Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Jag kämpar på här borta, har gjort upp en plan för vardagen som jag försöker hålla. Gillar planer. Eric säger att jag älskar planer.

För att förtydliga så är det inte all tid som känns stressig och inte alla aktiviteter som känns svåra att hinna med. Sådant som Elsa och jag gör tillsammans, som städning, tvättning, handling och matlagning, har jag visserligen inte oceaner med tid till, men det blir ändå gjort utan att jag sliter mitt hår. Vi trivs ju här hemma också, vi två, vaggar runt och fixar och donar och bäddar sängar och kastar ner toarullar i badkaret.

Det är snarare sådant som inte går att göra tillsammans med vår 14-månaders, som jobba, skriva långa texter om konferens i Hunnebostrand. Planera bröllop genom att skriva listor och dokument som behövs till det. Maila och ringa folk i Sverige.

Och så finns det saker som jag hade kunnat göra med Elsa men inte vill. Som Pinterest, blogga, Facebook, Instagram, Wordfeud osv osv i en enda digital oändlighet. De här aktiviterna får vänta och ibland hinns de inte med alls för jag vill inte ha mobilen framme mer än nödvändigt (telefonsamtal till doktorn, Facetime med Sverige).

Planen är i princip att jag ska vara nöjd om jag hinner jobba 2-3 timmar om dagen. En timme när Elsa sover och en till två timmar på kvällen. Och är vi uppe klockan 6 och jag inte ska till gymmet så kan Eric leka med lillstrumpan och jag får in en timme där också. Detta är mycket bättre än att ständigt stirra på långa Excel-listor med titlar som behöver skrivas. Jag blir så stressad av det och sätter upp mål i huvudet, typ “jag får inte sova innan jag skrivit 11 till”. Jobbigt.

Planen fortsätter med att jag bara jobbar fram till 21.30. Efter det är det bloggning, bloggläsning eller annan elektronisk aktivitet. Med start klockan 22 får jag inte hålla på med telefon eller dator längre. Då ska jag läsa. Älskar att läsa. Nu ingår det i planen och det känns så härligt.

Harry Potter och jag

May 4th, 2012 | Posted by Jess in Böcker. | Film. | Filosoferande. - (0 Comments)

Jag har fått nån liten hangup på Harry Potter. Vet inte hur eller varför det började, kanske när de visade alla filmerna på tv här och jag halvsåg typ två av dem. (Förde allvarliga samtal om livet med Alicia samtidigt.)

Böckerna är ju så underbart grymt fantastiskt bra så det går inte att beskriva och jag kan inte förstå hur J.K.Rowling fick till allt det där. (Alla som inte läst dessa böcker ombedes allvarligast göra det nu, spelar ingen roll hur gammal slash ung du är, läs!)

Filmerna däremot har jag aldrig varit så himla intresserad av. Oftast är det ju så att filmen inte kan göra boken rättvisa, så då är jag negativ och irriterad redan från början.

Särskilt i Harry Potter-fallet där så mycket handlar om din egen fantasi och hur du tolkar att det ser ut i Diagon Alley, på Hogwarts och i läskiga Azkaban. Men.

Nu har jag alltså, som sagt, börjat kolla lite. Jag började med The Half-bloof Prince igår, det är den nästnästsista filmen och den nästsista boken. De har ju gjort två filmer av sista boken. Idag var planen att se första filmen av sista boken, ja, ni förstå, Deathly Hollows 1, men jag har inte kommit så långt än. Fast jag har ju hela helgen på mig. Ja, det var det jag ville säga om Harry och hans vänner.