Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Vuxenhäng i Hamburg

May 8th, 2017 | Posted by Jess in Kärlek. | Resa. | Tyskland. | Ungen - (2 Comments)

I torsdags, efter några timmars försening på grund av en våt och högljudd storm här i Frankfurt, fick vi se mamma/mormor igen. Det var ju bara lite drygt två veckor sen hon och pappa/morfar hälsade på oss, men nu var hon här med ett större syfte. Hon passade nämligen Elsa från fredag morgon till söndag eftermiddag. Eric och jag tog vårt pick och pack och drog till Hamburg tillsammans med Lars och Linda. Och vilken helg det sen blev! Trots att jag saknade Elsa hela tiden och fick tårar i ögonen när jag fick en uppdatering hemifrån Frankfurt, så hade vi det så himla härligt, bara vi vuxna. Det bidde tre härliga dagar med god mat, många skratt och framför allt tid att prata till punkt utan att en unge avbröt. Det händer ju aldrig nu för tiden att man har tid att prata till slutet av en konversation.

På lördagen hade vi dessutom ett bröllop att gå till! Romantik, mer god mat och fina människor gjorde ju knappast helgen sämre. Dessutom hölls festen på 20e våningen i ett hus precis vid hamnen, där det firades hamn-födelsedag som avslutades med en 20 minuter lång fyrverkerishow från ett jättelikt kryssningsfartyg mitt i hamnen. Vi dansade litegrann, men helt ärligt hade jag ont i både fötter och rygg efter allt stående och obekvämt sittande, så vi blev inte så extremt långvariga. Det var en massa härliga ungar där som sprang omkring med heliumballonger och dansade så gulligt med sina föräldrar. Då saknade vi våra barn lite och turades om att visa fina bilder på dem på telefonerna. Samtidigt var det så skönt att inte oroa sig för övertrötta, sockerhöga små liv som behöver lägga sig och sova i en glaskista på 20e våningen, samtidigt som DJn spelade musik som ekade mellan väggarna.

Dagen efter åt vi frukost på det lyxiga hotellet där vi hade sovit bort svullna gravidfötter (mina) och Gin Tonic-ångor (Erics), innan vi tog två kaosiga tåg tillbaks till Frankfurt igen. Mamma/mormor hade då redan stuckit till flygplatsen för att åka hem till Sverige igen och Erics föräldrar var här för att täcka upp glappet. Jag bröt naturligtvis ihop när jag äntligen fick krama om min lilla tjej igen, och försökte hulkande förklara för henne att det finns glada tårar och ledsna tårar. Det var bara en så himla lättnad att vara tillsammans igen. Som det ska vara. Ordningen återställd.

Samtidigt är jag så himla tacksam för att mamma kunde komma och ta över skutan en helg sådär. Hon betalade i princip massor av euro och kronor för att komma och jobba för oss en helg.. Inte en enda gång var jag orolig för Elsa, trots att detta var första gången som Eric och jag gjorde något utan henne i TVÅ HELA DYGN. Hon hade naturligtvis haft sin egen semester här hemma med massor av uppmärksamhet, godis och lekplatshäng. Nu börjar hon varje mening med “Mormor…”och kallade på mormor när hon vaknade och var törstig i natt.

Så ja. Bra helg med bra energiuppladdning inför kommande familjehelg i Bad Homburg, flytt och allt annat som vardagen planerar att kasta i knät på oss.

Heeeej! Hej Sverige! Hej Tyskland! Vi är tillbaks i landet, sen i torsdags. Det var en väldigt fin vecka i Sverige som avslutades med att mamma passade Elsa så att jag kunde gå ut och äta middag på restaurang med mina bästa kompisar. Vi hann snacka bort tre timmar plus bilresa fram och tillbaks till stan, medan de där hemma på landet åt köttfärssås och lekte. Elsa nattades sen utan några större missöde. Dagen efter var det dags att bege sig mot gamla välkända Kastrup Flygplats igen. Tyvärr var det storm i Frankfurt så jag fick tillbringa de sista 20 minuterna med att hålla sovande Elsa med en hand och en spypåse i den andra som snabbt blev fullare. Inte så superkul. Men vi överlevde det också.

