Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Med Australien i bakhuvudet.

October 17th, 2012 | Posted by Jess in Australien. | Filosoferande. - (0 Comments)

Imorgon är det exakt 8 månader sen jag åkte till Australien. Och ungefär 3 sen jag kom hem till Frankfurt igen. När jag tänker på Australien och min tid där så tänker jag på de fina människorna jag lärde känna, den fantastiska naturen och alla minnen från det som blev och var min vardag där. Det känns oerhört främmande och långt borta nu. Det känns som det hände för fem år sen, jag var en annan människa då och jag är en annan människa nu.

Men det är inte fem år sen. Och jag vill inte att min tid i Adelaide ska kännas främmande och orealistisk. För den var verklig. I fem månader bodde jag tillsammans med Lindsey, Mariko, Alicia och Sherlyn. Jag gick på bio och åkte in till stan med Julia, pluggade med Marleen, hängde med Ariane, Marleen och Antonio. Mitt australiska SIM-kort ligger invirat i en papperslapp i plånboken. Mina betyg från kurserna jag inte gillade har registrerats hos Malmö Högskola. De få klädesplagg jag hade med mig från början kastade jag innan jag åkte hem.

Min tid i Australien var fantastisk på så många sätt och jag ångrar ingenting. Men känslorna som sköljde över mig när jag äntligen gick genom dörrarna ut i ankomsthallen på flygplatsen i Frankfurt var mer fantastiska. Jag hade klarat det. Jag var hemma. Det går inte att föreställa sig hur det känns att inte få ta i sin älskade på fem månader, inte få pussa honom, inte känna hans starka, stora hand greppa tag i min, inte få kinderna värmda av hans mjuka andedräkt. Min kropp och min själ skrek efter fysisk beröring och närhet. Och trygghet.

Jag ångrar ingenting och jag tittar på foton från Adelaide, Sydney, Melbourne och Alice Springs och tänker att jag har varit där. Jag är så himla glad att jag har fått uppleva dessa coola platser, känt pulsen och smakat på luften. Australien var häftigt, men att jag klarade det är minst lika häftigt.

Kanske, eller ska jag säga antagligen, hade min tid i Adelaide blivit annorlunda om jag inte hade haft Eric. Det får jag aldrig veta och ville uppenbarligen inte veta eftersom vi fixade den här tiden ifrån varandra och kände oss starka och lyckliga med det vi har. Livet kan inte handla om att man ska gå runt och tänka “tänk om” hela tiden, då kommer vi ingen vart och blir galna. Jag är nöjd. Nöjd med Australienresan, nöjd med de stärkta banden mellan Eric och mig. Nöjd med mig själv. Mitt psyke och jag är starkare än vad jag trodde.

Nu går livet vidare, nya utmaningar väntar, nya mål, nya äventyr, nya människor, nya drömmar. Det som inte dödar dig gör dig starkare, you’ll know it when you see it.

Det blev väldigt babbligt och osammanhängande nu, en text som inga svensklärare hade godkänt. Men jag försökte bara berätta hur det känns och hur jag tänker och vad som påverkar mig.

 

Efteråt besöket hos nattdjuren ville jag egentligen hem och spendera sista kvällen med Lindsey, men Diana ville bjuda på mat så det blev att vi stack in till Adelaide och slog oss ner på en italiensk restaurang. Jag hade planerat att inte äta pizza med dem och förberett kycklingfilé hemma, men nu skulle det ju dröja ordentligt med tid innan jag var hemma. Så jag tog beslutet att inte sitta hungrig med ett glas vatten och titta på fyra människor glufsa i sig smarriga pizzor, utan äta något som i och för sig inte var fakirkost, men väl vanlig LCHF. Det blev en sallad med rucola, gurka, marinerad paprika, kycklingfilé, parmesan och dillmajonäs. Extremt god! Och första gången jag åt grönsaker och mjölkprodukter på tio dagar. Underbart.

Sen satt vi kvar en lång stund och pratade om vår gångna termin vid Flinders, vad som var bra och vad som var dåligt. Diana är bra, för även om hon är australier så känns det ändå okej att kritisera det som jag tycker är dåligt med det här landet, och hon lyssnar och kommenterar utan att döma. Ja, sen hoppade vi in i hennes bil igen och hon var vänlig nog att köra oss hem trots att det var helt fel håll för hennes del. Vi överlämnade ett kort som jag skrivit några vänliga ord på, kramade om lilla damen och sen sa vi hejdå. Så nu ser jag nog aldrig mer henne, vilket känns konstigt och ganska dramatiskt, men är troligtvis sant.

