Alltså nyår, får jag bara berätta lite om nyår? Det var så väldigt avslappnat och fint och vanligt fast ändå pirrigt och festligt. Miriam var med såklart, Miriam tio månader som snart ska få konkurrens om titeln Sveriges finaste unge av Emelie och Martins lilla bebbe som kan födas n ä r s om h e l s t nu. Andreas och hans nya flickvän Hanna, som jag känner mig kaxig över att vi blev vän med henne på ett scoutläger för några år sen och sen “typ” bussade Andreas på henne. Eller ja, de bussade väl själv ihop sig och jag var i Tyskland hela tiden, men ändå! De bjöd på fördrink med vattenmelonkulor och paraply och sugrör, samt snittar med lax och fetaost/melon.

Sen körde vi vidare med lite bebisgos igen, Johan och Anna hade med sig sin Tyra, 2 månader gammal och Miriam pekade finger och skrattade hjärtligt åt den lilla lilla tösen och Tyra vägrade sitta i mitt knä utan ville bara stå.

Till förrätt hade Persson/Lasson fixat hummer, gratinerad med svamp och ost. Yum. Eric som är havsdjurshatare fick gratinerade svampar med skinka istället. Nöjd kille.

Huvudrätten bestod av kött, världens godaste potatisgratäng, sparris, tomat och rödvinssås. Alltså. Dögött. Bara dögott. Det gjorde Mallan, hennes kille och hans bror bra.

Till efterrätt hade Tyras föräldrar gjort vitchokladpannacotta med hallon. Också väldans smarrigt. Sen tog Eric och jag fram vårt bidrag, godis, en Paradisask, chips och ostbågar. Kändes lite simpelt efter all festmat, men det vi skulle ha så, vad skulle vi gjort?!!

När klockan närmade sig tolv hade ena barnfamiljen lämnat festen medan den andra hade en vaken lite Miriam som fick på sig en rosa träningsoverall och ett par rosa hörselkåpor. Vi stod ute i trädgården kring en värmande brasa och tittade och lyssnade på allehanda fyrverkerier. Miriam klarade smällarna bra men blev ibland överraskade av ljusskenen. Det skålades i champagne och äppelcider, det kramades och pussades. 2014 hade anlänt.

Resten av natten satt vi intryckte i Malena och Tonys soffa, pratade och skrattade och tramsade. Grabbarna pratade engelska med Eric så fort jag lämnade rummet, bra, och vi tjejer berättade gamla minnen för nykomlingen Hanna.

Nu blev det liksom mycket prat om maten och sådär, men utöver den så var det en mycket fin kväll. Dagen efter kom jag och Eric tillbaks för att hämta bilen och säga ett sista förväl till värdparet. Vi ses när Knoppen är ute!