Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Efteråt besöket hos nattdjuren ville jag egentligen hem och spendera sista kvällen med Lindsey, men Diana ville bjuda på mat så det blev att vi stack in till Adelaide och slog oss ner på en italiensk restaurang. Jag hade planerat att inte äta pizza med dem och förberett kycklingfilé hemma, men nu skulle det ju dröja ordentligt med tid innan jag var hemma. Så jag tog beslutet att inte sitta hungrig med ett glas vatten och titta på fyra människor glufsa i sig smarriga pizzor, utan äta något som i och för sig inte var fakirkost, men väl vanlig LCHF. Det blev en sallad med rucola, gurka, marinerad paprika, kycklingfilé, parmesan och dillmajonäs. Extremt god! Och första gången jag åt grönsaker och mjölkprodukter på tio dagar. Underbart.

Sen satt vi kvar en lång stund och pratade om vår gångna termin vid Flinders, vad som var bra och vad som var dåligt. Diana är bra, för även om hon är australier så känns det ändå okej att kritisera det som jag tycker är dåligt med det här landet, och hon lyssnar och kommenterar utan att döma. Ja, sen hoppade vi in i hennes bil igen och hon var vänlig nog att köra oss hem trots att det var helt fel håll för hennes del. Vi överlämnade ett kort som jag skrivit några vänliga ord på, kramade om lilla damen och sen sa vi hejdå. Så nu ser jag nog aldrig mer henne, vilket känns konstigt och ganska dramatiskt, men är troligtvis sant.

Hemma igen fann jag Mariko i full färd med att baka morotspiroger efter japanskt recept. Klockan var 22.30 och jag bloggade lite snabbt. Julia kom förbi för att låna vår våg och Eric var inte på Skype. Jag sov istället.

 

Har glömt om jag visat den här bilden innan, men här är vi iallafall under ett möte på Dianas kontor. Från vänster: Matheusz från Polen, Marleen från Holland, svenskan och Alessandro från Italien.

 

 

A second blog in English

February 28th, 2012 | Posted by Jess in Australien. | Bloggbloggblogg - (0 Comments)

Just wanted to let people know that if Google Translate is being a pain in your tushies, I also blog over here: http://blogg.mah.se/bordercrossings/blog/ in English. That blog is used by the students who like me are on a Border Crossing’s scholarship, and the blog is a bit more serious and impersonal. But a good option if you think I am too silly over here. Plus, the other students blogging there from Australia are really interesting too, so you might find that nice as well. Just a tip! Nobody is forcing you to do stuff you don’t wanna do!

Peace.