Hemma igen fann jag Mariko i full färd med att baka morotspiroger efter japanskt recept. Klockan var 22.30 och jag bloggade lite snabbt. Julia kom förbi för att låna vår våg och Eric var inte på Skype. Jag sov istället.

 

Har glömt om jag visat den här bilden innan, men här är vi iallafall under ett möte på Dianas kontor. Från vänster: Matheusz från Polen, Marleen från Holland, svenskan och Alessandro från Italien.

 

 

Solsken i Adelaide

June 26th, 2012 | Posted by Jess in Australien. | Ego. - (0 Comments)

Den här svenskan har haft en väldigt fin och bra dag idag. Imorse regnade det inte, vilket är ovanligt nuförtiden. Huset var lugnt och tyst. Endast tomten vaken. Jag duschade i godan ro och tog sen bussen in till Adelaide för en sista liten promenad genom staden som varit mitt hem i snart sex månader.

Solen sken, det var precis lagom med folk ute och alla sakerna på min lista blev avkryssade. Jag handlade bland annat lite taffliga souvenirer, hudvård till Eric, ett förkläde till mamma och ganska många paket australiska kex så att ni kan få smaka deras favoritkaka.

Ännu en gång blev jag dock påmind om hur otroligt dyrt det är i det här landet, men å andra sidan, vilket alla australier snabbt brukar påpeka när man klagar på priset, så är deras minimilön runt 140 kronor i timmen! Det är alltså vad oerfarna 18-åringar tjänar. Alla andra tjänar mer och har alltså råd att betala 20 kronor för en paprika.

Nu är jag hemma igen. Har precis bokat tid för något läskigt och spännande som ska hända på fredag. Jag slår dessutom vad att ingen av er någonsin kan gissa vad, men jag ska berätta i ett senare blogginlägg. Nu väntar ett avsnitt Kaka på Kaka på Svt Play. Har ni inte sett det så kolla in, älskar Karin Hermansson och hennes sköna attityd. Senare ikväll blir det burgare med kryddsmör, lite grönt te och tjejsnack på det. Fint så.

Så. Det var det. Hej!

 

Bilderna föreställer Adelaide, det fina vädret utanför mitt hus, det fina vädret utanför mitt hus 2 samt baksidan av mitt hus.

 

Nu kan jag ändå inte ändra något.

June 12th, 2012 | Posted by Jess in Annat. | Plugg. | Resa. - (0 Comments)

Hej.

Det finns inte så mycket att rapportera om från min sida av världen. Jag har lämnat in min Cultural Theory-tenta idag, tyvärr känns det inte lika bra i magen som jag hade hoppats. Man måste ju inte bara lämna in saker, man måste ju bli godkänd också. Jag har ingen aning om hur det ska gå i mina kurser här i Australien, lärarna verkar ju tänka helt annorlunda mot mina lärare i Sverige. Whatever. Eller nä, inte whatever, utan hoppas att jag klarar mig.

Men jag tänker iallafall försöka koppla av nu, för imorgon går flyget mot Sydney och jag har en lång lista på saker som måste spanas in där. Dessutom kan jag ju inte ändra mina inlämnade uppsatser nu ändå. Jag ska snart gå ut och hänga lite med mina housemates, äta köttfärsröra och mozzarella till middag och titta på Masterchef. Sen ska jag packa och skypa med älskade Eric innan huvudet landar på kudden igen.

Klockan 6.10 måste jag vara ute ur huset och gå till busstationen, vägrar ta taxi utan spar pengarna och går upp tidigare istället. Vi får se sen, hur mycket bloggning det blir från Sydney. Jag tänker ha roligt och vara kulturell och njuta av att vara i en av världens mest omtalade städer. Ska recensera den sen och berätta för er om det epitetet är välförtjänt eller ej..

Okej, vi säger det så länge! Hej!

Bal på slot.. Skolan.

June 9th, 2012 | Posted by Jess in Australien. | Friends. - (0 Comments)

Alltså. Igår var det dags för det som här i The Village har annonserats ut som The Ball, balen. Sista festen innan terminen är slut eftersom det nu nalkas tentaperiod. Nästa vecka ska alla plugga livet ur sig själv för sen följer två veckor då alla skriver sina tentor. Utom jag. Och några till som inte har tentor utan tretusen uppsatser istället.