Sen var det tillbaks till verkligheten när Eric inte var hemma från jobbet förrän 20.30 och Elsa skrek i en halvtimme för att hon saknade mormor. Och Alba. Som hon pratar om denna hund, mina föräldrars dalmatiner. Vi måste nog sören skaffa en hund en vacker dag. Alternativt skaffa vänner här i landet som har en hund.

Ja, och sen dess har Eric varit ledig. Vi har firat min födelsedag med blommor och flaggor och jordgubbstårta. Vi har cyklat på långtur längs Main i lördags när det var 18 grader varmt ute. Vi har spanat in vårt blivande hem i Bad Homburg och fikat med svärföräldrarna. Och idag har vi handlat, gått på promenad och jobbat (jag). Eric ska vara ledig hela veckan och på torsdag åker vi tåg upp till Berlin för att hälsa på släkten. Det ska bli mysigt.

 

Det febriga plåstret

January 8th, 2017 | Posted by Jess in Ungen - (0 Comments)

Elsa var sjuk igår. Och två dagar innan det. Och egentligen nog idag också. Men igår var det värst. Sist hon var så dålig var lämpligt nog när vi skulle fira hennes första födelsedag för tio månader sen. Hon har vaknat i panik varje halvtimme de senaste tre nätterna. Antingen av akut törstighet, eller för att det rann snor på överläppen, vilket hon inte kan acceptera, eller för att hon hade ont i halsen och kände sig hängig. Igår somnade hon om i vår säng med fötterna på min mage. Sen spenderade vi i princip hela dagen i det läget. Gosade, kramades, drack juice och försökte hitta nya böcker som vi inte redan hade läst fem gånger. Hon var så varm, så varm. Och så ledsen och ynklig och trött och slö och liten. Vi brukar vara väldigt snåla med paracetamol, men igår gick det inte att låta febern göra sitt jobb ostört. Så vi gav henne en liten hutt var sjätte timme, efter nogrann konsultation med Emelie och Malena (aka the supermoms). Och idag mår hon mycket bättre.

Hon har ögonen öppna på hel stång, hon pratar och fnissar. Och är hungrig! Igår åt hon några vindruvor bara. Och en glass som hennes mormor via ett uppiggande skype-samtal föreslog. Så nu ska jag joina min frukost-fixande familj i köket och vara glad för att det bara var feber och att vi har medicin som underlättar i sådana här lägen.

Ibland är jag alldeles trött i huvudet efter en hel dag med Elsas diskussioner och alla berättelser som hon kräver att jag drar om och om igen. Men efter en dag då hon ligger matt i min famn och inte vill prata alls, så saknar man ju den där lilla rösten direkt. Nu ser jag framemot att höra om hur hon ska hjälpa mormor med tomtarna nästa år, hur Alba spillde en bit hundmat bredvid sin skål och hur pappa en gång ramlade med cykeln och slog sig på magen. Världens bästa unge, som vanligt.

Besök av Elsas muddmudd och muddfadd

March 28th, 2016 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

I fyra dagar hade Elsa sina morföräldrar på besök här i stan. Det var härligt tyckte vi alla tre, alltså Eric och jag också. Vi hängde massor och Elsa hade en hängiven publik som gav henne uppmärksamhet, applåder, fnitter och barnpassning. Dessutom fixade pappa garderober och skåplås. Mamma städade och donade så fort hon fick chansen. Och några morgnar lekte Elsa med dem i vardagsrummet så att Eric och jag kunde ligga kvar i sängen en halvtimme extra och läsa morgontidningar i lugn och ro. Det är ovärderligt.

