Jaha, då hann det visst bli onsdag innan den här exilsvensken fick tummarna ur och kunna få upp datorn. Helgen var ganska stressig, så jag får väl använda det som min ursäkt. Vi har nämligen målat om i barnens rum! I torsdags, när Eric fortfarande satt inlåst på sitt kontor här hemma, började Elsa och jag tömma rummet och fyllde istället upp vardagsrummet med böcker, tågbana, utklädningskläder och gosedjur. Sen fanns det en del hål att spackla igen, bland annat ett superstort som Ville hade pillat upp inne på väggen i hans säng. Det blev inte superproffsigt, helt ärligt, men bra nog när man ska snabbrenoverat ett rum i ett hus som är 70 år gammalt.

I fredags var det ju röd dag så då behövde inte Eric jobba utan kunde roa barn i tidigare nämnda vardagsrum, medan jag kämpade vidare. Slipade, spacklade, slipade igen och tejpade plast över hela golvet. Vi har ju heltäckningsmatta där och den skulle inte bli färgig, var tanken..

Ja, så himla kul är det inte att varken berätta eller läsa om hela målningshelgen i detalj, men det gick iallafall bra och är över nu. Att måla vitt på det redan vita var rätt tråkigt och svårt att se var man hadae kört redan. Det sitter dessutom strukturtapet där inne som sög åt sig färgen som en svamp, kändes det som. Men sen, i söndags, fick jag måla grått nedtill på två väggar, och det var roligt! Jag öppnade fönstren, stängde dörren och satte på en podcast och det blev en stunds egentid som var väldigt välbehövlig.

Så nu jobbar vi sakta men säkert med att flytta in alla saker igen. Eller inte alla, för jag passar på att rensa också och har redan donerat/slängt massa gosedjur, gamla Kinderäggsleksaker och kassa böcker som ingen av oss gillar. När det är dekorerat och fint där inne ska jag visa er, alla fyra trogna läsare av den här bloggen. (På tal om blogg så häftade Elsa ihop några A4-sidor häromdagen, skrev Ville på framsidan och illustrerade inuti vad som gällde. Sen lämnade hon över kompendiet till Ville och förklarade att det var hans blogg där han gärna fick skriva och rita om sitt liv, vilket favoritdjur han har och sånt. Ville var måttligt intresserad.)

Nytt på Corona-fronten är annars att de öppnat lekplatserna igen nu. Vi premierbesökte en igår tillsammans med Nina och hennes barn som nyss blivit våra, typ, grannar. Barnen sprang runt som kor på grönbete och visste inte vad de skulle göra först. Härligt att se. Men vi ska fortsätta vara försiktiga med att gå för nära andra människor, såklart, så det får bli mycket trädgårdshäng också. Ville har fått upp farten på springcykeln också, så nu kommer vi ganska långt allihop, på relativt kort tid. Då finns det fler ställen att utforska, även här i närheten. Så det känns väl skönt att tänka på, i och med att hela sommaren fortfarande ligger framför oss.

Vi säger så, för den här gången, så hinner jag vika lite tvätt också innan Eric och Liva vaknar och gör oss sällskap i vardagsrummet. Hej!