Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Glad midsommar! Tyskarna är inte så medvetna om det faktum att idag är en stor högtid i Sverige så livet har rullat på som vanligt även idag. Eric är fortfarande på jobbet (klockan är nu 21.01) och Elsa är fortsatt halvsjuk. Det betyder att hon är glad och har energi tills hon blir trött och då klappar hon ihop totalt, ramlar och slår sig, gnäller, gråter och PIBÅRR. Som mina föräldrar alltid sa till oss. Det är dessutom supervarmt ute och det gillar hon inte heller, med värmeutslag på hela kroppen och hår som ligger konstant slickat mot hjässan har hon alltså kämpat sig genom sin andra midsommar i livet.

Nu sover hon och jag har jobbat med att skriva texter om mobilabonnemang. Nu ska jag kolla på Project Runway, planera bröllopet i huvudet och pyssla lite med några bröllopsattiraljer.

Imorgon är det lördag och Eric måste troligtvis jobba. Elsa och jag ska försöka gå ute lite mer, det väntas oväder i natt och då sjunker förhoppningsvis temperaturen under 30 iallafall. Imorgon eftermiddag är det sommarfest i Svenska kyrkan så vi har förberett en lax- och rucolapaj och drar dit en sväng för att dansa och få oss lite svensk-känsla.

Åh vad hon tränar nu, våra lilla maratonlöpare. Alltså innan ville hon bara gå om Eric och jag satt på golvet och hetsade henne att långsamt ta ett stapplande steg mellan oss, men nu reser hon sig upp så fort hon får chansen. Hon går rätt ut i luften och behöver inte ens ha ett mål i sikte. Hon cruisar mellan möbler och människor och leksakslådor och skrivbordsstolar och toalettborstar. Och hon blir stadigare och stadigare för var dag som går. Koncentrationen i det lilla söta ansiktet är enorm, hon spänner varenda muskel i hela kroppen för att lyckas lyfta den knubbiga, oftast strumplösa, foten från golvet och faktiskt ta sig framåt, ståendes, för egen maskin.

Det är så fascinerade att se hur vår bebis med spagettibenen plötsligt börjat stappla omkring här hemma. Imorse tog hon säkert fem steg på raken, utan pappas hand, utan mammas hand. Helt själv med sin älskade gula filt som en boxares handduk runt halsen. Idag reste hon sig också upp utan att hålla i sig någonstans. Första gången. Jag blir så lycklig.

Och så busade hon med Lena i kyrkan, Lena som är två månader äldre och kan gå. Elsa tittade beundrande på Lena när hon pinnade runt varv efter varv runt bordet och sen satte hon av efter henne. Krypandes, fnissandes och snabbt gick det. De busade med varandra och man såg på Elsa att det här var riktigt roligt, en sådan tjej som går, en sådan ville hon också bli.

Snart är hon en sådan tjej.

Två sprutor i låren

April 28th, 2016 | Posted by Jess in Skit. | Tyskland. - (1 Comments)

Vi har haft en lite tuff dag idag, Elsa och jag. Eller mest Elsa kanske, men det är inte så kul för mig heller när hon inte mår bra. Och allt är den moderna hälsovårdens fel. Vi var ju hos doktorn imorse för att fylla på ett par vaccinationer och idag behövde vi inte vänta mer än 50 minuter innan läkaren stressat kom in och stack en spruta i varje barnlår.

Sen somnade Elsa i vagnen på vägen hem, sittandes med ett kex i munnen. Det händer nästan aldrig nu för tiden. Väl hemma vaknade hon till och åt lunch och sov sen i två timmar, precis som vanligt. Sen vaknade hon och var så ledsen. Grät nonstop i säkert en halvtimme och tog sig för låren där sprutorna hade satts. Inget hjälpte, inte ens de små filmerna på moster Jannickes hundvalpar som annars är det bästa hon vet. Hon bara grät och grät och grät. Vi skypade med mamma vilket distraherade litegrann, men sen grät hon igen när vi la på. Jag ringde till doktorn eftersom detta är så ovanligt för Elsa, även de andra gångerna hon blivit vaccinerad har det inte varit så här. Och dessutom var hon inte svullen, röd eller varm på benen där hon fått sprutorna.

Hos doktorn sa de bara att jag skulle ge henne paracetamol om hon fick feber, men det hade hon inte. Så vi kämpade oss igenom snack och gick sen till lekplatsen en sväng där hon blev nöjd efter ett tag, så länge hon inte behövde röra på benen utan bara satt i sanden och mosade sandkaka efter sandkaka som jag bakade åt henne. Lilla strumpan.

Sen grät hon igen när vi kom hem och ville inte bli buren upp för trappan och heller inte gå. Till slut däckade hon vid tandborstningen och jag fick krångla på henne sovpåsen och säga godnatt samtidigt som hon kved i halvsömn. Nu hoppas vi på bättring tills imorgon och en lugn natt.

