Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Jag är glad att Elsa ännu är för liten för att ställa frågor om lastbilar och onda människor som vill köra på andra människor med flit. Det blev orolig gåshud och tårar i ögonen på lekplatsen i fredags, när Izabella och jag samtidigt fick höra om vad som hände i vår huvudstad. Så sjukt. Men våra små ungar sprang ju omkring som vanligt och krävde att få hålla handen i rutschkanan och att vi smakade på sandkakorna som omsorgsfullt tillagats i lekstugan. Så det var bara att köra på, som vanligt. Oavsett vad som händer, hur man mår, vad man känner, så är man liksom alltid mamma. På gott och på ont ibland.

Magen växer. Det är tydligen en stor liten tjej där inne, om man får tro vikarierande doktorn som kastade ett getöga på ultraljudsmonitorn i torsdags. Jag fick direkt för mig att jag kanske har fått graviditetsdiabetes, även om det bara är ett av kriterierna som faktiskt stämmer in på mig. I vilket fall som helst, att sluta trycka i mig kilovis med godis om varje dag är troligtvis en bra idé, även om jag inte har diabetes. (Det kommer att slås fast via ett glukostest om en vecka.) Socker är alltså fortfarande min största fiende och beroende i livet, om nu någon skulle ha tvivlat på det. Samtidigt vill jag inte

I helgen har vi varit hos svärföräldrarna och forsatt att rensa ut bland grejer, ätit lunch och till och med fikat på vår framtida balkong! I solen! Den är jättestor, balkongen alltså, och kommer att vara perfekt att torka kläder på, ställa ut sovande bebisar på, dricka te med en god bok de fem sekunderna man får för sig själv om dagen när man är tvåbarnsmor, och så vidare.
Idag var vädret också toppen, 25 grader och strålande sol. Så efter lunch och sovstund packade vi ner Elsas nya sandleksaker och cyklade till en lekplats. Den visade sig ha noll skugga och rätt snabbt kände vi oss bra stekta i våra jeans. Elsa behöver också en solhatt eller keps, för att skydda det där ljushyade lilla huvudet hon har på axlarna.

Ja, det var den helgen. Det blir en kortare vecka för Eric, vilket alltid uppskattas. Jag ska bjuda familjen på påsklunch hemma hos dem på söndag och vi ska träffa Lars och Linda på fredag, annars är den gula ägghelgen rätt oplanerad. Den där påsklunchen måste iallafall planeras, jag tänker räkor och lamm och nåt från Roy Fares bakbok. Vi får väl se.

Solskenskalas

April 12th, 2016 | Posted by Jess in Ungen | WOW! - (0 Comments)

Igår var det också fint väder så det passade bra att vi var bjudna på ettårskalas på en lekplats här i närheten. Det var Elsas kompis Carla som fyllde år. Hennes mamma lärde jag känna på återhämtningsgymnastiken där vi låg bredvid varandra och gjorde knipövningar och ammade om vartannat.

De hade gjort fint med ballonger och massa sandleksaker i en del av parken. Bjöd på muffins till barnen som var sockerfria och dekorerade med små paraplyn. Det fanns även en jättestor tårta, kladdkaka och blåbärskakor. De andra tjejerna i vår lekgrupp dök också upp och så lekte ungarna och vi snackade. Jag var så orolig för solen som var mycket starkare än jag trodde. Elsa hade ingen mössa, ingen hatt och ingen solkräm och har absolut ärvt sin pappas känslig hud. Men som tur är klarade hon sig utan blessyrer.

När både Elsa och jag hade sand precis överallt så tackade vi för oss och cyklade hem igen. Sen sov Elsa sin sista natt inne i vårt rum för nu står hennes säng inne i hennes rum och i natt testar vi för första gången. Misstänker att jag kommer att lida mer än henne.