Iallafall, tillbaks till balen. Jag var finklädd. Finsminkad. Fönade till och med håret, på den nivån var det! Vi hade betalt trettio dollar för våra biljetter, typ 210 kronor, för det bjöds det på tvårättersmiddag.
Problemet var att de flesta i byn hade blivit avskräckta antingen av priset på biljetten eller av dresscoden som var formal. Så därför var det inte alls många där. Och av de som var där så var ungefär hälften finklädda och hade ansträngt sig och resten var slarviga och fulla.

Mariko, Lindsey, Julia och jag vandrade dit tillsammans och var först på plats en minut innan det började. Sen kom det några till. Till förrätt åt jag lite räkor med sallad. Till huvudrätt kycklingbröst med tomatsås. Till efterrätt unnande jag mig en Cola light. Det var riktigt festligt. Inte. Det blev liksom inte mer än så av det. Hälften av folket gick hem direkt efter maten. Några försökte dansa lite stelt bredvid borden som de inte tog bort. DJn kämpade på vid sitt bord och höjde ljudet hela tiden så att det blev svårare och svårare att prata.

Vi höll ut till 22.30, sen gick vi hem.

Väl hemma satt vi framför tvn i pyjamasbyxor och tittade på film och fnittrade innan jag somnade ganska nöjd ändå. Det finns fina människor här.

20120609-210743.jpg

20120609-210804.jpg

Besök i Sverigeland.

June 8th, 2012 | Posted by Jess in Australien. | Sverige. - (0 Comments)

Dagen har INTE varit effektiv nog. Suck. Jag lyckades i princip bocka av alla mina punkter på listan, förutom bloggning, men den var också minst viktig. Däremot lyckades jag inte skriva några ord alls på uppsatsen, så nu måste jag vara sjukt disciplinerad och duktig efter matshoppingen imorgon fast jag hatar att sitta och trycka ut skit i Word på en lördag. Kan inte hjälpas och snart är jag ju klar med skolgrejerna här borta.

Igår var Julia och jag på Ikea och åt köttbullar. Det var trevligt. Jag vill minnas att köttbullarna smakar liite bättre hemma i Europa dock, men det kan också vara inbillning. Annars är det häpnadsväckande att se hur alla Ikeorna jag varit på (USA, Tyskland, Sverige och nu Australien) verkligen ser exakt likadana ut. Upplägget och skyltarna och inredningen och planlösningen, allt är samma. Förutom språket dådå…Och det fanns bara pommes och ingen kokt potatis!

Vi gick en runda genom möbelutställningen och marknadshallen (eller vad det nu heter på svenska) och sen åkte vi hem igen.

Tyvärr tar ju bussresorna i det här landet sjutusen år och chaufförerna kan inte köra ordentligt. Utanför sken solen, så bussen blev helt svettig och syrefattig och inne i mitt huvud var det väldigt molnigt. Men hem kom vi, så småningom, jag slängde ihop en sats kanelbullar till av den sista jästen och sen tog jag dem med mig hem till Marleen och Ariane och satt där och snackade skit tills klockan blev sen. Trevligt.

 

Söndagsfrukost hos Jones

June 3rd, 2012 | Posted by Jess in Australien. | Mat. - (0 Comments)

Imorse stack Lindsey, Mariko och jag iväg i Lindseys lilla blå bil för att äta frukost i mysiga Hyde Park i utkanten av Adelaide. Tyvärr var inte vädret på vår sida, lite kallt och lite mulet, men det regnade iallafall inte. Vi parkerade bilen och vandrade litegrann längs gatan där en massa mysiga små caféer och restauranger ligger tills vi hittade den här, Jones the Grocer. Jag lärde mig nyss att det är en kedja, men det märkte man inte i mysiga lilla lokalen. Det var ganska fullt, men inte högljutt utan ombonat och varmt.

De sålde en massa ekologiska och närproducerade varor också, jag såg bland annat muesli, choklad, kryddor och teer. Men vi var ju där för att äta frukost och jag var starving! Utsvulten!