Lördagstristess

April 23rd, 2016 | Posted by Jess in Jobb. | Tyskland. | Ungen - (0 Comments)

Lite tråkig lördag idag, får jag väl erkänna. Blev lite ledsen att vi inte har fler barnfamiljsvänner i stan som vi kan hänga med, kontaktnätet är liksom rätt mycket mindre när man inte kan räkna in de hemma i Sverige som också finns tillgängliga för spontana lördagsbesök.

Men ja. Tiden gick ändå. Jag jobbade massor och Eric och Elsa lekte. Vi var och handlade i regnet och sen tog Elsa med sig Eric till vår favoritlekplats och busade loss lite där medan jag jobbade lite till.

Nu var det tänkt att Elsa skulle sova, men hon vaknade precis och det låter som att hon trodde att det bara var tupplursdags för hon snackar loss så det skallrar i dörrarna.

Hon har nog nån tand till på G, vår lilla ettåring. Hon dreglar och gnager på sina händer och är snorig och glansig i ögonen. Vi får väl se om det dyker upp nåt, än så länge kan man inte känna nåt alls.

Igår hade jag bestämt att Elsa och jag skulle åka och bada. Hon älskade ju babysimmet (efter en lite knagglig, gråtig start) och att bada i badkaret är typ det bästa hon vet. Vi måste liksom vara försiktiga här hemma med att nämna B-ordet för högt, för om hon hör att det talas om bad så rusar hon det snabbaste hon kan krypa mot badkaret, ställer sig och slår med knytnävarna på insidan, samtidigt som hon försöker ta av sig strumporna och tröjan för att kunna hoppa i. Så bad kändes som en bra idé för vår alldeles egna firre.

Jag googlade och kom fram till att det närmsta inomhusbadet med pool “för icke-simmare” som det stod på hemsidan, skulle ligga i Bergen-Enkheim. Det är där vår tunnelbanelinje slutar så det kan väl inte vara så långt tänkte jag och kastade upp unge och badgrejer på cykeln och trampade iväg. Det var ganska långt. Google Maps hade sagt 25 minuter, men det tog nog fasiken minst 35. Backe upp och backe ner, genom skogar och industriområde, under broar och över järnvägsspår.

När vi väl var framme visade det sig att den där poolen som var för “icke-simmare” tydligen var 120 cm djup och inget som Elsa bottnade i direkt. Det var alltså fel av mig att tolka den som en barnpool. Dessutom var vattnet för kallt för det lilla livet som frös efter tio minuter. Som tur var hade de en lång trappa ner i vattnet där vi kunde leka lite, men efter 25 minuter klättrade Elsa upp för trappan och vägrade gå i igen. Så då duschade vi och klädde på oss och övervägde att cykla hem igen, men eftersom det tagit sån tid så cyklade vi istället till den där slutstationen på tunnelbanan och tog tåget hem till vår stadsdel istället.

Elsa hade en kul och mysig förmiddag, men jag grämde mig lite och gav mig senare under dagen på en ny undersökning på internet. Det finns visst inomhusbad även i vår del av Frankfurt. Sju minuter bort med cykel. Med babypool som är 35 grader varm. Dit ska vi nästa torsdag.

Konferenser, sand och sömn

April 14th, 2016 | Posted by Jess in Jobb. | Tyskland. - (0 Comments)

Mina damer och herrar,

Klockan är sen. Jag har skrivit konferens-texter som en galning hela kvällen med ambitionen att  bli klar med alla tretton innan helgen, men jag inser ju nu, när det är torsdagkväll och jag fortfarande har sex kvar, att det inte kommer att gå. En text tar minst en timme, även om jag kan knappra iväg snabbare än så, så är det tusen ord plus research som ska hinnas med.

Men ja, kämpar väl vidare imorgon dådå.

Idag har Elsa och jag varit ute i det fina vädret massor. I förmiddags gick vi till stora parken, typ femton minuter härifrån, och tittade på fåglar och lekte på lekplatsen. Elsa charmade alla coola skolungdomar som kastade gympapåsar på varandra. Sen gick vi hem och åt lunch, tonfiskröra med tomatsallad. Elsa sov sen en rekordlång tuppis i sin säng och jag hann med massor av konferenstext samtidigt som jag kallade på Födda 2010 på SVT Play.

Efter sovstunden tog vi cykeln till lilla parken och mötte upp Nina och Sophie som är typ en månad yngre än Elsa. De fikade på melon som jag hade med och sen lekte vi i sandlådan och på gungorna. Senare på kvällen hittade jag mängder av sand i öron, blöja och mellan tårna på den lilla trötta ungen. Hon somnade bums i sin säng och verkar alltså inte alls ha något problem med att ligga där inne istället för inne hos oss. Efter två nätter känner vi oss nöjda med vårt beslut att flytta in henne, och även med beslutet att sluta amma på natten. Hon har vaknat nån gång varje natt men lugnat sig efter en kram och lite sång, så det verkar inte som att hon behöver booben för att somna igen.

