Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Sömnen och språket och skillsen.

October 6th, 2015 | Posted by Jess in Ungen

Livet just nu är ganska bra. Förutom nattsömnen som blir störd irriterande ofta (trodde liksom att det skulle bli bättre nu när ungen är 6,5 månader, men nä, vi matar och vaknar och matar och vaknar natten igenom. Jag kan eventuellt behöva ta tag i detta snart och lära henne att det inte blir nån mat på natten för att man ska sova då, men eftersom jag inte är 100% säker på hur hungrig vs. gossugen hon är så känns det jobbigt att tvinga henne att sova utan boob. Så jag tänker att vi avvaktar och kollar om det är nåt utvecklingssprång på G som får henne att vakna och äta hela tiden. Kanske en krypning, kanske en tand, kanske en sittning?)

Hon är ju världens underbaraste unge och det känns som att hon nuförtiden verkligen lyssnar när man pratar med henne, tittar en i ögonen och följer med blicken när man visar saker och pratar om bilderna i en bok eller vad man nu håller på med. Det känns viktigt att språket blir så konsekvent och frekvent som möjligt så att vår lilla två-(eventuellt tre) språking får rätt på allt i sitt huvud. Ska bli spännande att se när och vad och hur hon börjar prata. Iiiih. Jag stormtrivs med att vara mamma. Alltså.

Vi bastlar runt här hemma om dagarna, pysslar med lite olika projekt. Just nu håller jag på att måla en byrå som vi fått av Erics föräldrar. Den fixas till på deras balkong som har bättre luftning än vårt vardagsrum, den ska bli vit och får sen flytta in i vårt sovrum eftersom förvaring är något som alltid verkar behövas i detta hem. Mest hade vi egentligen behövts köksförvaring, men det är svårt att få in fler saker där utan att det blir stökigt och trångt.

Elsa växer, hon rullar fram på golven och grabbar tag i allt hon passerar. Trots att hon inte kan krypa än så känns det som att vi snart får barnsäkra lägenheten på riktigt. Hennes armar är längre än man tror liksom. Idag kollade jag i min Om Mig-bok som mamma skrivit i när jag var liten. Ville ha lite jämförsfakta eftersom jag läst nånstans att bebbarna ofta följer i sin mors fotspår när det kommer till kunskap och tänder och sånt. Alltså; jag fick mina första tänder när jag var 6,5 månader, jag började krypa när jag var 6,5 månader och jag ställde mig upp första gången när jag var 7 månader. Elsa måste alltså snabba sig lite. Hahaha, nä, det är såklart lugnt. Alla barn är olika och sådär. Vi såg också att mina fötter vid 4 månaders ålder var lika stora som Elsas är nu. Så Eric tippade på att det var det som gjorde att jag kunde stå så tidigt, stora skidor till fötter som gjorde mig stadig som ett hus. Kanske.

Nästa helg ska vi åka till Aachen och hälsa på Tom och Jaana och träffa deras lille Jim som föddes i somras. Och sen ska Elsa och jag hem till Sverige och hänga med familj och vänner i några dagar. Även där väntar en ny liten bebis som måste snusas på och kramas. Jag längtar.

Ja och sen kommer väl i princip julen, sen fyller Elsa 1 och sen ska vi gifta oss och flytta till hus och köpa en bil och skaffa en massa mer barn och bli rika.

Så då vet ni hur läget ser ut.

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 You can leave a response, or trackback.

One Response



Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *