Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Laser i näsan

June 29th, 2012 | Posted by Jess in Australien. | Ego. - (0 Comments)

Klockan 10.30 i förmiddags stegade en regnvåt svenska in i en liten hudvårdssalong cirka tjugo minuter härifrån, nöjd med att ha lyckats ta rätt buss, men samtidigt nervös för det som komma skulle. Damen, Meryl, som jobbade i lilla affären var världens trevligaste. Jag hade lovat Eric att vända på klacken bums om hon verkade oseriös eller smutsig eller sådär, men jag blev lugn direkt.

När jag stegade fram för att visa lilla pricken på näsan och liksom be lite om ursäkt för att det var en sån liten grej så blev jag hejdad av Meryl som upplyste mig om att hon hade sett fläcken redan när jag kom in genom dörren. Okej. Sen fick jag fylla i lite papper och Meryl undrade om jag ville sitta med bedövningskräm i tjugo minuter innan hon började, men jag sa nej tack och ville hellre vara effektiv och få det gjort.

På en liten brits i hennes behandlingsrum fick jag ligga och fläcken blev inspekterad och Meryl varnade för dåligt resultat första gången och jag kontrade med att det inte kan bli fler besök eftersom jag lämnar landet för gott på tisdag. Vi kom överens om att hålla tummarna för att denna enda session skulle vara nog.

Sen fick jag se laserpennan som skulle strypa det spruckna blodkärlet på min näsa, det såg ut lite som en minificklampa och Meryl varnade för en lätt smärta, satte på mig ett par mörktonade glasögon och körde igång.

Det var inte skönt. Det kändes som en eldupphettad nål väldigt fin nål kördes djupare och djupare och djupare ner i skinnet på mig. Jag bet ihop tänderna och knöt nävarna och låg still. Varje gång jag tänkte att nu jäklar går det inte mer, så flyttade hon strålen en macromillimeter och började om. Totalt varade det i fem minuter kanske och sen var Meryl nöjd och min näsa såg väldigt solskadad ut.

Medan Meryl berättade om sin son som hade problem med sin vattenräkning så fick jag hålla en ispack på näsan, vilket efter ett tag gjorde nästan mer ont än laserbehandlingen. Sen fick jag aloeverakräm på hela näsan och blev informerad om att ibland blir det som en liten brännblåsa precis där det största blodkärlet suttit, men den ska man låta bli.

Ja, sen var jag klar hos snälla australiska Meryl och vandrade mot bussen igen.

Nu ser näsan ganska rosaröd ut och är dessutom väldigt fräknig, så det är svårt att säga hur stor förändringen blev. Men jag tror nog att den ilsket röda pricken är borta och förhoppningsvis kommer den inte tillbaks heller. Ever.

Ni kan få en efter-bild om nån dag, när näsan inte ser ut som jordgubbsglass, okej?

Näsfläcken ska bort!

June 26th, 2012 | Posted by Jess in Ego. - (0 Comments)

Jag ska till tant doktorn på fredag! Huddoktorn! Hudterapeuten eller vad hon nu vill kalla sig. Som av en slump så tittade jag ut genom bussfönstret i rätt ögonblick idag och såg en liten klinik som låg precis vid en busshållplats (= enkelt att ta sig dit). Jag antecknade internetadressen och kollade upp stället nu när jag kom hem. De gör det som jag vill ha hjälp med, nämligen den här röda fläcken på min näsa som jag hatar. Alla tror att det är en finne och den går inte att sminka över utan att jag ser ut som en drag queen. Dessutom har jag haft den i sex månader nu, utan att den försvunnit.

Iallafall. Det är en såkallad broken capillary, sprucken kapillär (hemmagjord översättning) som de behandlar med en laserstråle. Jag ringde trevliga kvinnan som har studion och hon förklade att det gör ont, men är över inom fem minuter och att fläcken försvinner medan hon gör det. Hon bränner ihjäl blodkärlet typ, dålig (och ganska dramatisk) svenska, men ni fattar.

Jag förklarade mitt läge med hemresa på tisdag och bad om en tid på fredag och eftersom det är en ganska snabb procedur så kunde hon trycka in mig klockan elva på fredag. Spännande va!?

Ska tilläggas att jag har forskat kring den här fläcken och hur jag skulle kunna få bort den, i många månader. Jag har läst på om olika metoder, olika lasrar och finkammat olika hemsidor och kliniker. Nu blir det alltså av. Och ja, jag inser att jag kanske är lite fåfäng och att det är en onödig sak att lägga pengar på, men den stör mig verkligen och har gjort ett bra tag. Punkt.

Håll tummarna att potatisnäsan min är jämnbeige sen dådå!

 

Ser ni na’?