Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Det finns ett ställe som heter Coloria på Eschersheimer Landstrasse i Frankfurt och vet ni, där får man pyssla. Alltså, man får måla på keramikföremål som de har där. Min kompis Josefin Körsbär är stammis och det var henne jag träffade där i tisdags. Jag kom samtidigt som Izabella och vi fick en snabb introduktion av Josefin innan det var dags att välja Rohling, alltså vilket porslinsföremål vi ville ha. Det fanns massor.

Jag var sugen på en salladsskål, Izabella tog en stor kopp och Josefin jobbade redan på en kopp till sin mamma. Sen fick man välja verktyg, typ pensel eller pinne och basfärg. Det fanns kanske femtio olika? Överallt stod fina föremål som de redan hade målat och visade upp olika tekniker på. Väggarna var målade och stolarna och borden, allt var så färgglatt och soligt att både Izabella och jag blev paralyserade och valde grått som vår basfärg. Hon askgrått och jag mullvadsgrått.

Sen snicksnackade vi lite medan vi målade, tjejerna drack sekt och jag en vatten. Kreativiteten flödade och under våra varsamma händer växte vackra konstföremål fram. Typ så. Izabellas kopp blev alltså grå med pastelligt rosa prickar och en söt signature i botten. Josefins kopp blev lila med vita kanter och en fin mammastämpel på sidan. Min salladsskål blev grå och vit med prickar i rader på botten.

Såklart blev jag inte klar och Izabella och Josefins föremål måste de lasera och bränna. Jag har nu två veckor på mig att komma tillbaks för att göra klart. Jag längtar redan.

Besök på konstmuseum i Adelaide

May 29th, 2012 | Posted by Jess in Australien. - (0 Comments)

Då ska vi se. I söndags tänkte Julia och jag var kulturella så vi satte oss på bussen in till Adelaide och vandrade mot Konstmuséet. På vägen dit hann vi med att spana lite efter lämpliga souvenirer och presenter till de där hemma, men det är svårt. Allt är både dyrt och kasst på samma gång. Eventuellt får ni inga presenter helt enkelt.

Väl på muséet så kom vi alldeles lagom till en guidad tur som började klockan 14. (Det är väldigt nimt och frikostigt att både inträde och turer på museumen i stan är gratis.) Det var vi och ett äldre par från Sydney samt guiden, en färgstark kvinna i femtioårsåldern. Vi började sen vår tur som bara varade en timme vilket betydde att vi inte hade tid att prata om alla tavlor och skulpturer och konstverk. Men en del hann vi med och jag tyckte det var skitintressant. Hon berättade liksom historierna bakom tavlorna och hur det australiska samhället såg ut just då. Eftersom jag inte vet någonting alls om konst i sig, så var det skönt att slippa det där “se hur penselstrecken skriker ut ångesten över hans döda labrador”. Ja, ni fattar.

Efteråt gick vi en sväng till i Adelaide innan vi satte oss ner på café och drack cappucino och grönt te. Och snackade bort några timmar. Hon är bra Julia, vi har samma syn på saker och ting, samma bakgrund. Det är något som håller oss européer samman, fast vi är från olika länder.

Ja, sen väntade vi lite på bussen och åkte hem. Lyckad söndag!

På bilderna syns tre olika verk av aboriginska konstnärer.