11 Feb
2013

Posted in: Annat., Kärlek.
By Jess    2 Comments

Blöjtårtor och skaldjurssoppa

Sitter hemma framför datorn, som vanligt, och försöker förmå mig själv till att läsa en text till från stora tjocka teoriboken innan jag tar ledigt för ikväll. Vi får väl se om det händer när det här blogginlägget är färdigskrivet. Igår fick jag iallafall paus från pluggandet.

Emelie och jag hade bokat in en överrasknings-babyshower till Malena så redan klockan nio var jag i Sövde för att påbörja dagen. Jag hjälpte mamma och pappa med lite datorklödd innan jag åkte hem till Emelie för att köra igång förberedelserna. De har ju nyss flyttat, hon och hennes sambo och sambons son, till ett stort ståtligt hus mitt inne i Sjöbo som de ska fixa till lite, men som redan nu är fint och rymligt. Så glad är jag för deras skull.

Vi körde iväg och handlade för en massa pengar. Bakade tårta, dekorerade tårta, hängde upp banderoll, dekorerade kakor, tinade bullar och gjorde en blöjtårta som vår gravida bästis skulle få i present. Klockan halv tre kom gästerna, våra tjejkompisar och klockan tre kom Malena som oturligt nog hade anat att en överraskning väntade, men som ändå verkade glad. Vi fikade och snackade förlossningar och ungar så det stod härliga till. Sen öppnade hon sina presenter, vi fikade lite till och sen körde alla hem.

Och odekorerade kakor som jag skar ut för hand. Mmm. Bli imponerade!

Blöjtårta

Banderoll!

Den blivande modern hugger in på tårtan, Emelie i bakgrunden.

Mer socker åt folket.

Tårtans tema var barn(sligt).

Emelie, Malena och jag hann med nån minut snack ensamma innan mamma kom och hämtade mig för vidarefärd till Smedstorp. De är väldigt fina mina kompisar och jag längtar tills jag ska bli låtsas-moster, mindre än tre veckor kvar nu!

I Smedstorp väntade Jannicke med skaldjursoppa och hembakat bröd (som jag blev mer sugen på än jag blidde på kakorna hemma hos Emelie tidigare). Skitgott var det! Mormor och morfar var också där och vi snackade skit och hade det trevligt ett tag till innan jag satte mig på tåget tillbaks till Malmö.

Idag har jag skrivit en tenta som jag missade precis efter jul eftersom jag var i Frankfurt. Förhoppningsvis klarade jag den och kan lägga det pluggandet och de poängen bakom mig.

Ja. Imorgon är en annan dag. Nu ska jag läsa lite och sen väntar sängen på mig igen. Hej så länge!

2 Dec
2012

Posted in: Filosoferande., Friends., Sverige.
By Jess    No Comments

Ullared, Evita, Vänner och Advent.

Då ska vi se vad som har hänt sen sist. Jag har varit i Ullared tillsammans med Emelie och Malena. Vi shoppade litegrann, jag minst av oss alla, och åt mat och tramsade oss. Det var precis som vanligt med andra ord och väldigt välbehövligt. Jag gillar ju dessutom extramycket när vi reser nånstans och de inte kan åka hem tidigt. Tre timmar i bilen gånger två var bra för alla saker som behövde sägas.

Hem kom jag också med typ alla julklappar jag hade tänkt köpa, nu är det bara Erics kvar och jag vet inte vad han vill ha. Eller jo, det vet jag väl- praktiska saker. Svårt.

I fredags gick mamma och jag på Malmö Opera och såg Evita med Charlotte Perrelli i huvudrollen. SKITGRYM. Jag var så jäkla impad av de proffsiga musikerna, körsångarna, solisterna och dansarna. Scenografin var lite understated på ett bra sätt och alltihop väldigt känslosamt och engagerande. Jäkligt bra. Tur var väl det så som jag kämpat för att få biljetter eftersom alla föreställningarna varit utsålda sen biljetterna släpptes typ.

