Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

30-årskalas och mys i vardagsrummet

March 9th, 2016 | Posted by Jess in Friends. | Ungen - (0 Comments)

Idag har Elsa och jag varit på födelsedagskalas hemma hos Josefin som fyllde 30 idag. Det började lite knaggligt, för jag hade varit dum nog att inte tänka på Elsas sovrutiner när jag tackade ja till 11.00 som starttid. Behöver minst en halvtimme för att ta oss till Josefin också och Elsa brukar ju annars sova 9.30 till 11. Idag somnade hon naturligtvis inte förrän efter 10 heller och sen fick jag slita upp henne ur sängen och rusa mot blomsteraffären där vi träffade Noah och Izabella och gick och handlade blommor till nyfödde Eric och födelsedagsbarnet.

Väl framme hos Josefin, bara något försenade, väntade en underbar doft av pannkakor. Vardagsrummet var pyntat med blommor, serpentiner, Sverige-flagga på bordet och en 30-girlang i taket. Sen kom Kristina och den där nyfödde Eric som jag pratade om. Vi fikade, pratade förlossningar och sånt gottigt och Elsa åt risotto, lite pannkaka och kröp sen runt på golvet. Jag fick passa henne så att hon inte kollade för aggressivt på de sovande bebisarna i sina liggdelar. Men det gick bra.

Innan stora tröttheten tog över gick vi hemåt igen.

Sen sov hon en liten stund här hemma och sen pysslade vi bara omkring. Som vanligt. Det var dock väldigt mysigt och härligt idag. Vi lekte massor, jagade varandra, kastade boll, byggde torn, läste böcker, gömde oss under bordet, sprang omkring med gåvagnen, åt ost och kex till mellanmål.

Sen la jag henne, hon somnade själv idag igen och innan Eric kom hem vid 20 hann jag jobba lite från soffan. Det går i ett som de säger.

Soligt och smutsigt

May 13th, 2015 | Posted by Jess in Tyskland. | Ungen - (0 Comments)

Sommaren är på besök i Frankfurt, oklart om den tänker stanna, men just nu är det soligt och över 20 grader varmt, igår över 28 till och med!

Elsa och jag var i svenska kyrkan igår och hon tog en liten tupplur på en filt i skuggan och det kändes väldigt härligt. Idag ska vi fortsätta utnyttja vädret och dra på picknick i Gunthersburgpark, Molly, Pontus, Eric och Izabella kommer också. När jobb och dylikt är avklarat, så jag gissar att Molly som är aupair och jag kommer att vara först på plats.

Imorgon är det helgdag här så Eric ska vara hemma och mysa med oss. Vi behöver städa. Suck. Alltid behövs det städas. Så fort Elsa sover och det inte är PÅ mig så springer jag runt som en galning (en tyst galning som inte riskerar att väcka sovande bebis) och bäddar sängar, tömmer diskmaskin, duschar och liknande. Jag hinner liksom inte till de stora grejerna som att skura badrummet eller dammsuga, då är ungen redan vaken sen länge.

Men jag står ut. Det är så det är nu. Hon växer så det knakar och allt kan hända. Livet är fint!

Så var vi inne i maj månad och när jag tänker på att Elsa föddes i mars så har tiden gått obeskrivligt fort och däremellan väldigt långsamt. 

I söndags morse åkte vi till flygplatsen hela familjen för att hämta upp Jannicke, min syster, Erics svägerska och Elsas moster. Hon jobbar vanligtvis dygnet runt med sin hästverksamhet, men har skadat ryggen och får inte rida just nu och hade då plötsligt tid för ett besök i Frankfurt. Kul tyckte vi!

Söndagen började alltså med en bilfärd hem från flygplatsen. Vi var sugna på brunch på Yours här i Bornheim, men de öppnar inte förrän 11 och vi var vakna så tidigt att det var nån timme kvar. Vi satt i vardagsrummet och snackade istället, mumsade på godiset (det perfekta, löständerrika, svenska) som Jannicke hade haft med sig, ammade och så fick Elsa hänga en stund i mosters knä för första gången. 

