Om familjelivet som svensk i T-land, mat, ungar och annat krafs.
Header

Livet och dess gilla gång

October 30th, 2015 | Posted by Jess in Annat. | Ungen

Det är fredag och det är Elsas namnsdag och snart kommer en tysk kompis hit med sin dotter och leker lite med oss. Elsa sover middag för att hämta krafter inför det och Eric sitter och zappar bredvid mig på soffan för han är förkyld och hemma från jobbet och innan Elsa somnade så var vi och handlade fläskfilé till ikväll och lite blöjor och nån skruvar som vi behöver till vår nya byrå som vi ärvt av svärföräldrarna och som står och glänser och frestar i sovrummet. Igår var Elsa och jag på IKEA med Josefin och Izabella och Elsa var hyfsat tålmodig med oss och satt i vagnen med fötterna dinglande nakna, eftersom hon drar av sig strumporna så fort hon får chansen. Vi handlade skruvar som blev fel och en stor spegel till “nya” sovrummet och en massa stearinljus och nån fin ram. Och så framkallade vi kort äntligen idag, jag gjorde, valde med Erics hjälp ut ett härligt kort på Elsis där hon skrattar med hela ansiktet fullt av blomkål och nu står det inramat tillsammans med ett av våra bröllopsfoton på nya byrån. Blev bra. Tänk att det bara tog 10 månader innan vi fick upp ett minne från den där dagen i december då vi gifte oss.

Jag har bestämt att julstäda hela lägisen i år, med start den 15 november och innan dess ska alla mina andra projekt, iallafall många av dem, bli klara. Skulle vilja måla om våra färgglada stolar i vardagsrummet, men det är ett jättejobb så det blir nog inte förrän efter jul. Vill fixa nåt smågrejs till Elsas rum, vill måla om en minibyrå som står i sovrummet, vill blogga mer och gymma mer och stressa mindre. Men tiden bara flyger fram och jag är ofta glad om jag hinner duscha två minuter om dagen.

Lilltjejen växer och har små risgrynständer som tittar fram och kan klappa och vinka på beställning. Hon kryper inte, men rullar och snurrar som en liten twister-nål och visar vissa tendenser på att snart få upp både rumpa och överkropp samtidigt så vi hoppas på att det löser sig innan jul så att hon kan skryta inför släkten där hemma i Svedala.

Nästa vecka ska vi få träffa Filip, Elsas kusin som är tre månader yngre än henne och bor i London med sina föräldrar. Det ska bli jättekul. Jag hoppas att hans mamma och jag får chans att utbyta lite erfarenheter också.

Det är fint väder här, kyligt kanske, men med härlig frisk luft och strålande sol för det mesta. Jag älskar det. Elsa är inte superlycklig i vagnen för långa stunder så vi pausar på parkbänkar, tittar på stora barn som rusar fram på lekplatser och igår gungade vi jättelänge. Lillstrumpan fick först gunga med mig och sen helt själv på rygg i en sån där stor korg, härligt tyckte hon.

Så våra dagar är fina. Lugna, roliga, vi skrattar åt varandra, äter gott och somnar tryggt i våra sängar om kvällen. Vi har det så oförskämt jäkla bra. Och just därför gör det ännu ondare i magen när man läser om rasister och hatbrott och mord och flyktingar och våld och ondska och hat. Kan inte alla bara kramas och respektera varandra?

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 You can leave a response, or trackback.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *