Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Hemma i vardagen

May 1st, 2014 | Posted by Jess in Tyskland. - (2 Comments)

På morgnarna lämnar jag hemmet i morgondimma, med dålig nattluft som ligger kvar över sovrumsgolvet och immigt badrum med tandkrämstänk i vasken. Det är pressat på morgonen, kort och knappt och praktiskt. Kanske hinner jag vika ihop filten på soffan och bära ut hans kvällsflingor som över natten blivit mjuka och geggiga i sin skål.  Ibland hinner jag rulla ihop fönsladden, ibland finns det tid att torka av vasken och bädda sängen och rätta till mattan i hallen. Oftast hinner jag sätta blommorna som vill ha ljus i sovrumsfönstret efter en snabb luftning. Oftast lämnar vi lägenheten tillsammans, springer beslutsamt ner för alla trappstegen, har sällskap till tunnelbanestationen och pussas sen hejdå över styret på min cykel.

Vårt hem på morgonen är där helt enkelt.

Men när jag kommer hem på kvällen, då är känslan helt annorlunda. Jag kämpar mig upp för trapporna med dagens post i handen, kanske har jag handlat en liter färsk mjölk till de där kvällsflingorna, eller så har jag ett halvt kilo kyckling i handväskan. Arbetsdagen är slut och min hjärna bultar innanför pannbenet. När jag öppnar ytterdörren och tar ett steg in i hallen kastas ljuset emot mig ur fyra olika rum. Hallen badar i kvällsljus, den är mjuk och vit och inbjudande. Lägenheten är glad att se mig och tar liksom emot mig. Jag älskar vårt hem. Det är IKEA och ihopsamlat och lånat och fått och ärvt och omgjort i en salig blanding. Det är personlighet genom mina färgglada böcker och Erics Opas tavlor, det är mys genom textilierna i orange, marint och blått som bubblar i vardagsrummet och våra stora fönster och vackra gamla dörrar.

Köket är bara vårt. Vi har valt och betalt allt. Badrummet har ett fönster, man kan släppa ut duschånga och pinsamma lukter. Sovrummet är så rymligt att jag kan DVD-träna mig svettig bredvid sängen utan problem. Det är lyxigt att ha en så fin plats att bo på, inte bara tak över huvudet och tillfällig lagringsplats för prylar, utan verkligen en boning, ett fort, en fristad.

På kvällen, efter en dag på kontoret framför datorn med skrikande tanter i headsetet känner jag det särskilt. När jag drar av mig obekväma byxor och hoppar i pyjamasen för att steka på den där kycklingen och vänta på att han ska komma hem och öppna vår ytterdörr med sin nyckel. Förstår ni? Det är vårt hem.

Hemma.

(Så fort resterna av sleepover med Grace och vissnade blommor och ulliga påskdekorationer är bortstädade lovar jag att visa bilder från vårat hem. Okej?)

Maratonrädsla och förslappning

October 23rd, 2013 | Posted by Jess in Annat. - (4 Comments)

Livet går sin gilla gång och inte har jag mycket att göra om dagarna. Ändå har det visst gått nästan en månad sen jag bloggade sist, så hej! Här är jag igen!

Jag märker att det inte är bra för mig att vara arbetslös. I början gick det okej, när vi hade massa flyttkartonger att packa upp, rum att organisera och samtal att ringa. Nu går det sämre. Jag har blivit helt förslappad. Äter en massa skit, springer inte, duschar bara nån gång i månaden och bloggar inte ens. Jag sitter mest här hemma framför datorn, skriver jobbansökningar och tycker synd om mig själv.

Det får bli lite ändring nu ändå, för på söndag är det tänkt att jag ska springa första sträckan (12 km) i ett maraton tillsammans med tre andra lagmedlemmar. Det kommer bli hårt, smärtsamt och troligtvis också vått och kallt. Men jag ska kämpa mig igenom skiten på viljan.

Vår lägenhet är fortfarande ganska kal och inte så mysig som jag drömmer om att den ska bli. Vi väntar på köks- soffa- och garderobsleverans från IKEA som ska komma runt den 14 november. Sen kan vi förhoppningsvis packa upp de sista flyttkartongerna, sluta äcklas av köket och planera inköp av mattor, tavlor och annat krams.

Det funkar iallafall väldigt bra att bo ihop med Eric. Vi har båda fel och dåliga sidor: Ibland gnäller jag för att han inte ställer undan vattenkannan. Ibland glömmer Eric att ställa undan vattenkannan. Men vi tycker ju om varandra, så det går bra ändå.

Vi säger så så länge!

Tar igen mig från arbetslösheten med en kopp te. Som sen förvandlades till en ceasarsallad, ett glas vatten, en frozen daiquiri razz och tittande på Gravity i 3D. Den läskigaste filmen jag sett sen Blair Witch Project.

Tar igen mig från arbetslösheten med en kopp te. Som sen förvandlades till en ceasarsallad, ett glas vatten, en frozen daiquiri razz och tittande på Gravity i 3D. Den läskigaste filmen jag sett sen Blair Witch Project.

Min fina fina cykel har blivit utsatt för ett övergrepp. Nu har jag en ful svart sadel istället.

Min fina fina cykel har blivit utsatt för ett övergrepp. Nu har jag en ful svart sadel istället.

