Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Det är fredag och Elsa har precis fått en ny kusin, en liten flicka uppe i Berlin och vi är spattigt glada över detta. Hon är väldigt söt och hennes föräldrar har väntat så tålmodigt på henne. Svårt att inte fälla ett par glädjetårar för deras skull. Och för vår! Yeey för bebisar!

Igår var vi och skickade tillbaks ett gäng bikinisar som jag inte ville ha (men behöll en jättefin som jag ville ha!) och sen gick vi hem till Nina och Sophie och tjejerna lekte först lite i vardagsrummet samtidigt som de åt majs-ankor med ingen smak innan vi gick ner på deras innergård och hängde i sandlådan.

I förmiddags tog vi en cykeltur för att hämta ut recept hos min sköldkörteldoktor, vi handlade rökt makrill till morgonens helglunch och sen åt vi massa goda knäckemackor med stinkande mögelost till lunch. Elsa håller på att vakna till liv nu och när hon är uppe ska vi testa att göra en schweizisk marängsmörkräm som förhoppningsvis blir lyckad nog att frysa in i väntan på testtårtedekorering.

Och så ringde de från brudklänningsaffären att det är dags att dra dit och testa klänningen för första gången! Så spännande! Hoppas hoppas hoppas att jag blir nöjd. Jag är så svår och kräsen och komplicerad. Men ska försöka vara positiv och öppen och ärlig med mina ändringsönskningar. Tills dess måste jag ha tag på ett par bröllopsskor och den BH som ska få äran att bära mina bröst på bröllopsdagen. Iih.

Ja, mer spännande än så blir det nog inte idag.

Gud vad jag hann längta tills Lars och Linda skulle komma, fast det inte blev bestämt förrän i fredags. Det blev en jäkligt härlig dag. Vi träffades utanför vårt hus i vårsolen, det var säkert 17 grader varmt minst, och gick och åt mat tillsammans alla sju. Tänk att vi är sju nu, för två år sen var vi bara fyra. Alla skötte sig exemplariskt så det firade vi med glass på vägen tillbaks till oss.

Sen lekte vi här på mattan i vardagsrummet, rafsade ut alla sakerna på golvet och byggde tåg och drack kaffe och bytte blöjor och uppdaterade oss på vad som hade hänt sen sist. Elsa var väldigt trött för hon sov bara en gång och det var redan i förmiddags, men som den super-ungen hon är, så lyckades hon ändå hålla humöret uppe. Ända tills hennes pappa skulle lägga henne. Då skrek hon så förtvivlat att jag fick ont i magen, men somande till slut.

Nu ska vi kolla på House of Cards innan vardagen drar igång igen imorgon. Den här veckan väntar ett födelsedagskalas, besök i Svenska Kyrkan, vår första musik-grupp och kanske ett besök av svärföräldrarna. Det blir nog bra det.

Förbered er på mycket fint.

I gårdagens inlägg nämndes en rad fina händelser, dock har jag väl fortfarande inte berättat det absolut finaste som hänt denna sidan jul?! Jag har fått en liten systerdotter till! Dock är det inte Jannicke som likt Maria i hemlighet fött en liten gosse i nåt stall, utan min bästaste vän Emelie och hennes man Martin som fått en bäbis! En liten Knopp! En liten varelse som jag än så länge bara sett bilder på men som ser ut att vara precis så mjuk och sötluktande och gosig som alla bebisar är. Och jag tänkte lite extra på honom och hans föräldrar när jag i lördags var hemma hos G (fem år) och lillasyster O (4 månader). Lilltjejen är också himla go, men när hon efter nio timmar i min famn fortfarande inte vill somna, då börjar liksom söthetens positiva laddning långsamt trappas ner.

Så fort hon sen hade slutit sina stora mörka ögon och somnat på min hand, återkom hennes söthet med 200 procent. Bebisar alltså. Sån bra uppfinning.

Tillbaks till Knoppen. Honom ska jag få lära känna i helgen för då bär det av till Sverige och Skåne på en väldigt kort och väldigt dyr resa. En sån som jag lovade mig själv och alla nära att jag skulle åka på ibland, för att jag vill. Inte för att det passar bra i jobbschemat, är billigt, eller särskilt praktiskt. Utan för att jag vill snusa på nya medlemmen i familjen Persson/Lasson, stryka honom över det mörka håret, kramas med de nyblivna föräldrarna, gå på ett ettårskalas och bara känna att jag också hör hemma där. Trots att jag missar så mycket och saknar så mycket. Fina händelser alltså. Livet är fullt av dem.