Det känns bra att Elsa och mina föräldrar lyckas bygga en relation, trots att de inte ses så himla ofta. När det väl blir så blir det intensivt och tight och allt på samma gång. Och jag blir irriterad för att en förälder alltid är en förälder, men älskar det på samma gång.

Nästa gång vi ses blir i maj när vi sticker till Sverige och flyttar in hos dem. Det blir fint det.

Tårtdrömmar och gratisturer

February 2nd, 2013 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

Utsatte mig själv för prövning igår när jag var hemma hos mormor och morfar för att fira mormor som fyller år idag. Vi fick massa god mat, som vanligt. Huvudrätten funkade utan problem och smakade så gott. Jag åt gulasch med grönsallad, inlagd gurka och några ostskivor. Så kom efterrätten och då har mormor bakat den maffigaste prinsesstårtan någonsin. Det är typiskt det där, för ofta när jag är sugen på sött så är det just prinsesstårta som dyker upp i tankarna. Lyckades iallafall hålla mig till en kopp te och lovade mormor att äta en bit tårta så fort jag är smal. Hon hävdade då att jag är smal nog redan nu, men det håller jag ju inte riktigt med om.

När vi hade snackat färdigt om grannar och Arbetsförmedlingen och sjuka killar och annat krafs så släppte mor och far mig på busstationen där jag bordade bussen mot Dalby och Malmö. Killen som körde bussen lät mig åka gratis eftersom det var fredag och han uppskattade “söta passagerare”. Antagligen inte helt politiskt korrekt, men är man fattig student kan man inte vara kräsen. På nya bussen i Dalby fick jag ju betala, men hela resan gick alltså på 36 kronor istället för 75 som det vanligtvis kostar. Win.

 

Jaha, så är det fredag igen och när den här dagen är slut, om cirka två timmar, är det bara fem dagar kvar innan jag sätter mig på ett plan ner till Tyskland. Ska bli skönt att få se Eric igen och framförallt skönt att få stanna längre än en helg.

Igår var en bra dag, trots allt. Jag var och donerade lite blod tillsammans med Ulrika på förmiddagen, blev lite yr och svimmfärdig av det, konstigt nog, men återhämtade mig sen efter att ha druckit massor med vatten och spenderat en timme på golvet med fötterna på sängen. Så då gick jag och hämtade de finaste ungarna i Malmö på förskolan. K och O hade firat Lucia hela dagen och var nog lite slitna, men vi hade ändå roligt i snön innan vi gick hem och värmde oss. De fick mat och blåbärssoppa till efterrätt och sen varsin liten julklapp från mig. Jag hade köpt Play-Doh, lera, till dem som båda verkligen uppskattade. K började genast bygga saker och pyssla ihop små maträtter medan O tyckte det var roligare att lyfta burkarna i och ur lådan de kom i. Gulliga ungar!

Sen kom deras mamma hem med en julklapp till mig också! Så himla snällt och onödigt och oväntat! Jag fick en teburk och ett te, passar mig, som är storkonsument av te, skitbra! (Jag drack en premiärkopp senare med ekologisk vispgrädde i för extra lyx och det smakade som varm glass!)Dessutom fick jag dricks på lönen också och en massa julkramar och gick därifrån glad och varm i hjärtat. Fina människor som jag hittat via annons och trivs jättebra med.

Idag har vi varit i skolan en liten stund, sen på Stortorget, sen hem och slöa och käka. Och nu sitter jag här. Med lite sand i ögonen. Kanske blir en tidig sänggång?

Imorgon ska jag ta en powerwalk tror jag, samt slå in julklappar och skriva novell. Hej! Och ja, förresten, mormor! Tre okända människor har kommit fram på stan och berömt min fina mössa och frågat var de kan köpa en likadan! Jag berättade stolt att min mormor stickat den åt mig! Komplimanger till dig alltså!