Plötsligt, för någon dag sen, slogs jag av en tanke. Den här hemfärden som jag konstant räknar ner till har ju två sidor. Jag får åka hem till Europa, kramas med Eric, prata tyska, handla billig mat, känna sommarvärme, äta stekt camenbert, umgås med mina bästisar, snacka skit med mina klasskamrater, se svensk tv och allt där jättehärliga.

Men. Jag måste ju också säga hejdå. Min tid som utbytesstudent i Australien är slut och över och finito för alltid om 32 dagar. Det är ju tråkigt som sören. Plus att när jag sa hejdå till alla er därhemma så var det ett tillfälligt hejdå, men de människorna här, från jordens alla hörn, vem vet när/om jag får träffa dem igen. Riktigt hårt när man tänker på det så.

Målet är alltså att göra det absolut bästa av tiden som är kvar. Plugga och klara kurserna, hänga och skratta med vännerna.

Soliga dagar på Kangaroo Island för snart tre månader sen.