Nu kom Eric hem efter en spelkväll med sina polare och jag ska kolla klart på det vegetariska matlagningsprogrammet jag dregglar till och sen hoppa i säng. Imorgon är det fredag!

En hand säger mer än tusen ord.

April 6th, 2016 | Posted by Jess in Ungen - (0 Comments)

Elsa kommunicerar ju mer och mer med oss med hjälp av armar ben och mer eller mindre aggressiva ljud samt pekningar i olika riktningar.

Nu är det så att en vinkning med ena handen, alltså armen är stilla och handen öppnas och stängs, betyder så många olika roliga saker:

  • Vinka
  • Hejdå
  • Hej
  • Godnatt
  • Skinka (eftersom hon inte hör skillnad på vinka och skinka så kan vi sitta vid dukat frukostbord och när Elsa är sugen på skinka så vinkar hon.)
  • Blinka lilla stjärna
  • Fjäril
  • Fågel

Och säkert några till som jag varken kommer på nu eller kanske ens känner till.

Cykel- och barnhängsfredag

April 1st, 2016 | Posted by Jess in Friends. | Tyskland. - (0 Comments)

Så förkyld. Så trött. Så bra dag. Efter Elsas första nap stack vi iväg till cykelaffären där jag handlade min cykel för mindre än två veckor sen. Min nya hoj har nämligen gett ifrån sig ett konstigt ljud när jag cyklar, men det fixade de snabbt bort idag.

Affären ligger i närheten av Erics jobb så vi chansade och cyklade förbi där för att säga ett snabbt hej. Det bidde dock lunch tillsammans hela lilla familjen, mysigt! Jag åt en kycklingsallad med extra ägg och fetaost. Kostade bara runt 40 kronor så det var la bra.

Efter Elsas andra nap cyklade vi hem till Izabella för att säga hej till Madde med familj som är på besök från Sverige. Hon har en liten gullig son som är i Elsas ålder så de log lite åt varandra, skallade varandra, trampade på varandra och var rolig. Blev en mysig eftermiddag med barnprat och prat om barn.

Sen kom Eric hem, vi åt getostfylld lövbiff med spenatfräs till middag och nu måste vi snart gå och lägga oss. Jag har inte jobbat en minut idag och det kommer straffa sig imorgon. Vilket är synd för både imorgon och på söndag ska det bli sol och över 20 grader varmt. Och då vill man ju knappast sitta inne framför datorn och skriva meningslösa texter om smslån och alkolås. Men ja. Vi får se hur det blir.

Hej på er!

Öronsår

March 29th, 2016 | Posted by Jess in Ungen - (0 Comments)

Elsa är just nu inne i en väldigt gnällig fas. Hon piper och beklagar sig i stort sett konstant, från det att hon vaknar på morgonen tills att hon går och lägger sig på kvällen. Det känns som att hon är frustrerande för att jag inte förstår vad hon menar. Ofta gnäller hon liksom till och pekar på nåt eller visar nåt tecken. Då säger jag vad jag tror att hon menar, typ “Ja, en liten hund!” eller “Fönar pappa håret? Ja, det gör han. Det är fönen vi hör.”

Men om jag inte förstår och inte säger rätt så utbryter Den Stora Katastrofen och hon kan gråta/gnälla i 10 minuter. Sen lugnar hon ner sig i några minuter tills boken inte vänder blad själv, jag stänger kylen innan hon har hunnit dra ut alla grejerna, jag säger att hon inte får slicka på mattan.

Jag försöker vara så förstående som möjligt och stötta henne där jag kan, men ibland måste jag också säga till henne att skärpa sig. Då gör hon inte det för hon är bara ett år gammal. Hon håller på att bli stor, hon har börjat gå några steg på egen hand och hon håller nog bara på att reda ut situationen liksom. Ungen vår.

Pigg och pipig

March 27th, 2016 | Posted by Jess in Tyskland. - (0 Comments)

Årets påskdag är snart ett minne blott och den blev helt okej här hemma hos oss i Frankfurt. Elsa har mått bättre idag, men är fortfarande inte helt kry. Det resulterade i att hon var pigg nog att gnälla och skrika och gråta över allt som inte gick hennes väg eller som hon inte fick göra.

Vi hade tänkt cykla till Bad Homburg idag, men det regnade och var kallt så vi spar det till en annan dag. Istället tog vi tåget dit och hängde med Erics syster som var hemma från Hamburg och pratade med svärföräldrarna. Elsa fick krypa omkring och njöt av uppmärksamheten, innan vi tog tåget hem igen.

Nu tittar vi på Homeland. Jag har ont i huvudet och har känt mig lite bakfull hela dagen (vilket är oschysst för jag drack ju ingen alkohol igår direkt). Hoppas att jag inte håller på att bli sjuk. Det finns inga texter att skriva så jag har ingen press från det hållet heller utan sitter mest på soffan och håller Eric i handen och njuter av tanken att ha honom hemma en dag till. Imorgon. Då ska vi på brunch och sen laga kycklingtacos. Båda rör sig om god mat. Jag tror det blir en bra dag.