Sen gick vi och åt bacon, vårrullar, croissanter, caprese och revben på Yours. Tyvärr var vädret trist och regnigt så det blev ingen längre promenad utan en eftermiddag och kväll hemma med mer prat och mer godisätning. Eric stack till jobbet en sväng och vi andra tre kollade på en halvdålig film innan vi (mest Jannicke och Eric om jag ska vara ärlig) gjorde kycklingwraps till middag. 

På kvällen försökte vi kolla på bra film med Will Smith, Focus, men Elsa var skrikig och ljudet på filmen dåligt så vi gav upp efter ett tag och sa godnatt istället. 

Igår var Eric på kontoret som vanligt och Elsa, Jannicke och jag gick ner på stan. Jag köpte sex par strumpor till lillstrumpan på H&M och papper till ett pysselprojekt på Idee. Vi spanade på folk, pratade och spankulerade längs med Frankfurts gågata och satte oss sen på Thai Express’s uteservering och åt curry med kyckling och räkor. Lagom tills dess vaknade Elsa i vagnen och fick äta lunch i det fria hon med. Det var lite knökigt och troligtvis var bröstet ute för inspektion mer än det borde, men som sagt i tidigare blogginlägg, att bebben får mat och blir nöjd är viktigast av allt. 

Efter att ha handlat till kvällens middag, vegetarisk lasagne med getost som Jannicke ville bjuda oss på, tog vi tunnelbanan hem, matade Elsa igen och gav oss sen av för att köpa créme fraiche och eventuellt glass. Det blev båda. 

När Eric kom hem åt vi mat, skitgod, och till efterrätt rabarber- och jordgubbspaj, också smarr. Sen satt alla med sina mobiltelefoner och datorer innan Elsa bestämde att det var sovdags. 

Nu ska vi snart skjutsa Jannicke till flygplatsen och säga hejdå för den här gången. Trist men life. Fint att ha haft henne här ett litet tag iallafall!

Långtråkiga dagar och värmebölja

July 18th, 2014 | Posted by Jess in Tyskland. - (0 Comments)

Solen är så solig och vädret är så vädrigt. Och varmt. Jättevarmt. Klockan är 21.49 och det är fortfarande över 35 grader varmt. Men det är fredag och årets mest långtråkiga vecka på jobbet är över. Det värsta som finns, mycket värre än att vara stressad och drunkna in post-its och deadlines, är att ha ingenting att göra. Ingenting. Varje dag denna vecka hade jag kunnat göra klart alla mina uppgifter på typ två koncentrerade timmar och sen gå hem. Men det kan jag inte, för om det ringer nån stackars sate från Sverige som inte förstår hur man ska knäppa ett armband eller som undrar vilken storlek deras hals har, så måste jag svara i telefon. Så jag sitter där och glor, minut in och minut ut. Retar vansinne på mina kollegor genom att försöka tjata till mig nåt att göra. Dricker massvis med te och vatten. Tömmer diskmaskinen. Fyller diskmaskinen. Sorterar papper som jag redan sorterade två timmar tidigare.

Suck. Alla våra har återförsäljare, det märks. Jag hoppas att nästa  vecka blir bättre, annars tar jag fasiken ut en semesterdag och målar om våra köksstolar istället.

Men som sagt. Helg nu. Eric och jag var på stan en sväng, åt lite middag och svettades. Drog sen till Friedberger Platz som är ett torg där diverse marknadsvagnar och massor av hippa människor samlas på fredagskvällarna efter jobbet för att dricka vin och öl och fira att helgen börjat. Jag hade dock redan fått i mig två glas tristess-vin på jobbet, så jag höll mig till vatten ikväll.

Nu är vi hemma igen. Har duschat svalt. Kollat lite bloggar och försökt komma fram till exakt hur komplicerat det egentligen är att gifta sig med en utlänning. Jag är alltså utlänningen i det här fallet.

Tror vi forskar vidare om det imorgon för nu ska jag lyssna på podcast i vårt hyfsat svala sovrum istället. Hörs!