Sen släppte mamma av mig vid Värnhem och jag gick hem till en kompis till Anna och Carl och träffade där Anna och Carl. Carl hängde jag massor med när vi båda bodde i Tyskland och Anna hängde jag lite med när vi båda bodde i Tyskland. Båda två är iallafall fina, kloka människor som jag inte träffar så ofta. Mycket catching up blev det alltså. Jag fick en Gin & Tonic av värdparet innan vi drog ut på stan, till Syltan, och sen avslutades kvällen på Fagans.

Idag är det första advent. Jag julpyntade igår. Hängde upp min vita julstjärna i fönstret, bytte ut gardinomtagen till glitter, tände ett ljus i min huslykta och bakade pepparkaksmuffins. LCHF-style. De blev ganska goda, även om jag tycker att man känner Steviasmaken lite väl mycket. Anyways. Det har snöat sen jag vaknade imorse och nu är det säkert femton centimeter snö på bilar och hustak. Jag körde en power walk längs Kungsgatan idag och njöt av den friska luften, de vackra snötyngda träden och alla glada barn som tultade omkring i snön.

Nu ska jag snart köra igång med dagens to-dolista. Skriva julkort, städa, plugga lite och byta lakan. Julen är här om 22 dagar och jag är hos Eric om 18 dagar. Känns fint så.

24 Nov
2012

Posted in: Friends., WOW!
By Jess    No Comments

Andar istället för utgång.

Sitter hemma och tittar på brittisk tv. Just nu visas How I Met Your Mother och jag har redan sett avsnittet, såklart, men tycker ändå det är lite mysigt att se igen. Marshall och Lilly är ju så söta tillsammans.

Iallfall så är jag nyduschad och nyrakad och nyparfymerad och nyfixad och visserligen osminkad, men så himla sugen på att sminka mig i fyrtio minuter, slänga på mig ett par pumps och en urringad tröja och dra ut på stan. Svepa några Vodka Cranberry, dansa och kanske sjunga karaoke, ragga upp en snygg tysk man som heter Eric och är världens finaste. Hångla livet ur mig hela natten och sen sova som en stock och äta iskall coca-cola till frukost imorgon.

Risken att ovanstående händer är minimal.

Istället ska jag hem till Malin för att tillsammans med henne, Emma och Ulrika, äta socker och leka med Anden i glaset. Emma har gjort egen prinsesstårta och sällskapssjuk som jag var igår kväll känner jag mig redo för en kväll med övernaturliga väsen, fnitter och onyttiga efterrätter. Det blir säkert bra det här.

En amerikansk variant av Anden i glaset; Ouija bord.

11 Jul
2012

Posted in: Ego.
By Jess    1 Comment

Sen sist så har följande hänt:

Jag är inte död. Bara väldigt glad, upptagen och sjuk.

Drabbades av förkylningen från helvetet i princip dagen efter att jag landat i Tyskland och har således hostat och snörvlat mig igenom helgen med ont i kroppen, lite feber, öronvärk och rethosta.

Trots det så var helgen väldigt fin. I lördags grillade vi i Angelicas passehus i soliga och fina Bad Nauheim. Det blev ett kärt återseende och mycket god mat samt en massa skratt på svenska, engelska och tyska.

I söndags grillade vi igen, den här gången hemma hos en vän till Lars och Linda samt hans familj som också hade hus. Det är ju trist som sören med lägenhet när vädret är fint och man vill känna gröngräs mot tårna och äta svartbrända kotletter i snålblåsten. Jag har bestämt att vi ska vara ute en massa så fort vädret är fint nog. Jag mår bra av sol, sommar och parkhäng.

I måndags började jag jobba på samma skola som jag tillbringade förra sommaren på. Den drivs av amerikanska konsultatet och barn och personal består till största delen av amerikaner. Det är kaotiskt och hektiskt och klöddigt och inte så lite omständigt. Förra sommaren var det skithärligt och välorganiserat med god stämning, i år: not so much. Inte än iallafall, jag ska vara där i tre veckor till. Barngruppen som jag har hand om den här veckan är dock väldigt fin och ger mig energi när resten av personalen inte gör det.

