Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

elephant

Jag har tillbringat lite mer än ett dygn i Sövde, på landet, hemma hos min mamma och pappa. Det är mysigt där. Mysigt och tyst med granar och träd precis utanför fönstret. I fredags körde vi familjekväll. Mina syskon kom på besök och vi åt smarrig smörgåstårta som var garnerad med massa räkor och rökt lax och ägg. Låter LCHF, men det var ju vitt bröd inuti som jag ändå bestämde mig för att äta kontrollerat av. Hade gjort en deal med mig själv och mina SMART-mål om att jag fick äta en 8×8 cm stor bit samt en matsked efterrätt. Det gick hur bra som helst! Efterrätten var en god, varm chokladpudding som serverades med vispgrädde. Yum!

Familjehänget var alltså väldigt trevligt, vi snackade skit om gemensamma bekanta samt uppdaterade varandra om vad som hänt sen sist och sådär. Samt lovade i princip mamsen och papsen att inte glömma att komma och hälsa på dem.

När alla hade åkt hem kokade mamma och jag en massa vatten och körde igång med disken. Ja, ni läste rätt, diskmaskinen har inte kommit till Sövde än. Men det går bra ändå.

Idag körde mamma och jag igång dagen med en powerwalk i det finaste vädret på länge. Solen lyste, det var runt -5 grader och vindstilla. Vi pratade och gick så snabbt vi orkade och jag kände (passopp, nu kommer det en klyschig mening) att det är det bästa jäkla sättet att börja en dag på. Energin bara strömmar rätt in i kroppen. Efter sex kilometer kom vi in med rosiga kinder och stora leenden. Mamma körde på zumbaevent i Höör och jag gjorde eld i öppna spisen, kokade stor kopp te och satte igång med lite pluggande. Underbart tyst. Bara jag och hunden hemma. Varm brasa. Grönt te. Jag mådde så bra.

Sen snörade jag på mig mina kängor igen och gick hem till bästisen Malena, hennes dotter Miriam och hennes kille Tony som passande nog bara bor femton minuters snabb promenad från mina föräldrar. Jag fick kramas en massa med Miriam 1 månad och fyra dagar gammal och hon är ju såå go. Malena är också go och Tony med. Vi fick snackat en massa, Miriam bajsade mig i handen (med blöja på thank the lord) och sen gick jag hem igen. Om möjligt med ännu mer energi i kroppen.

Nu är jag tillbaks i Malmö, har ätit lax och örtagårdssås till kvällsmat och halsat en grön te till. På tvn testar Lasse Kronér om vuxna är smartare än femteklassare och Eric har tagit sig till Sachsenhausen för pizza och skatteredovisningsarbete, alltså blir det inget skypande. Jag sitter här, i sängen, med ömmande knä och lugn i sinnet. Ska snart läsa lite Grain of Wheat och kanske se en film. Det blir bra så.

Jag är bra så.

Kulturell dag i stan

March 9th, 2012 | Posted by Jess in Australien. - (2 Comments)

I onsdags mötte italienske Alessandro, som är här på samma stipendium som jag, och jag våran kontaktperson professor Diana. Hon tog oss sen i sin bil in till Adelaide och migrationsmuset, väldigt generöst av henne. Det var soligt och fint och jag var på bra humör och Diana var ännu gladare. Hon bara älskar att vara guide åt oss hjälplösa européer. Smiley.

Vi gick igenom våra arbetsuppgifter och utställningen lite snabbt och sen skulle vår blivande chef på muséet till ett annat möte. Alessandro skulle sen träffa någon annan tillbaks på skolan så han stack, men Diana undrade om jag skulle vilja gå med henne till Adelaides konstmuseum som låg precis i närheten. Varför inte tänkte jag. Så vi gick dit och började med varsin kopp kaffe respektive te som Diana bjöd på. Sen tog vi en snabb vända genom muséet, jag måste absolut tillbaks en annan dag. Så himla mycket fina tavlor och intressanta tavlor, alla reflekterandes Australiens historia.

När vi var klara med muséet och jag började känna mig lite smått färdig med att le och nicka och lyssna och vara intressant hela tiden, så undrade Diana om vi inte skulle ta en sväng ner till Adelaide Writer’s Week också, eftersom jag hade berättat när vi fikade att jag gillar att skriva. Visst svarade jag positivt och sen gick vi där litegrann också, lyssnade på slutet av ett föredrag av en sydafrikansk författare och sen fastnade jag i tältet där de sålde böcker. Då var Diana tvungen att åka hem så vi skiljdes åt.

Jag satte mig sen ner i skuggan och lyssnade på en man som pratade om sina memoarer han skrivit efter att han blivit blind. En väldigt intressant man, men jag började känna mig trött och hungrig så jag tog till slut bussen mot Flinders och efter ungefär 45 minuter var jag hemma igen.

 

Pensionärerna och jag lyssnar på föredrag.

Att läsa är bra för mig.

February 28th, 2012 | Posted by Jess in Australien. | Böcker. - (0 Comments)

Så. Förra veckan läste jag ju en del eftersom jag var för trött och ledsen för att orka göra någonting annat och jag trodde att jag skulle behöva snåla med internetet. Nu behöver jag inte det, men det är ändå skönt för huvudet och ögonen att inte behöva stirra på en skärm fram till läggdags varje kväll. Min Keppler bok från Sverige var så spännande att den tog slut för snabbt, därför tog jag tag i saken idag efter class och sökte upp den skönlitterära avdelningen av skolans bibliotek. Det fanns massor där. Fint uppdelat efter länder också, så naturligtvis lånade jag tre böcker av australiska författare. Så nu ska här läsas. Återkommer med recensioner om det visar sig vara något ni måste kolla upp hemma i Sverige/Tyskland.