Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Ojojoj. Det har inte blivit supermycket sömn de senaste nätterna eftersom Elsa krasslat på på natten. Idag var vi vakna flera gånger fram till 3.30 och sen genomgående från 3.30 tills… ja, nu. Hon vaknade nämligen igen då och sen skulle mina föräldrar med en taxi som gick kl. 5.00 så då var vi uppe för att säga hejdå till dem och sen vaknade Elsa innan vi hann somna igen och sen sov hon en stund på mig i sängen och sen var det morgon och ja. Nu är denna dagen också snart över.

Mycket påsk har det inte varit i luften från vår sida, mer än att vädret var skitfint, soligt och varmt hela dagen. Vi var och handlade en liten sväng i förmiddags och då var Elsa så sur och svag och trött i vagnen. Men efter en två timmar lång tupplur efter lunch så piggnade hon till så vi tog en tur till parken i eftermiddags också. Hon älskar ju att gunga, krypa runt i sandlådan och åka rutschkana, det lilla livet.

Jag tror att hon mår lite lite bättre, vilket är skönt, för igår var det inte mycket med henne alltså. Ändå lyckades hon har ettårskalas med paj och tårta för nio gäster utan att bli särskilt gnällig alls. Hon var bara febrig, stilla och ynklig, men kämpade på bra. Och det blev en trevlig eftermiddag, så tack till er som kom!

Nu sover hon, oroligt i sin säng och vi upptäckte precis tre tänder på uppåtgående i munnen så kanske är det de som spökat också och gett henne feber och ont i kroppen och hosta och snorig näsa. Vem vet? Vi försöker bara hänga på och trösta och kramas och sitta nära och mata med vatten och mjuka saker när vi får en chans.

Jag hade ju mycket hellre varit sjuk själv. Mycket hellre.

Fullt ös, medvetslös! Nej, men krasslig.

March 24th, 2016 | Posted by Jess in Skit. | Ungen - (0 Comments)

Här borta går tiden på något märkligt sätt ännu snabbare än vanligt. Mamma och pappa är här och vi hänger och äter och jag skriver texter och förbereder festen som skulle gå av stapeln imorgon.

Tyvärr har Elsa nu gått och blivit sjuk. Hon hostade igår och imorse, men var ändå ganska pigg och i princip lika glad som vanligt. Så vi var ute och cyklade en sväng i vårsolen, hon, jag och mamma. Sen träffade vi pappa och åt en schnitzel på stan innan vi kom hem igen och hon däckade i sin säng för en tupplur. Det blev dock bara en väldigt kort sådan innan hon vaknade med ett skrik. Feber, hosta, röda, svullna ögon, droppande näsa och en väldigt ynklig tjej. Lite gladare blev hon när hon fick ta ett bad innan läggning, men det varade inte länge.

Nu sover hon oroligt medan jag jobbar och mamma och pappa kollar på svensk tv på Erics dator. Eric är och spelar kort med Kai.

Tre pajer och en chokladtårta är förberedda till imorgon. Men vi får se hur Elsa mår och låta det avgöra om det blir något ettårskalas eller inte. Så himla tråkigt, men inget att göra åt. Nu vill jag bara att Elsa ska bli sitt vanliga glada jag igen.

Vi har blivit med vrålåk

March 21st, 2016 | Posted by Jess in Ungen | WOW! - (0 Comments)

Efter Elsas första tupplur i lördags gav vi oss av mot cykelaffären borta i Ostend. Jag var så sugen på en hoj efter att våren gjorde ett kort besök i Frankfurt dagen innan med solsken och 15 grader varmt.

Affären var stor och kunderna många, men efter ett litet tag fick vi tag på en osäkert blyg cykelförsäljare som villigt hämtade en cykel jag ville testa. Mitt i affären fanns en liten bana med målad gata på marken som man fick ta sig några varv på för att testa åket. Det var svårt att komma fram till något där för det gick ganska långsamt och cykelsadeln hade han inte ändrat. Men jag gillade cykeln och dess mattsvarta finish (som dessutom matchar Erics), antalet växlar och priset. Så vi tog na. De servade och skruvade fast både korg och barnsits åt oss medan Elsa och jag gick upp på ovanvåningen för att kirra hjälm åt henne.