Förkylningen börjar också bli lite bättre.. Tror jag.. Imorgon ska jag äta och dricka gott med Linda och några av andra tyska tjejer, ska bli trevligt. På fredag ska jag först jobba 8-17.30 och sen passa min Grace på kvällen. På lördag väntar födelsedagskalas i Mainz och träff med Erics föräldrar.

Livet är bra fint och jag njuter ska ni veta, njuter av varenda sekund i Erics sällskap. Det är härligt att vara tillbaks.

22 Jun
2012

Posted in: Kärlek., Sverige., WOW!
By Jess    4 Comments

In English: Swedish Midsummer

Today is the day. Today is the night when the sun won’t set, girls will jump stone fences and lots of herring with chives will be consumed in Swedish garages and tents. It’s Midsummer.

But let’s take it from the beginning. As with all Swedish traditions, there are a couple of given props and rituals, but it also varies from town to town, family to family and from generation to generation. The Midsummer I am about to describe here is the one celebrated by my family, our friends and neighbors for many years, when I used to live in Starrarp, a small village in the Scanian countryside (south Sweden.)

Everything starts quite early with getting dressed. It is always a dilemma as you want to look as pretty and “summery” as possible, but the weather usually let’s you down and when it is raining and 12 degrees warm a white, strapless dress and sandals is not very tempting. It’s all about bringing a bag of extra jackets, knitted sweaters, jeans and socks. Be prepared.

Once the outfit is chosen and the face is makeuped, you would head over to your neighbor’s/friend’s house. (Midsummer, unlike Christmas and Easter, is something you don’t celebrate with family). And the work starts. Everybody has hopefully brought flowers and birch branches. Somebody provides a cross shaped structure and everybody chips in to dress the cross in green leaves and flowers. The finish touch is a blue and yellow ribbon, but that’s really for the anal ones only. Next two big wreaths are prepared and fastened under the arms of the cross. That is the “midsommarstång”, the Midsummer pole, and this is where the action will take place later. From the left over flowers and leaves, girls and women bind their own wreaths to put on your head as a decorative party accessory. (Some buy theirs ready-made from a flower shop, but that’s cheating!)

First lunch, as a reward for the effort put into to the Midsummer pole. Usually we will barbecue something easy, hot-dogs, buns and ketchup tastes great when hiding from the rain. The parties usually take place semi-outdoors. We’re talking garage, tent, barn or similar, even though it is horribly cold. I think this has to do with the fact that many people gather, and the living room just isn’t big enough. Plus, it is a summer party, of course we have to enjoy the summer outside!

When everybody has been fed it is time to start the dancing. As I was growing up we usually were lucky enough to have my friend Andreas’ dad there, he can play any song on his accordion. We do silly dances around the Midsummer pole, accompanied by the tunes of the accordion. There is one song where you are a frog without a tail, another one tells of three little ladies on their way to the market. We also sing about how people dated in the olden golden day, about a carousel and its ticket prices and about grandma’s little crow. Yes, it’s a bit weird, but so much fun!

Afterwards: Time to eat again. Dinner. Traditional Swedish Midsummer food is, at least as far as I’m concerned, meatballs, hot dogs, sour-cream with chives, new potatoes, a pickled herring called matjessill, bread, butter and cheese, sometimes this delicious cake made of sour-cream, dark rye bread and herring.

Yum. My mouth is watering as I write. Very sad to be missing this event this year.

Anyways. Another VERY important component of a proper Midsummer celebration is the shot, snaps. Different kinds with different degrees of tastiness are offered, everyone usually bring a bottle and then we all share. In Sweden we also like to sing a short song before you take the shot. (Not only shots, there are wine songs and liqeur songs and beer songs as well.) The lyrics to these songs are usually very old, not always understandable and often quite dirty.

