Solen är så solig och vädret är så vädrigt. Och varmt. Jättevarmt. Klockan är 21.49 och det är fortfarande över 35 grader varmt. Men det är fredag och årets mest långtråkiga vecka på jobbet är över. Det värsta som finns, mycket värre än att vara stressad och drunkna in post-its och deadlines, är att ha ingenting att göra. Ingenting. Varje dag denna vecka hade jag kunnat göra klart alla mina uppgifter på typ två koncentrerade timmar och sen gå hem. Men det kan jag inte, för om det ringer nån stackars sate från Sverige som inte förstår hur man ska knäppa ett armband eller som undrar vilken storlek deras hals har, så måste jag svara i telefon. Så jag sitter där och glor, minut in och minut ut. Retar vansinne på mina kollegor genom att försöka tjata till mig nåt att göra. Dricker massvis med te och vatten. Tömmer diskmaskinen. Fyller diskmaskinen. Sorterar papper som jag redan sorterade två timmar tidigare.

Suck. Alla våra har återförsäljare, det märks. Jag hoppas att nästa  vecka blir bättre, annars tar jag fasiken ut en semesterdag och målar om våra köksstolar istället.

Men som sagt. Helg nu. Eric och jag var på stan en sväng, åt lite middag och svettades. Drog sen till Friedberger Platz som är ett torg där diverse marknadsvagnar och massor av hippa människor samlas på fredagskvällarna efter jobbet för att dricka vin och öl och fira att helgen börjat. Jag hade dock redan fått i mig två glas tristess-vin på jobbet, så jag höll mig till vatten ikväll.

Nu är vi hemma igen. Har duschat svalt. Kollat lite bloggar och försökt komma fram till exakt hur komplicerat det egentligen är att gifta sig med en utlänning. Jag är alltså utlänningen i det här fallet.

Tror vi forskar vidare om det imorgon för nu ska jag lyssna på podcast i vårt hyfsat svala sovrum istället. Hörs!