Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Måndagsös

March 14th, 2016 | Posted by Jess in Annat. - (1 Comments)

Idag har vi en fullspäckad måndag framför oss, lillstrumpan och jag. Den började klockan fem imorse för mig, för då ville Elsa gå upp så vi kramades lite och hon somnade igen. Sen var dock jag superpigg så då gick jag upp och motionerade lite. Eric stack till jobbet, Elsa och jag åt frukost. Nu sover hon en liten stund innan vi ska gå till BB och hälsa på den nyaste medlemmen i svenskklanen här nere. Jag har precis städat köket och pysslat ett litet kort till den nyfödde gossen.

Efter det hinner  vi förhoppningsvis med att handla mat. För ikväll kommer Molly till stan och ska sova några nätter hos oss så vi kör vin och ost hos oss för att ta igen allt vi missat i varandras liv.

Däremellan måste jag dammsuga, trots att Elsa hatar det. Tänker att lunchen kan vi ta med till sjukhuset så får hon käka där, medans jag lyssnar på färsk förlossningsberättelse.

Jag hoppas att jobbskörden inte är för stor idag, för det blir nog sören snävt att hinna med det också. Vi hörs igen imorgon!

Fullproppad, händelserik 1 mars

March 1st, 2016 | Posted by Jess in Annat. - (0 Comments)

Nu har jag fått ett jobb, så nu kommer bloggen bli superlidande och ni får istället gissa vad vi gör om dagarna. Nä. Kanske inte. Alltså, jag har fått ett litet jobb som ska hjälpa oss betala hyran, men jag hoppas att jag ska hinna med bloggen och er också. Som nu.

Idag har dock varit en lång dag som bland annat innehöll ett renskrubbat badrum, ett besök hos min gamla arbetsgivare där Elsa fick en 8-åring över sig och ett samtal till giftcentralen. Jag berättar mer imorgon för nu ska vi sova. Eric sitter här bredvid och har redan sagt tre gånger att han borstat tänderna. Det är alltså en hint om att han vill gå och lägga sig. Och det vill väl jag med.

Hörs!

Så var vi inne i maj månad och när jag tänker på att Elsa föddes i mars så har tiden gått obeskrivligt fort och däremellan väldigt långsamt. 

I söndags morse åkte vi till flygplatsen hela familjen för att hämta upp Jannicke, min syster, Erics svägerska och Elsas moster. Hon jobbar vanligtvis dygnet runt med sin hästverksamhet, men har skadat ryggen och får inte rida just nu och hade då plötsligt tid för ett besök i Frankfurt. Kul tyckte vi!

Söndagen började alltså med en bilfärd hem från flygplatsen. Vi var sugna på brunch på Yours här i Bornheim, men de öppnar inte förrän 11 och vi var vakna så tidigt att det var nån timme kvar. Vi satt i vardagsrummet och snackade istället, mumsade på godiset (det perfekta, löständerrika, svenska) som Jannicke hade haft med sig, ammade och så fick Elsa hänga en stund i mosters knä för första gången. 

Sen gick vi och åt bacon, vårrullar, croissanter, caprese och revben på Yours. Tyvärr var vädret trist och regnigt så det blev ingen längre promenad utan en eftermiddag och kväll hemma med mer prat och mer godisätning. Eric stack till jobbet en sväng och vi andra tre kollade på en halvdålig film innan vi (mest Jannicke och Eric om jag ska vara ärlig) gjorde kycklingwraps till middag. 

På kvällen försökte vi kolla på bra film med Will Smith, Focus, men Elsa var skrikig och ljudet på filmen dåligt så vi gav upp efter ett tag och sa godnatt istället. 

Igår var Eric på kontoret som vanligt och Elsa, Jannicke och jag gick ner på stan. Jag köpte sex par strumpor till lillstrumpan på H&M och papper till ett pysselprojekt på Idee. Vi spanade på folk, pratade och spankulerade längs med Frankfurts gågata och satte oss sen på Thai Express’s uteservering och åt curry med kyckling och räkor. Lagom tills dess vaknade Elsa i vagnen och fick äta lunch i det fria hon med. Det var lite knökigt och troligtvis var bröstet ute för inspektion mer än det borde, men som sagt i tidigare blogginlägg, att bebben får mat och blir nöjd är viktigast av allt. 

Efter att ha handlat till kvällens middag, vegetarisk lasagne med getost som Jannicke ville bjuda oss på, tog vi tunnelbanan hem, matade Elsa igen och gav oss sen av för att köpa créme fraiche och eventuellt glass. Det blev båda. 

