var hon har ont

January 21st, 2016 | Posted by Jess in Skit. | Ungen - (0 Comments)

Elsa har ont nånstans och har vaknat en gång i halvtimmen sen hon somnade mot Erics axel med min vaggsångsversion av Må din väg gå dig till mötes i öronen. Jag vet inte var hon har ont, men min livserfarenhet säger mig att lite sömn inte kan skada, så jag önskar så innerligt att hon kommer till ro nu och kan få sig lite av den varan.

Under tiden vi väntar på att det ska bli sängdags för oss vuxna också, njuter Eric och jag av tre (3!) nya New Girl-avsnitt, hade missat att det hade börjat igen. (Och Schmidt och Cece planerar bröllop så man blir ju lite avundsjuk på dem…). Jag kör blåbärste till serietittandet och Eric Snobben-kex. Nu när ni vet det kan ni säkert också gå och lägga er.

 

Benhinneinflammation…

March 19th, 2012 | Posted by Jess in Skit. - (4 Comments)

Så. Himla. Störigt. Här har jag gått och blivit värsta motionären och försöker lära mig att jogga som en normal människa när katastrofen plötsligt inträffar. Mina benhinnor vill inte vara med mer. Igår efter veckans tredje joggingtur så hade jag så fruktansvärt ont innuti skenbenen att jag knappt kunde vicka på tårna.

Inte bra. Google sa att man ska vila, skaffa nya skor och gå till sjukgymnast. Alla tre alternativen kändes ganska uteslutna. Jag vill inte sluta röra på mig nu när jag precis har kommit igång. Jag har inte råd att köpa nya skor när de jag har nu bara är ett år gamla. Och jag vill verkligen inte lägga tid och pengar på en himla sjukgymnast.

Suck.

Idag när jag vaknade så gjorde benen fortfarande lika ont så jag får väl erkänna att det nog inte är en bra idé att springa igen imorgon. Ska vila från konditionsträningen den här veckan har jag tänkt och köra vidare med burpeesen och situpsen. På fredag sticker jag till köpcentret med mina gamla skor så får de testa mina fötter och försöka hitta en sula att ha i skon.

Lite bakslag, men när jag känner hur ont det gör så får vilan och de extra pengarna vara värt det för att jag ska kunna jogga i mer än en vecka till.

Kindlein.

March 7th, 2011 | Posted by Jess in Filosoferande. | Jobb. | Sverige. - (1 Comments)

Jag tittar på TV4s nya serie En unge i minuten. Det är dramatik, smärta och blod på hög nivå och jag sitter där som ingenting och soppar på mitt gröna vaniljte. Vanligtvis måste jag kolla bort vid minsta snuskiga slash obehagliga detalj. Men det här är nåt annat, det här naturligt, det är livet själv de har filmat där på BB i Karlstad eller Strömstad eller var det nu är. Samma känsla bor i mitt hjärta programmet igenom: Jag vill också ha det. Även om jag inte skulle lyckas med nåt annat i livet så vet jag att jag blir jag världens nöjdaste om jag får ett barn. Det är i stort sett mitt viktigaste livsmål. Är det okej, ska vi säga så? Åh. Ååååh.

– Posted using BlogPress from my iPhone