Perfekt helg i Skånetrakten

May 7th, 2014 | Posted by Jess in Kärlek. | Sverige. - (0 Comments)

Jag har haft en mycket bra helg i Sverige. Den började med att Eric och jag tog oss till flygplatsen på fredagsförmiddagen. Jag älskar att resa ensam, men jag älskar ännu mer att resa tillsammans med min man. Vi tog oss fram till Sövde, åkte med en mycket dyr och skurril taxichaufför, fick sno pengar av mamma och pappa för att betala honom och bäddade sen på golvet i deras vardagsrum. Efter nån timme kom Mallan och Miriam och hämtade mig och vi åkte hem till Emelie och Ebbe och Nessa. Där återförenades tre bästisar och två gullungar och en hund och det blev några fina timmar med tjejsnack och hämtmat innan våra partners joinade oss och kvällen fortsatte med snäx och mer snack. Dessa barn som mina bästa vänner skapat, så himla perfekta. Och så perfekta föräldrar de är, alla fyra. Lugna och säkra och coola och kärleksfulla. Barnen blir där efter, sådana som man bara vill vara med hela tiden. Det är otroligt bra människor som jag har i mitt liv och det känns lika skönt i magen varje gång jag inser att ingenting har förändrats, trots att vi inte setts sen januari. Vi är fortfarande vi.

På lördagen började Eric och jag med en shoppingrunda i Sjöbo. Vi fick tag på både ett päronträd, en spardosa, rysk joghurt, rökt korv, några avocados och en burk bostongurka. Vi hälsade även på hos mormor och morfar som turligt nog var hemma och bjöd oss på kaffe och hembakade kakor. Jag unnade mig ett halv vaniljhorn som smälte i munnen, min mormor kan hon.
Väl hemma i Sövde igen tog vi en skogsrunda på en timme, lät axlarna sjunka ner i Skåneluften och höll varandra i handen på en bänk vid en sjö i en skog. Mysigt var det. När kvällen närmade sig kom mina småsyskon över på middag och vi hade det trevligt med högt och lågt, sorgligt och vackert. Det bjöds på god mat även där, chokladmousse LCHF-style och kycklinggryta med mycket peppar.

Jannicke skulle lämpligt nog på hopptävling i närheten på söndagsmorgonen, så jag fick upp Eric i tid och vi stack dit. Parkerade bilen på en klöveräng och fick flashbacks till tiden då jag och lillebror blev medsläpade på ponnytävling varje helg, mutade med korv i bröd och kioskgodis. Jag med en snuskig Jackie Collins-roman under armen och Jimmie med en traktor eller tre i en plastpåse.
Syster gjorde skitbra i från sig och det gjorde hennes för dagen något sparkiga häst också. De hade ett nedslag tyvärr, så fyra fel, annars hade de vunnit hela skiten eftersom de var snabbast av alla. Stolt och nervös stod jag där och strålade i morgonsolen, hon är så grym min siz.
Efter succén på tävlingsbanan körde vi hem igen, duschade och lastade in päronträdet i bilen. Ebbe döptes i en miniliten kyrka i Björka och alla var så fina. Storebror Viking hällde stolt upp vattnet i dopfunten, de rakryggade föräldrarna läste bön och rabblade namn som att de inte fanns en morgondag. Vi fick lyssna på Dessans ljuva stämma och titta på en gullig liten bäbbe som lugnt tog emot sina namn. Efteråt bjöds det på urgod smörgåstårta med lax och tonfisk och räkor och en fin våningstårta i blått med silverstjärnor. Jag fick ha Miriam i knät en lång stund, lukta på henne fjuniga huvud, fnissa olämpligt mycket med Emelie och Malena, och bara känna mig jädrigt nöjd med livet.

Dagen avslutades sen med årets första grillning. Köttig korv och hemmagjord vitlöksmajonäs med grönsakspaket och sallad. Trevligt så. Vi kollade sen Beck-film och Eric förstod nästan vad det handlade om och mamma gick och la sig och pappa var kvar.

På måndagen tog mamma och jag en kraftpromenad genom skogen igen, pratade om allt möjligt och sådär. Sen körde hon oss till Hyllie och vi tog flyget hem igen. Hem till hem två liksom.