När Eric kom hem åt vi mat, skitgod, och till efterrätt rabarber- och jordgubbspaj, också smarr. Sen satt alla med sina mobiltelefoner och datorer innan Elsa bestämde att det var sovdags. 

Nu ska vi snart skjutsa Jannicke till flygplatsen och säga hejdå för den här gången. Trist men life. Fint att ha haft henne här ett litet tag iallafall!

Elsas mormor och morfar var i stan

April 21st, 2015 | Posted by Jess in Kärlek. - (0 Comments)

Förra helgen hade vi alltså finbesök från Sverige, mina föräldrar kom på fredagskvällen efter att helt ensamma lyckats ta tåg och tunnelbana från flygplatsen hit till vår lägenhet. Det blev ett fint möte mellan nykläckt unge och förväntansfulla morföräldrar. Det känns alltid konstigt när delar av min svenska värld “krockar” med min värld här, men nu var det liksom extra märkligt: Jag har en bebis, jag är hennes mamma och plötsligt fick hon träffa min mamma.

Mamma och pappa hade med sig fina presenter från släkt och familj så vi hade lite julafton där på fredagskvällen. Jag fick böcker som jag beställt och skickat hem till mamma och pappa och Elsa fick en massa kläder. Sen bäddade vi för gästerna på soffan och gick och la oss.

Lördagen och söndagen spenderades sen mestadels på stan, eller iallafall utanför lägenheten. Vi åt brunch på amerikanska Yours här i Bornheim, promenerade omkring massor, åt glass på Häagen Dazs på Fressgasse, schnitzel i Sachsenhausen, träffade Kai lite snabbt i hans hood, pratade och turades om att skjuta omkring barnvagnen. Jag fick amma på en träbank på en restaurang och lyckades göra ungen nöjd.

På lördagskvällen lagade pappa sin paradrätt, röda köttbullar, med assistans av Eric, medan mamma och jag pratade om ditten och datten och jag visade upp lite highlights från Elsas garderob.

På måndagsmorgonen stack Eric till jobbet och en halvtimme senare var det dags för gästerna också att dra sig mot flygplatsen. Nu ses vi igen till sommaren. Och då har lillstrumpan antagligen hunnit växa litegrann…

 

Lite tårar och finbesök på G

April 10th, 2015 | Posted by Jess in Kärlek. | Sverige. | Ungen - (1 Comments)

Livet med bebis går vidare. Det är ju inte direkt en hemlighet att det är finare att vara två om allt så jag njöt av påskhelgen med Eric och sörjde när han stack till jobbet på tisdagen. 

Igår bröt jag även samman och grät så att ögonen svullnade för att det är så trist att han är borta hela dagen, missar när Lillstrumpan är på bra humör, när vi går på promenader och gosar på soffan. Kommer sen hem lagom till hennes skriktimmar börjar på kvällen. En av oss guppar omkring med henne medan den andra lagar snabb middag, äter så snabbt som möjligt så att bebisen kan byta famn och även den andra parten få varm mat. Sen turas vi om, jag ammar, Eric skumpar och byter blöja. Sen är klockan 22, vi är slutkörda och stupar i säng (om bebisen tillåter det). Då har vi hunnit pussas en gång och i bästa fall snabbt berättat om vår respektive dag. Suck. 

Naturligtvis är det inte riktigt så nattsvart och Elsa är världens finaste och värd allt guppande i världen, men annorlunda är det. Jag tänker också att hon inte ens är 4 veckor än och att allt tar tid och att hon som minibebbe naturligtvis kräver extra mycket tid och närhet och boob. Framförallt boob. Jag hade helt enkelt ett anfall igår. 

Passade även på att gråta för att jag saknar Emelie och Malena så jädra mycket. Tänk att de inte får träffa min bebis förrän till sommaren liksom, det är ju inte rättvist mot nån! Sugigt läge. Som sagt, ett anfall. Please don’t hold it against me. 

Men idag kommer iaf mamma och pappa på besök! Till Frankfurt! Om allt går som det ska med deras resande så inträffar de i lägenheten runt 21 ikväll och det ska bli så fint att presentera dem för sin dotterdotter. Jag tror de kommer att gilla varandra. Helgen ska bjuda på sommarvärme och sol så vi kommer förhoppningsvis få det väldigt härligt. 

Okej, bebisen är vaken och kräver att jag öppnar mjölkbuffén. Igen! 

Kram på er!!