Det stod en jättetrevlig hjälmexpert där och tipsade och hjälpte oss att prova och hon hade en ängels tålamod för Elsa skrek som att vi skulle skalpera henne med hjälmen. I tjugo minuter skrek och grät hon innan vi äntligen provat färdig och fått med oss en som visserligen ansågs vara en “killhjälm”, den är grön, men som passade bra och var en glad hjälm.

Vid det här laget hade vi varit i affären i över två timmar och trots att Elsa ätit medhavd lunch i vagnen och fortfarande, med undantag för hjälmprovningen, var på ganska gott humör, så kändes det som att det inte var läge att ta jungfruturen redan då och där.

Men så satte vi Elsa i cykelsitsen i affären, och ledde cykeln mot kassan, och hon skrattade så att alla sju tänderna flashade vita i affären. Så vi testade. Hon fick jackan och halsduken och vantarna på sig och den fruktade hjälmen. Och sa inte ett ord, bara satt där sammanbitet medan jag tog på mig min hjälm och mina vantar. Sen cyklade vi hela vägen hem och det var så härligt så härligt.

Hon såg ju massa därifrån cykeln och pekade ut hundar, barn, karuseller och papperspåsar som blåste omkring. Hon skrattade och snackade och klappade mig lite på ryggen ibland och det blev en väldigt fin tur genom ett kallt Frankfurt. Elsa, jag, en grön cykelhjälm och en mattsvart cykel. Nu jäklar ska här cyklas!

Sol i hjärta, sol i sinne

March 18th, 2016 | Posted by Jess in Friends. | Mat. | Tyskland. - (0 Comments)

Vilken vecka! Både Elsa och jag har varit så sociala hela veckan att vi är helt slut! Molly åkte hem idag, men innan det hann vi med en brunch I SOLEN. Detta gula guld som strålade ner över oss och värmde gott mot låren. Det var en sprallig, sekt-sugen Molly, en ovanligt pigg Izabella, en sovande Noah i vagn, en glad, hungrig Elsa och en lite utmattad med glad Jessica.

Elsa åt lax och grönsaker, jag åt kalkonbröst och Caprese. Samt drack väldigt gott te med tranbär och spirulina. Sen gick vi hemåt igen i solen, stannade och pratade med en tryckerigubbe som var snäll och sa hejdå till Molly som försvann igen.

Så jädra härligt att ha henne här, nu väntar vi bara på att hon ska flytta tillbaks. Eric kom hem hyfsat i tid och han behöver inte jobba på söndag som fruktat. Nu sover Elsa, jag har jobbat lite och Eric kollar på Love. Imorgon ska vi hitta en cykel till mig, kramas massor och kramas lite mer. Det blir nog bra.

ELSA 1 ÅR!

March 17th, 2016 | Posted by Jess in Ungen - (0 Comments)

Idag för ett år sen avslutades en tre dagar lång kamp för att få ut ungen som bodde i min mage. Det blev till slut ett kejsarsnitt och även om det kändes lite som att fuska, så var jag ändå väldigt glad att få slut på processen.

De la henne bredvid mitt huvud, Eric fick hålla i och så fick jag snusa på min dotter för första gången när hon var alldeles färsk och fuktig och len. Sen gosade hon hud mot hud med sin pappa i ett annat rum, medan läkarteamet sydde ihop mig igen. När vi återförenades i det där andra rummet föll alla pusselbitar på plats och kärleken slog mig med en hammare i ansiktet. Där låg ju min man med min dotter och vi var plötsligt en familj.

Sen dess har den där kärlekshammaren bara blivit större och större. Och idag firar jag ett år som mamma. Inteklokthursnabbttidengår. Som vanligt.