Yster och Ostern

April 18th, 2014 | Posted by Jess in Annat. - (1 Comments)

Hej! Det är jag igen. Veckan på jobbet (istället för i Sverige) har varit ömsom långtråkig och ömsom full med arga människor som hatar mig. Sådär kul. Nu är det dock över för ett tag och jag hoppas att jag känner mig lite positivare nästa vecka.
Idag har jag städat pysslat fixat och Eric har jobbat städat jobbat. Han har möte med två klienter nu, på vårt hemmakontor. Jag har lagat kaffe och ställt fram köbekagårr. Ikväll kommer vänner från Aachen så det blir middag på stan och kanske nåt glas vin.
Imorgon ska jag först klippa mig (min vision: mörkt mörkt brunt, axellångt med flikig men rak lugg), sen ska vi hem till Erics föräldrar i Bad Homburg på påsk-blunch, som Kristina kallade det. En sen lunch med brunchinslag. Jag har handlat för många lyxiga ostar på Edeka som blir vårt bidrag.

På söndag finns det än så länge inga planer. Kanske en stroll längs Main? Kanske film och tv och soffans hela dagen? Jag är öppen för förslag.

På måndag sticker vi till Limburg så att Mira kan bli döpt och Eric samtidigt invigd som gudfar. Jag ska ha snygga blå heels och förhoppningsvis en frisyr jag inte hatar. Det blir bra! Tycker mycket om Mira och hennes föräldrar.

Vi avslutar dagens långfredagsinlägg med en bild på vårt något kitschiga påskpynt som tonas ner av mormors fina duk. Tadaa!

20140418-172130.jpg

Glad Påsk på er!

Cancellerad resa och helgplaner

February 13th, 2014 | Posted by Jess in Friends. | Jobb. - (0 Comments)

Då var det snart fredag igen. Livet är indelat i veckodagar och helger. Båda lika fullpackade med information och människor och aktiviteter och action. Veckan har bjudit på lite drama på jobbet, chefen bestämde hastigt och lustigt att min kollega i Sverigeteamet inte får följa med på eventet som vi har planerat där i mars, så nu ska en annan kollega med istället och ansvaret på mina axlar blev lite tyngre. Vi måste dock göra det bästa av situationen.

Idag visade inköparna upp den nya smyckeskollektionen och det är vackra saker kan jag säga, vill ju lite smått kanske börja sälja litegrann, fast jag egentligen inte är en säljare. Men människor har så positiva erfarenheter på hälsonivå av våra smycken att jag känner att det vore synd att inte dela de med vänner, släkt och bekanta.

Får se om jag kan kränga nåt när jag är i Sverige nästa gång.

Eric har jobbat till jättesent varenda kväll den här veckan, utom i tisdags naturligtvis, då jag drog till keramikmålarstället för att jobba vidare på min pastellskål. Då kom han hem i tid så jag fick dra där ifrån och träffa honom på en kalkon- och champinjonsallad på Schöneberger istället. Också mysigt.

I helgen ska jag klippa mig, en trettioårig småländska ska firas, det blir tre rätters middag här med svärföräldrarna och däremellan lite businessklädershopping åt mig.

Vi kör vidare helt enkelt.Jo

Resestress och kvällstankar

February 9th, 2014 | Posted by Jess in Filosoferande. - (1 Comments)

Hemma på soffan i Bornheim sitter nu en trött svensk tjej som är slutkörd i både kropp och knopp. Mest knopp tror jag, om jag ska vara ärlig. Det tar på krafterna att rusa iväg efter jobbet, hoppa på ett plan, umgås med så många fina människor som möjligt, snabbt andas in så mycket sövdiansk luft som får plats i lungorna och sen i all hast lämna ett ettårskalas för att inte missa bussen till tåget som tar en till flyget tillbaks. Puh.

Jag har kommit fram till att två nätter är för kort. Inte värt det. Och då har jag ändå haft en med beröm godkänd helg hemma i Skåne. Emelies lille påg är ljuvlig, mormors födelsedag firades med släkten och smarrig mat och Ms kalas idag blev pricken över i:t.

Men det är ändå stressigt. Började storgråta så fort jag kom innanför dörren här hemma. Jag tycker liksom synd om Tysklandslivet på nåt makabert sätt. Sverige är så fint och har en relation med mig som är svår att toppa. Tyskland får kämpa för att hålla jämn takt med den. Och Tyskland har blivit vardagen som ligger i vågskålen mittemot semsterns, Sveriges.