Det blev Big Jones för min del: skrammelägg, bacon, grillad tomat och svamp. En rejäl portion och en mindre kanna grönt te på det och sen var jag mätt och nöjd. Vi avslutade med en liten promenad till innan vi körde hem igen för att ta tag i läxor och uppsatser.

Fin start på söndagen!

 

 

Plötsligt, för någon dag sen, slogs jag av en tanke. Den här hemfärden som jag konstant räknar ner till har ju två sidor. Jag får åka hem till Europa, kramas med Eric, prata tyska, handla billig mat, känna sommarvärme, äta stekt camenbert, umgås med mina bästisar, snacka skit med mina klasskamrater, se svensk tv och allt där jättehärliga.

Men. Jag måste ju också säga hejdå. Min tid som utbytesstudent i Australien är slut och över och finito för alltid om 32 dagar. Det är ju tråkigt som sören. Plus att när jag sa hejdå till alla er därhemma så var det ett tillfälligt hejdå, men de människorna här, från jordens alla hörn, vem vet när/om jag får träffa dem igen. Riktigt hårt när man tänker på det så.

Målet är alltså att göra det absolut bästa av tiden som är kvar. Plugga och klara kurserna, hänga och skratta med vännerna.

 

Soliga dagar på Kangaroo Island för snart tre månader sen.

 

Hej.

Idag har jag varit ute på morgonpromenad, handlat och pluggat. Lindsey och Mariko tog med mig till en affär som hade väldigt fina kläder och jag blev shoppingsugen. Men det är ju inte smart att handla här där allt är dyrt, även kass kvalité, och sen försöka släpa hem allting i min resväska som bara får väg 23 kg. Det går ju inte.

Så jag spar mig ett tag till och sen blir det shopping i Frankfurt.

Vi mathandlade också, i veckan som kommer ska jag baka kanelbullar till mina fina housemates, sen blir det inte mer bakning innan jag åker hem tror jag. Funderar nämligen på att fakira de sista två veckorna. Anna, vad säger du om det?

I morgon ska vi åka in till Adelaide och äta frukost i det där mysiga området vi åt middag i förra helgen, Hyde Park. Sen ska jag skriva vidare på min uppsats som jag hann en bra bit på idag. (Sen att alla hopskrapade ord är skit och babbel och mög, det behöver vi inte säga högt.) Jag kom liksom på att mycket av dagarna försvinner när jag ska hålla på och vara social hela tiden. Opraktiskt.

Nu blir det snart ceasarsallad med rejält med parmesan och så kanske lite film. Ingen skype med pojkvännen eftersom han är på hemlig weekendresa med ett svensexegäng. Han är bestman och har planerat allt och var tämligen stressad imorse när vi smsade som hastigast. Hoppas att allt går bra och den blivande maken blir nöjd.

Nu. Slut på babblandet. Jag är hungrig. Vi hörs!

Födelsedagsfest med goon

May 31st, 2012 | Posted by Jess in Australien. - (2 Comments)

Fest var det alltså igår. Födelsedagsfest. Ariane från Berlin fyllde år och hade bjudit hem lite roliga människor till sitt hus här i The Village som hon delar med blandannat Marleen som jag ju pluggar tre av mina kurser med. Av Julia och mig fick Ariane en kartong med chokladpraliner från South Australia.

Festen var trevlig. Folk blev fulla på det billiga vita vinet som kallas goon och vinglade, skrattade och dansade. Arianes sambo Cindy äger en svindyr gitarr som några musikbegåvade människor rockade loss med. Antonio körde Set Fire to the Rain acapella och Cassandra sjöng sin egenkomponerade Spoon Song.

Cindy, med gitarren, vrålade och gnällde fram en av sina protestlåtar, hon är något av en samhällshatande hippie, den där Cindy och igår var hon dessutom ganska berusade. (Jobbigaste av allt var att hon vägrade dra upp byxorna och hela festen fick se crack.)

Riktigt pinsamt blev det där amerikansk Bujo av någon anledning blev hetsad att ge Ariane en lap dance. Han hade uppenbarligen gjort det för, men SHIT vad pinsamt det var att titta på!

Jag snackade mest med Julia och Antonio och Ola från Polen och en trevlig kille med mössa och sarkastisk humor som var skitlik Vinny i Jersey Shore.

Ni får vänta tills Ariane har laddat upp några av de tvåtusen bilder hon tog, så visar jag en bild på mig och Julia och Vinny då. Deal?