After a couple of hours of eating and drinking and singing and shotting, it’s time for dessert. Strawberries is a given, some prefer it with cream, some with ice-cream. This is usually the first time in the year when we get to enjoy the expensive, but so delicious, Swedish strawberries. They taste like life, light and summer, all wrapped in a sweet little berry. Mmm.

When I was little it was after dessert, when it starts to become a little bit darker, that my dad and some of the other dads, would come play with us. Crazy games of hiding, catching and then rescuing your friends as you stand in a bush with your heart beating with excitement and a tiny pinch of fear. Loved it. The older kids looking after the smaller ones as the dads return to the snaps. And then, the midnight tradition of, in silence, jumping over seven stone fences, picking seven kinds of flowers and then placing these under your pillow. It will make you dream of your future husband! (Depending on how much snaps you had, you might not dream anything at all.)

And then, back to the party. Back to the bright summer night, friends gathered around a table, covered in blankets and those knitted sweaters mentioned earlier are now on. Candles are lit. Someone might be playing the guitar if your lucky. On stereo songs that everybody hates, but which simply belong to Swedish summer. (Gyllene Tider and Tomas Ledin.)

It is quite, still, beautiful. A feeling of peace will spread in your body and you will sit there and talk to your friends until the sun gets brighter again. And Midsummer will be over.

Glad midsommar!

From last year’s improvised celebration in Frankfurt. Bought the flowers BUT made the wreath myself!

Pictures from arla.se and wikipedia.net.

9 Jun
2012

Posted in: Australien., Friends.
By Jess    No Comments

Bal på slot.. Skolan.

Alltså. Igår var det dags för det som här i The Village har annonserats ut som The Ball, balen. Sista festen innan terminen är slut eftersom det nu nalkas tentaperiod. Nästa vecka ska alla plugga livet ur sig själv för sen följer två veckor då alla skriver sina tentor. Utom jag. Och några till som inte har tentor utan tretusen uppsatser istället.

Iallafall, tillbaks till balen. Jag var finklädd. Finsminkad. Fönade till och med håret, på den nivån var det! Vi hade betalt trettio dollar för våra biljetter, typ 210 kronor, för det bjöds det på tvårättersmiddag.
Problemet var att de flesta i byn hade blivit avskräckta antingen av priset på biljetten eller av dresscoden som var formal. Så därför var det inte alls många där. Och av de som var där så var ungefär hälften finklädda och hade ansträngt sig och resten var slarviga och fulla.

Mariko, Lindsey, Julia och jag vandrade dit tillsammans och var först på plats en minut innan det började. Sen kom det några till. Till förrätt åt jag lite räkor med sallad. Till huvudrätt kycklingbröst med tomatsås. Till efterrätt unnande jag mig en Cola light. Det var riktigt festligt. Inte. Det blev liksom inte mer än så av det. Hälften av folket gick hem direkt efter maten. Några försökte dansa lite stelt bredvid borden som de inte tog bort. DJn kämpade på vid sitt bord och höjde ljudet hela tiden så att det blev svårare och svårare att prata.

Vi höll ut till 22.30, sen gick vi hem.

Väl hemma satt vi framför tvn i pyjamasbyxor och tittade på film och fnittrade innan jag somnade ganska nöjd ändå. Det finns fina människor här.

31 May
2012

Posted in: Australien.
By Jess    2 Comments

Födelsedagsfest med goon

Fest var det alltså igår. Födelsedagsfest. Ariane från Berlin fyllde år och hade bjudit hem lite roliga människor till sitt hus här i The Village som hon delar med blandannat Marleen som jag ju pluggar tre av mina kurser med. Av Julia och mig fick Ariane en kartong med chokladpraliner från South Australia.

Festen var trevlig. Folk blev fulla på det billiga vita vinet som kallas goon och vinglade, skrattade och dansade. Arianes sambo Cindy äger en svindyr gitarr som några musikbegåvade människor rockade loss med. Antonio körde Set Fire to the Rain acapella och Cassandra sjöng sin egenkomponerade Spoon Song.