Eric blev rädd när jag dök upp med tårar i ögonen och en panikångestattack på väg att bryta ut. Jag vill så gärna få ihop det. Att det ska funka. Att jag inte ska glida ifrån mina föräldrar och missa mina bästisars barns uppväxt och se på när mina syskon skojar mer med varandra än med mig och känna mig dum som inte vet hur man handlar snus på Kvantum och framförallt: Att inte Eric ska känna att det är hans fel. Att han har tagit mig från Sverige. För mig tar ingen. Jag bor och jobbar och lever och älskar där jag vill. Det är mitt val.

 

Renlighet och finhet

February 5th, 2014 | Posted by Jess in Annat. | Kärlek. - (0 Comments)

Vardagen rullar på. I måndags fick jag en extra helgdag eftersom jag i princip blev tvingad att ta ut en ledig dag för söndagen i London. Eric och jag stannade hemma hela dagen, fes runt (bokstavligt talat i Erics fall) i pyjamasbyxor och pysslade. Som ni ju vet vid det här laget att jag älskar. Det bidde gardiner till vardagsrummet och två kuddar och en omklädd fotpall. Det blev även ett gäng hål i väggen till en spegel i fejkkoppar och så bidde det en vääääldigt ren lägenhet. Tyvärr hatar Eric och jag städning väldigt mycket plus att vi har väldigt lite tid för sådana tråkigheter (fasiken, vi har ju lite tid för roligheter!) så vi överväger nu seriöst att skaffa städerska. Hata mig nu mina arbetarklassföräldrar! 

Annat fint som hänt är att min cykel är lagad. Den är nu fulare än någonsin, men har lampor som funkar och ett styre som inte ryster när man cyklar. Jag har även fortfarande kvar världens bästa pojkvän som fortfarande, efter mer än fem år tillsammans, får mig att längta ihjäl mig efter honom om dagarna. Det finns få känslor i världen som slår att känna hans armar runt mig efter en lång, stressig dag på jobbet. Axlarna sjunker minst lika mycket som i skogarna runt Sövde.

Dessutom ser det ut att bli långsemester i USA i höst, kanske södern och lite New York och nån bat mitzvah på det. Fint så. Och på tal om resor, om det finns några bloggläsare där ute som är sugna på att hälsa på i Tysklands bästa stad så är det bara att hojta till. Vi har en bäddsoffa till låns!

KRAM på er!

Det finns ett ställe som heter Coloria på Eschersheimer Landstrasse i Frankfurt och vet ni, där får man pyssla. Alltså, man får måla på keramikföremål som de har där. Min kompis Josefin Körsbär är stammis och det var henne jag träffade där i tisdags. Jag kom samtidigt som Izabella och vi fick en snabb introduktion av Josefin innan det var dags att välja Rohling, alltså vilket porslinsföremål vi ville ha. Det fanns massor.

Jag var sugen på en salladsskål, Izabella tog en stor kopp och Josefin jobbade redan på en kopp till sin mamma. Sen fick man välja verktyg, typ pensel eller pinne och basfärg. Det fanns kanske femtio olika? Överallt stod fina föremål som de redan hade målat och visade upp olika tekniker på. Väggarna var målade och stolarna och borden, allt var så färgglatt och soligt att både Izabella och jag blev paralyserade och valde grått som vår basfärg. Hon askgrått och jag mullvadsgrått.

Sen snicksnackade vi lite medan vi målade, tjejerna drack sekt och jag en vatten. Kreativiteten flödade och under våra varsamma händer växte vackra konstföremål fram. Typ så. Izabellas kopp blev alltså grå med pastelligt rosa prickar och en söt signature i botten. Josefins kopp blev lila med vita kanter och en fin mammastämpel på sidan. Min salladsskål blev grå och vit med prickar i rader på botten.

Såklart blev jag inte klar och Izabella och Josefins föremål måste de lasera och bränna. Jag har nu två veckor på mig att komma tillbaks för att göra klart. Jag längtar redan.