Nyårsparty och lyxbjudning

January 10th, 2014 | Posted by Jess in Friends. - (0 Comments)

Alltså nyår, får jag bara berätta lite om nyår? Det var så väldigt avslappnat och fint och vanligt fast ändå pirrigt och festligt. Miriam var med såklart, Miriam tio månader som snart ska få konkurrens om titeln Sveriges finaste unge av Emelie och Martins lilla bebbe som kan födas n ä r s om h e l s t nu. Andreas och hans nya flickvän Hanna, som jag känner mig kaxig över att vi blev vän med henne på ett scoutläger för några år sen och sen “typ” bussade Andreas på henne. Eller ja, de bussade väl själv ihop sig och jag var i Tyskland hela tiden, men ändå! De bjöd på fördrink med vattenmelonkulor och paraply och sugrör, samt snittar med lax och fetaost/melon.

Sen körde vi vidare med lite bebisgos igen, Johan och Anna hade med sig sin Tyra, 2 månader gammal och Miriam pekade finger och skrattade hjärtligt åt den lilla lilla tösen och Tyra vägrade sitta i mitt knä utan ville bara stå.

Till förrätt hade Persson/Lasson fixat hummer, gratinerad med svamp och ost. Yum. Eric som är havsdjurshatare fick gratinerade svampar med skinka istället. Nöjd kille.

Huvudrätten bestod av kött, världens godaste potatisgratäng, sparris, tomat och rödvinssås. Alltså. Dögött. Bara dögott. Det gjorde Mallan, hennes kille och hans bror bra.

Till efterrätt hade Tyras föräldrar gjort vitchokladpannacotta med hallon. Också väldans smarrigt. Sen tog Eric och jag fram vårt bidrag, godis, en Paradisask, chips och ostbågar. Kändes lite simpelt efter all festmat, men det vi skulle ha så, vad skulle vi gjort?!!

När klockan närmade sig tolv hade ena barnfamiljen lämnat festen medan den andra hade en vaken lite Miriam som fick på sig en rosa träningsoverall och ett par rosa hörselkåpor. Vi stod ute i trädgården kring en värmande brasa och tittade och lyssnade på allehanda fyrverkerier. Miriam klarade smällarna bra men blev ibland överraskade av ljusskenen. Det skålades i champagne och äppelcider, det kramades och pussades. 2014 hade anlänt.

Resten av natten satt vi intryckte i Malena och Tonys soffa, pratade och skrattade och tramsade. Grabbarna pratade engelska med Eric så fort jag lämnade rummet, bra, och vi tjejer berättade gamla minnen för nykomlingen Hanna.

Nu blev det liksom mycket prat om maten och sådär, men utöver den så var det en mycket fin kväll. Dagen efter kom jag och Eric tillbaks för att hämta bilen och säga ett sista förväl till värdparet. Vi ses när Knoppen är ute!

Kompiskärlek och missirritation

August 29th, 2013 | Posted by Jess in Kärlek. - (4 Comments)

Sån tisdag jag hade alltså. Inte. Klokt. Fick pratat med både Emelie och Malena på samma dag och sen runt och sjöng som en jädra idiot resten av dagen. De gör mig så glad och energiig. Ahh.

Malena satt och matade sin dotter samtidigt som vi pratade och jag kom fram till att jag fortfarande inte har fattat att hon har en liten unge. Det beror nog på att jag har känt henne utan unge hela mitt liv. Miriam är världens sötaste och hon satt där och skrattade åt katten, och kanske emellanåt också åt den stora nunan på datorskärmen (mig).

Emelie sprang troligtvis runt och packade under samtalet för hon och hennes kille var på väg till Polen på minisemester och jag blev direkt avundsjuk, men unnar dem det eftersom Emelie är gravid och Martin är snäll och de är så jädra bra människor. Tänker att det är väldigt sorgligt att jag får se så lite av mina bästisar och deras barn och pojkvänner och hoppas att någon snart kommer uppfinna nåt som kan frysa tiden i landet jag inte befinner mig i. Jag hatar att missa.

Samtidigt så är jag så förbenat glad att jag har de där två. Emelajnen och Mallis. Två snygga tjejer som förstår och tänker likadant och håller med och stöttar och tramsar och peppar. Freaking kärlek är vad det är.

Här är vi på Gabriella och Johans bröllop.

Här är vi på Gabriella och Johans bröllop.