Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Vin och spel

February 11th, 2012 | Posted by Jess in Friends. | Tyskland. - (0 Comments)

Igår var det alltså spelkväll hemma hos Yvonne och Angelica som gällde. Jag var försenad, som vanligt, på nåt vis lyckas jag aldrig komma ihåg hur långt utanför stan de där två egentligen bor och tror alltid att det går fint. Igår fick jag dessutom vänta 8 minuter på U-Bahnen, något som inte heller fanns med i planeringen. Fram kom ja iallafall så småningom och lämnade över lite godis, tortillachips och den där flaskan rött vin som jag hade införskaffat. Izabella och Anna var också där, vi väntade tills Angelicas siamesiska muffins var färdig och sen flyttade vi oss in i vardagsrummet för att spela lite spel. Först ut var Pictionary, en väldigt snuskig version tyckte jag, men så är jag ju också relativt pryd jämfört med de andra.. Några svåra hade vi med, jag skulle till exempel rita bland annat “energitjuv”, Anna fick “panikattack” och Angelica “klimakteriekossa”. Roligast var när Yvonne skulle rita “analklåda” och nöjer sig med att göra ett uppochnedvänt hjärta där hon ringade in en liten del på mitten. Ingen fattade nånting, men Anna började sprutar ur sig substantiv som en galning tills hon till slut säger “analklåda!” och Yvonne nickade nöjt.

Efter att vi tröttnat på det körde vi några rundor av ett annat spel som går ut på att man ska beskriva ord för sina lagkamrater. Anna, Yvonne och jag vann båda gångerna. Första gången precis och andra gången med ren utklassning. Sen körde vi Galenpanna, det var också väldigt skoj. Där får man en lapp i pannan med ett namn på också ska man med hjälp av ja- och nejfrågor gissa vem man är. I första omgången var jag Meryl Streep, sen var jag Batman och sista gången, då jag på nåt vis fick pinsamt hjärnsläpp, så var jag Eric Saade. Sällskap hade jag av bland annat Ringaren i Notre Dame, Hugh Hefner, Blondinbella och Ingvar Kamprad. När klockan var sen, natten svart och vinet slut delade Izabella och jag på en taxi riktning Westend/Bockenheim och sen väntade jag en halvtimme innan Eric dök upp och vill bli insläppt och sen snarkade jag bort min lätta vinlullighet. Prata svenska är fint för psyket kom jag fram till.