Cindy, med gitarren, vrålade och gnällde fram en av sina protestlåtar, hon är något av en samhällshatande hippie, den där Cindy och igår var hon dessutom ganska berusade. (Jobbigaste av allt var att hon vägrade dra upp byxorna och hela festen fick se crack.)

Riktigt pinsamt blev det där amerikansk Bujo av någon anledning blev hetsad att ge Ariane en lap dance. Han hade uppenbarligen gjort det för, men SHIT vad pinsamt det var att titta på!

Jag snackade mest med Julia och Antonio och Ola från Polen och en trevlig kille med mössa och sarkastisk humor som var skitlik Vinny i Jersey Shore.

Ni får vänta tills Ariane har laddat upp några av de tvåtusen bilder hon tog, så visar jag en bild på mig och Julia och Vinny då. Deal?

17 May
2012

Posted in: Kärlek., Tyskland.
By Jess    2 Comments

Bröllopsinbjudan!

Ni vet ju sen innan att jag gillar att få post, email i all ära, men riktiga brev är ändå hundra gånger bättre. Idag fick jag det finaste på länge: en inbjudan till Linda och Lars’ bröllop. Den är jättetjusig och vacker och det gör mig så fruktansvärt glad att två av de finaste människorna i Tyskland har bestämt att vara ihop med varandra för resten av livet. Det kan vara så att jag grät en liten glädjetår, över dem och det faktum att jag får komma på bröllopet som säkerligen kommer bli årets fest.

Så även om jag missar två viktiga datum innan själva bröllopet så längtar jag ändå vansinnigt mycket till själva huvudfesten som jag är hemma till. Kärlek alltså, så jäkla härligt!

26 Feb
2012

Posted in: Australien.
By Jess    6 Comments

Fulfesten var sådär.

Hej.

Festen igår skulle det här inlägget handla om, men jag vet inte om jag har så mycket att säga egentligen. Den var okej. Jag kan uppskatta att människor tar sig tid att arrangera saker för oss och tanken är god med aktiviteter här i byn så att människor lär känna varandra och får nya vänner.

Tyvärr bor här väldigt många, väldigt väldigt, många unga studenter runt 18 år som tycker det är kul att dricka sprit och dansa in i folk på dansgolvet. Nu låter jag bitter, jag hör det. Men såhär, jag har också varit 18 år och varit full och dansat och hånglat, men det var faktiskt nästan 8 år sen (HJÄLP, jag är gammal!). Det var helt enkelt lite ansträngande att försöka ha roligt igår när hela lokalen var full av en massa dräggiga kids som skrek och sprang runt.

Trots det stannade jag till runt 22.30 och satt med en bunke normalare människor ute på terassen i 35 gradig värme och pratade om lite allt möjligt. Det var trevligt det med.

Bilden är från början av festen, innan fyllan hade dragit igång på riktigt så att säga.

25 Feb
2012

Posted in: Australien.
By Jess    No Comments

Fulfest

Så. Då får jag väl ta och försöka duscha bort svetten och hoppas att den kommer igen först när alla andra har sett mig osvettig. Kommer antagligen inte att hända, men å andra sidan så lär jag ju inte vara den enda som märkar av att det är 37 grader ute.

Varför ska jag då tvunget duscha undrar ni? Jo, för det är fest på gång. Op Shop Ball kallar de den, ungefärlig översättning lyder: Secondhandbal. Men det är mer som en fest då alla ska ha fula kläder på sig, ungefär som en klassisk Bad Taste-tillställning. Mina två flatmates som ska gå dit har gått inför temat till fullo och köpt varsin klänning i en Röda Korset-affär. Men jag var inte så förberedd och heller inte så sugen på att spendera pengar på nåt fult, så jag får väl para ihop två mönstrade plagg från min garderob eller nåt och hoppas på det bästa.

Jag har ju inte jättemycket lust, det ska jag inte säga. Men det beror mest på värmen och att jag är hungrig. Ska äta och skruva ner värmen så blir det nog bra sen. Haha.

Vi hörs imorgon!