Livstecken från södra Tyskland

December 8th, 2014 | Posted by Jess in Filosoferande. | Resa. - (0 Comments)

Härmed kommer ett livstecken från mig:

Livstecken

Alltså, december är liksom alltid en hyfsat fullbokad månad, för alla människor, men vår i år tar nog priset i min personliga kategori i alla fall. Vi åkte till USA den 11 november och tillbringade sen nästan tre veckor tillsammans med en underbar hög människor, kända och okända. Vi åt gott och såg mycket och mös och promenerade omkring. Vi återkommer till resan vid ett senare tillfälle.

Sen kom vi hem och drabbades av jetlag extraordinär. Eric värre än jag tror jag, men jag var också bättre på att gå upp tidigt på morgonen, trots att vi snittade 4-5 timmar sömn per natt de första fyra dagarna. Det är fruktansvärt frustrerande att vakna mitt i natten och vara klarvaken.

Sen gick vi tillbaks till jobbet igen båda två och det är ju tufft på sitt sätt, att komma ihåg vilket skrivbord man hör hemma vid, hur vattenkokaren funkar och sådär. Dessutom hade företaget genomfört en rad ”omstruktureringar” medan jag var borta som ingen visst något om på förhand. Bland annat har en av mina chefer fått sparken och den andra omplacerats och två andra börjat. Tre av mina kollegor är sjukskrivna på grund av stress och flera stycken äter tabletter för att orka gå till jobbet. Så ja, lite sådär mest.

I lördags fixade Eric och jag ihop vår numera traditionsenlig julmiddag för vänner. Även i år serverades kalkon som Eric stod för tillsammans med grönsaker och potatis och sallad och hembakat bröd. Det blev en lång dag i köket och sen några timmar tillsammans med gästerna innan de rullade hemåt igen. Kändes som att vi mest stod i köket när de var här vilket är trist, men så blir det ibland. Under efterrätten kunde vi i alla fall umgås med våra vänner. Som till mesta delen består av par och två bebisar. Fint så.

Och nu, nu har arbetsveckan kört igång igen, men det blir en kort en för mig för på lördag tänkte vi ju gifta oss lite snabbt och då ska det fixas inför det på torsdag och sen kommer familjen Sjöstedt med partners och mormor och morfar och Emelie och Malena på besök från Sverige på fredag och stannar över helgen och det ska bli väldigt härligt att ha dem här.

Så ös igen. Ös medvetslös.

Tiden rusar iväg som vanligt. Klockan är nu 23.10. Eric jobbar lite framför datorn och jag pysslar runt här hemma. Vi har ätit kvällsmat, städat lägenheten och varit och handlat sen vi kom hem från jobbet. Imorgon får vi fint besök från Sövde-trakten: min bästa vän (av två) kommer tillsammans med sin unge och sin kille. Älskar dem alla tre. Ska bli så härligt att ha dem här tills på söndag. Få visa dem vårat hem och våran stad och bjuda tillbaks så gott det går för alla de gånger som de har hostat oss.

Jag längtar.

Helgen som gick var jag i Sundsvall och i Stockholm och träffade arga återförsäljare tillsammans med min finska kollega. Det gick sådär om jag ska vara helt ärlig, stämningen var inte mycket mer positiv när vi åkte därifrån, men det kändes iallafall skönt att ha försökt. När de som tjänar pengar på våra smycken tycker att de blir orättvist behandlade är det inte lätt att lugna dem.

Jag tänker ofta, när folk står upp och viftar med båda armarna och skriker så att de får hostattacker, att det ju faktiskt bara rör sig om smycken. Vi säljer inte livsnödvändiga mediciner som tagit ihjäl folks gamla mammor. Vi bidrar till kapitalismen med smycken i rostfritt stål som i bästa fall ger lite extra i semesterkassan.

(Fast det är inte sant för det finns folk som får ut över 100 000 kronor i månaden bara i provisioner. Fast de bor inte i Sverige.)

Men ja. Annars så är allt bra. Nästa vecka ska jag till Mallorca, sen jobba några få dagar och sen åker vi till Sverige för två veckors slappande och löprundor på asfalterade Sövde-vägar. Lillebror åker till Tyskland för att köpa ALK till sin storasyster om fem timmar. Bästa bror. Ska bara prata med honom om Sverigedemokraterna också. Min kille är liksom utlänning. Jag är utlänning i Tyskland. Vi kan inte bara gå runt och hata utlänningar bara sådär. Så jävla obehagligt random.