Jaha. Ett misslyckande i livet… Jag misslyckas hela tiden, om vi nu ska vara lite negativa och se på det från den mörka sidan. Jag misslyckades med att inte höja rösten till Elsa när hon skrek på mig för att hon inte fick kasta riven ost på golvet. Jag misslyckades med att inte äta en massa apelsin-Daim till efterrätt, trots att jag vet hur kassa de är för min kropp. Jag misslyckades tidigare med att gunga Vile till sömns och tog till bröstet igen, fast jag försöker lära honom somna utan boob. Jag har misslyckats med att prata med min man hela kvällen. Vi har bara suttit på soffan och tittat på Bosch och ätit chips respektive apelsin-Daim och nu är klockan efter 23 och vi kommer att misslyckas med att känna oss pigga imorgon bitti. Jag misslyckades återigen med en massa samtal jag skulle behöva ringa, men som jag aldrig får ro nog i kroppen att ta tag i. Kanske är imorgon dagen det sker?Jag misslyckas konstant med att gå på toaletten ensam och med dörren stängd. Det är verkligen en grej som jag trodde folk överdrev innan jag fick barn. Men se på fan, det är mycket enklare att uträtta sina behov om hela klanen får stå bredvid och ömsom klaga på lukten, ömsom äta på badrumsmattan. Jag misslyckas hela tiden, men jag står ut med det. En är ju bara människa.*Detta är en del i Kajsons julkalender som är en bloggjulkalender med olika tema varje dag – vill du också vara med så kan du läsa mer här.