Elsa gillar: Hennes nyaste besatthet är en liten grotta som hon byggt åt sig själv bakom en stor krukväxt, mellan soffan och vitrinskåpet i vardagsrummet. Där kryper hon in och sitter och flinar mot oss. Supernöjd. Hon gillar också sin gåvagn som mycket tid spenderas med. Hon har dessutom lagt dit sin lilla musikkub så nu kör hon en sväng till musik, sen stannar hon och sätter på musiken igen och kör vidare. Hennes första bilstereo!
Ost är fortfarande populärt, och att gunga i parken. Hon gillar Babblarna som hon får kolla på i små doser på våra telefoner. Skypa med mormor gillar hon också, duplo är kul, tömma min plånbok är kul och att titta på hundar på stan är något av det bästa som finns.

Elsa gillar inte: Om man säger nej till något hon vill ha. Hon blir sur, skriker och skjuter ut underläppen så långt hon kan. Hon gillar heller inte att sitta fast i bilen för länge. Men annars finns det inte direkt något som hon inte tycker om. Hon är oftast väldigt glad.

Elsa sover: Bra! Hon somnar av sig själv nästan alltid. Vi låter dörren stå öppen så att ljuset kommer in och så att hon hör att vi fortfarande är hemma. Ibland vaknar hon till för ett snack under natten och ibland sover hon till morgonen. Hon börjar onekligen bli stor. Vi får väl se om vi ska försöka fasa ut amningen nu, när första födelsedagen är här. Jag kommer inte att stressa utan ta det lugnt. Och skita i vad folk säger.

Elsa är: Det bästa som finns. Den smartaste, redigaste, härligaste, finaste, roligaste, charmigaste, grymmaste jäkla ungen som finns. Min stolthet i livet, min dotter. Och det finns inget som är så givande och kul som att hänga med henne och upptäcka världen tillsammans med henne. Älskade älskade Elsa.

 

Tisdagstidspress

March 15th, 2016 | Posted by Jess in Friends. - (0 Comments)

Jag bloggar i panik eftersom Elsa ligger och vaknar i sin säng inne i sovrummet. Det blev en kort tupplur för henne idag. Allt är lite annorlunda just nu, och vi gillar det. Vi har nämligen en kompis på besök, världens bästa Molly som kommer från Landskrona, men som har bott här innan och känner oss och stan. Dock känner hon inte Elsa som stor tjej så det blev förvånade miner igår när Elsa mötte upp i dörren till kryps.

Efter ett tag kom Izabella och Noah också och då lekte vi lite på golvet i vardagsrummet innan jag la Elsa och dukade bordet fullt med ost. Få saker är så gott som ost till kvällsmat. Med vin till. Och massa massa snack för att ta igen sånt vi missat.

Just nu är Molly nere på stan och tömmer Frankfurts klädaffärer på deras varulager. Vi var med innan Elsa blev kinkig och Noah förutspåddes bli hungrig. Hon kommer nog snart igen, vår gäst och kanske vill hon leka en sväng med Elsa så att jag kan liiite mer jobb gjort innan kvällen drar igång med barnläggning och mer av det där snacket vi inte blev klara med igår. Säger så så länge. Hej!

Gräsänkans blues

March 10th, 2016 | Posted by Jess in Filosoferande. | Kärlek. - (0 Comments)

Mycket gräsänkekvällar den här veckan. I måndags stannade Eric kvar på den där spelkvällen jag snackade om. I tisdags jobbade han till jättesent. Igår jobbade han också till jättesent. Idag var han hemma i 20 minuter mellan jobb och spelkväll hos Kai. Det är alltid tråkigt för mig att inte träffa honom så mycket på kvällen, men sen Elsa kom är det ännu tråkigare. Det känns så sorgligt att de bara hinner ses en liten sväng på morgonen innan Eric går till jobbet. Och på helgen såklart. Men helgen är bara två dagar lång och arbetsveckan är fem.

Tyvärr finns det ingen lösning på problemet, som det ser ut nu. Den där trissvinsten har ännu inte infunnit sig. Det är tungt ibland också att vara själv med en ettåring hela veckan. Vi klarar oss ju fint, lillstrumpan och jag, men det är roligare när man är två om allt. Suck.

Men imorgon är det fredag och sen är det lördag och söndag och även om jag inte “jobbar” så längtas det ändå till helgen, just för att vi är samlade alla tre då. Lilla familjen. Jag älskar min stora tramsiga, snygga, smarta, skitroliga, omtänksamma och min lilla busiga, smarta, fina, matspottande, härliga så himla mycket. Och är så stolt att jag spricker över dem och det vi har.

