Det är Stora Städdagen här hemma i The Village. Tisdagar är ju alltid städdag eftersom damerna kommer och kollar våra gemensamma utrymmen på onsdagarna. Idag är det dock lite extra dammigt och rengöringsmedlet ligger som en hinna över atomsfären. (Eller nåt.) För imorgon har vi fått besked om, kommer de också att kolla våra rum. Våra personliga utrymmen. Min fristad på jorden, iallafall i Australien.

Jag kan förstå att det är nödvändigt då det säkert finns vissa som inte håller iordning efter sig. Vi snackar äckliga lukter, cigaretter på rummet, saker som spills ut och sen inte torkas upp, mögel och så vidare. (Varför sitter jag plötsligt och tänker på Ulrika?) Så imorgon blir det koll.

Jag har gjort mitt bästa. Mitt rum är inte äckligt, det luktar gott. Det var mest dammigt bara, särskilt fläkten i taket som jag inte skänkt en tanke sen jag kom hit. Men nu är det rent och rent och rent och undanplockat.

Dessutom gjorde jag min allmäna städsyssla för veckan också, av bara farten. Annars brukar vi ta det tillsammans vid åttasnåret. Den här tisdagen tog jag ut soporna, rengjorde soptunnorna, torkade av kyl och frys utvändigt och invändigt, sopade framsidan och baksidans lilla altan. Det var det. Inte så ansträngande, men vår värdelösa, slöa latmask till rumskompis hade en sysslan förra veckan och tog i princip bara ut soporna så det var ju städ för två veckor som jag fick göra. Lite irritation där, men i övrigt är på så gott humör som det bara går med Eric i Tyskland. 🙂

Hej!