Min semestervecka börjar nu redan lida mot sitt slut men den har varit så bra och solig och glad att det inte gör så mycket.

I måndags åkte Eric och jag till lilla staden Heidelberg i Baden-Wuertemberg, ungefär en timemes bilresa härifrån. Vädret var underbart och sällskapet likaså och det blev en fin semesterdag för oss båda.

Först åt vi lunch på en liten supertysk restaurang som vi hittade bortom turiststråket. Sen spatserade vi omkring och kollade gamla byggnader, majestätiska broar och var inne i en mäktig gammal kyrka. Tyvärr var det fullproppat med turister överallt, vi var ju också turister, men jag hatar egentligen turister. De är jobbiga. Iallafall. Med hjälp av Qype spårade vi stans bästa glasställe och satte oss där för en fika och lite people watching. Jag åt smarrig vitchokladglass och jordgubbssorbet och Eric testade två olika chokladsorter.

Efter det tog vi bergbanan upp mot Heidelbergs slott och bokade in oss på en rundtur med guide där uppe. Slottet var ganska coolt och det var häftigt att få gå bakom kulisserna med guiden, men det finaste var ändå utsikten samt att gå runt och drömma om hur det kan ha varit att bo på ett jättestenslott ovanför stan på 1600-talet.

Ytterligare två stationer upp på berget med bergbanan, sista sträckan hade en lutning på 40% och det kändes som vi åkte uppför en vägg i princip, men utsikten var otrolig. Planen var sen att gå nedför, tillbaks till stan, men eftersom jag hade valt skönhet framför bekvämlighet och hade på mig sandaler istället för vandrarkängor så tog vi istället bergbanan ner till nästhögsta  punkten och gick sen därifrån.

Det var väldigt fin, en ganska lätt stig med lagom lutning, lummig skog och gamla hus och kullerstensgränder när vi väl kom in i stan. Vi satte oss törstiga och svettiga på en liten uteservering och väntade på Erics syster Theda som bor i Heidelberg. Hon hade jobbat under dagen, men hade nu tid för oss.

Det slutade med att vi hamnade på en amerikansk diner utanför stan som Theda kände till. Vi åt saftiga hamburgare och Theda drack typisk rootbeer till sin. Vi gjorde vårt bästa för att catch up och snacka om allt som hänt sen sist. Sen fick vi se hennes lägenhet, väldigt mysig och ljus med bästa läget parallellt med huvudgatan. Och till sist hamnade vi återigen på samma glasscafé som tidigare och Theda bekräftade att det var stans bästa glass. (Den här gången åt jag macadamia-karamellglass.)

Sen sa vi hej till vår lokala guide, hoppade in i bilen och begav oss hem till Frankfurt igen, trötta och nöjda. Och jag mer glad i Tyskland än någonsin. Hehe.