På tunnelbanestationen på väg till puben. Life's good.

På tunnelbanestationen på väg till puben. Life’s good.

Våran megastora kyl har anlänt. Med hjälp av den hoppas vi kunna utfodra typ vänner, släkt, familj och 8 barn på samma gång. (Dock liten kyl jämför med Emelie och Martins!)

Våran megastora kyl har anlänt. Med hjälp av den hoppas vi kunna utfodra typ vänner, släkt, familj och 8 barn på samma gång. (Dock liten kyl jämför med Emelie och Martins!)

 

 

(Överdrev lite, duschar faktiskt varje dag.)

Gammelskruttar och höghöjdspärlor

August 29th, 2013 | Posted by Jess in Tyskland. - (0 Comments)

Oj. Det hann visst gå några dagar där och nu är klockan torsdag igen och livet rullar vidare i en himla fart. Ska vi prata lite om lägenheter och sånt igen då? Ja. Det gör vi.

Alltså på mindre än en vecka har vi sett sju stycken. Och totalt är vi nu uppe i över trettio sedda lägenheter. Många. Det börjar kännas tillräckligt nu, det tar tid och energi och tågbiljettspengar och jag vill äntligen hitta rätt så att jag får planera och inreda i mitt huvud.

I lördags såg vi tre stycken, en av dem hyrdes ut av en mycket gammal och skruttig man som inte slutade prata och som hade en polsk sköterska och en sjuk fru som låg och hostade i en sjukhussäng på andra sidan vardagsrumsbordet. Hans lägenhet var dessutom inte särskilt bra så vi tackade för oss, efter en timmes småprat, och drog därifrån.

I tisdags såg vi en som låg i Sachsenhausen, i ett fint område, på en ganska trafikerad gata, men på första våningen. Den hade högt i tak, stora fönster och ljusa väggar och ändå var både jag och Eric överens så fort vi kom utom hörhåll för mäklaren. Det var inte vår lägenhet. Trots att det var svårt att sätta fingret på problemet så kändes  den inte rätt.

I onsdags såg vi en som låg i ett annat gammalt hus fast denna gången på Berger Strasse i Bornheim. Också ett mysigt område och lägenheten var helt okej. Men den hade en opraktisk hall och var för dyr för vad den var.

I måndags såg vi en som visade sig vara en pärla. Också i Bornheim, fast på en lugn sidogata, mittemot en liten lågstadieskola. Det är en trea på sjuttio kvadratmeter, högt i tak, stora fönster och ljusa väggar. Köket har plats för ett litet matbord och badrummet har ett fönster. Hallen är stor och inbjudande och hela lägenheten är ljus och fräsch och trevlig. Det kändes rätt. Tyvärr så ligger den på tredje våningen i ett hus utan hiss, den kommer med mäklare och köket måste bytas ut. Vi pratade och funderade. Och nu har vi anmält att vi vill ha den. Vi ska försöka göra en deal med ägaren och kanske få mindre hyra mot att vi fixar kök själva. Vi får se. Jag vill inte säga för mycket eftersom det kanske förstör något. Håll tummarna, okej?

Hej!

Balkongjobb och Bornheim

July 11th, 2013 | Posted by Jess in Mat. | Tyskland. - (1 Comments)

(Sitter vid Erics dator som inte har bokstaven a med prick ovanför lättillgänglig, sa ni far klara er utan den.)

Gardagen var produktiv. Jag började dagen med att leta lägenhet, ringa pa annonser och sadar. Sen tog jag taget hem till Erics föräldrar som bor i en stad utanför Frankfurt. De bjöd pa lax till lunch, vilket alltid är lyx för mig eftersom Eric inte äter fisk sa lagar vi ocksa aldrig det här hemma. Far bli ändring pa det när vi bor ihop tror jag, älskar fisk. Iallafall, efter lunchen gick jag upp till hemmakontoret de ställt i ordning at mig pa balkongen. Ett litet bord med duk, en stol och ett glas vatten. Datorn hade jag med mig själv. Sen jobbade jag med mitt extrajobb i nagra timmar. Haller pa att översätta en bok om ledarskap för ett företag som kontaktade mig pa internet. Det är okej betalt och jobbet är ganska enkelt, däremot är den svenska texten som jag översätter till engelska fruktansvärt dalig. Men jag tycker ända att det är ett kul jobb som passar bra att göra lite varstans och lite närsomhelst.

Kristina kom upp med jordgubbar efter ett tag, snacka om lyx pa kontoret. Det var väldigt varmt och när klockan närmade sig 16.30 gav jag upp för dagen och tog mig tillbaks till stan. Träffade Eric i stadsdelen Bornheim där vi hade tva lägenhetsvisningar inbokade. En med en liten, konstig man som visade en lägenhet med heltäckningsmatta i sovrummet och daligt utförd renovering. En annan i en toppenfin lägenhet med mysig balkong, men med opraktiskt matrum och tre trappor upp utan hiss. Ingen av dem kommer att bli vart hem, men det känns ända nyttigt att titta och känna pa marknaden. Om inte annat sa lär man sig vad man inte vill ha.

Vi käkade en snabb middag pa Schönerberger (sallad med kalkon och champinjoner) och tog tunnelbanan hem igen.

Jag har hittat en fin cykel jag vill ha.

Jessicabild1