30-årskalas och mys i vardagsrummet

March 9th, 2016 | Posted by Jess in Friends. | Ungen - (0 Comments)

Idag har Elsa och jag varit på födelsedagskalas hemma hos Josefin som fyllde 30 idag. Det började lite knaggligt, för jag hade varit dum nog att inte tänka på Elsas sovrutiner när jag tackade ja till 11.00 som starttid. Behöver minst en halvtimme för att ta oss till Josefin också och Elsa brukar ju annars sova 9.30 till 11. Idag somnade hon naturligtvis inte förrän efter 10 heller och sen fick jag slita upp henne ur sängen och rusa mot blomsteraffären där vi träffade Noah och Izabella och gick och handlade blommor till nyfödde Eric och födelsedagsbarnet.

Väl framme hos Josefin, bara något försenade, väntade en underbar doft av pannkakor. Vardagsrummet var pyntat med blommor, serpentiner, Sverige-flagga på bordet och en 30-girlang i taket. Sen kom Kristina och den där nyfödde Eric som jag pratade om. Vi fikade, pratade förlossningar och sånt gottigt och Elsa åt risotto, lite pannkaka och kröp sen runt på golvet. Jag fick passa henne så att hon inte kollade för aggressivt på de sovande bebisarna i sina liggdelar. Men det gick bra.

Innan stora tröttheten tog över gick vi hemåt igen.

Sen sov hon en liten stund här hemma och sen pysslade vi bara omkring. Som vanligt. Det var dock väldigt mysigt och härligt idag. Vi lekte massor, jagade varandra, kastade boll, byggde torn, läste böcker, gömde oss under bordet, sprang omkring med gåvagnen, åt ost och kex till mellanmål.

Sen la jag henne, hon somnade själv idag igen och innan Eric kom hem vid 20 hann jag jobba lite från soffan. Det går i ett som de säger.

Vårt lilla geni

March 6th, 2016 | Posted by Jess in Ungen - (0 Comments)

Alltså, kan nån berätta när Elsa blev så himla stor? Var hon inte en liten skrikig bebis nyss? Som låg kvar där man la henne? Och inte krävde ädelost stup i kvarten?

Hon är så rolig nu. Springer omkring med sin gåvagn. (Eller ja, masar fram än så länge). Snackar hela tiden, på sitt eget språk. Särskilt om jag försöker berätta grejer för mamma på Skype, pratar hon högre och högre. Kastar sig in i samtalet med våld. Hon förstår alla vardagliga grejer, kryper till kylen om jag föreslår att vi ska äta nåt. Kryper till badkaret när jag berättar att det är baddags. Kryper till skohyllan när jag säger att vi ska gå ut.

Hon visar alla sina kroppsdelar på begäran, hon pussas och gosar när man ber henne (och om hon känner för det (läs: inget annat är roligare)). Hon pekar på människor när man frågar efter dem. Hon busar, driver med oss, fejkskrattar för att få oss att skratta. Gömmer saker bakom ryggen. Låtsas att fjärrkontrollen är en telefon, för att sen flina till och sätta på tvn.

Hon är en jäkla härlig liten människa och jag (vi) är så stolta över henne. Världens bästa unge.

Fullproppad, händelserik 1 mars

March 1st, 2016 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

Nu har jag fått ett jobb, så nu kommer bloggen bli superlidande och ni får istället gissa vad vi gör om dagarna. Nä. Kanske inte. Alltså, jag har fått ett litet jobb som ska hjälpa oss betala hyran, men jag hoppas att jag ska hinna med bloggen och er också. Som nu.

Idag har dock varit en lång dag som bland annat innehöll ett renskrubbat badrum, ett besök hos min gamla arbetsgivare där Elsa fick en 8-åring över sig och ett samtal till giftcentralen. Jag berättar mer imorgon för nu ska vi sova. Eric sitter här bredvid och har redan sagt tre gånger att han borstat tänderna. Det är alltså en hint om att han vill gå och lägga sig. Och det vill väl jag med.

Hörs!